Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kreüger, Johan Henrik - 2. Kreuger, Ernst - 3. Kreuger, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kreuger
335
Kreuger
slog med dem en bro över Rhen vid
Köln. S. å. blev K. major i flottorna
samt ombesörjde ss.
embarkerings-chef sv. arméns överförande från
Tyskland till Sverige och Norge,
varvid han förde befäl över 12
örlogs-och 135 förhyrda handelsfartyg. År
1815 avgick han till Rio de Janeiro
för att där förhandla om ett
handelsfördrag med Brasilien. K:s legation
blev dock resultatlös. Sedan K. 1818
blivit led. av Konvojkommissariatet
och 1820 av Sjöförsäkringsöverrätten,
utsågs han 1822 till sv.-norskt ombud
för att bilägga uppkomna tvistigheter
mellan sultanen av Marocko och
sv.-norske generalkonsuln därstädes;
samtidigt övertog ban befälet över en
vid Marocko stationerad mindre
sv.-norsk sjöstyrka.
Underhandlingarna med sultanen skötte K. med så
stor framgång, att denne förärade
honom en större penningbelöning,
20 000 spanska piaster, som K.
överlämnade till Konvojkassan. K. blev
1825 kommendörkapten samt
förordnades s. å. till led. av Förvaltningen
av sjöärendena. År 1841 utnämndes
han till konteramiral och 1841—52
utövade han chefskapet för
Förvaltningen av sjöärendena. K. blev viceamiral
1S50 och tog avsked 1852; ban erhöll
amirals grad 1857. — K. var en
mångsidig man, som vid sidan av sitt
yrke erhöll en rad offentliga uppdrag.
Han blev sålunda 1812 direktör för
Södertälje kanals byggnad, 1840 led.
av direktionen för konungens
hospital, 1852 led. av styr. för
skeppsdock-inrättningen på Beckholmen, 1853
ordf. för karantänsinrättningarna på
Sveriges ö. kust samt 1857 militär
led. av Högsta domstolen. Dessutom
var K. led. eller ordf. i flera
kommittéer, ss. 1S26 för undersökning av
flottans tillstånd, 1841—43 för
uppgörande av fullständig plan för
ordnandet av Sveriges sjöförsvar och
Johan Henrik Kreüger. Målning av P.
Lindberg 1827.
1S45 för utarbetande av ny sjölag. K.
var i liög grad tekniskt intresserad;
han uppfann bl. a. undervattensminor
med elektrisk antändning, med vilka
lyckade försök utfördes 1848, och han
erhöll vid världsutställningarna i
London 1851 och i Paris 1855 medalj
för en av honom uppfunnen
vindmätare. K. utgav bl. a. en avh. "Om
ång-mascliiner ocli deras användande,
hufvudsakligen till sjös" (1833), "Kort
framställning af Svenska
skärgårdsflottans bedrifter" (1845) och
"Sveriges förhållande till Barbaresk
staterna i Afrika" (1856), tillika med
åtskilliga uppsatser i sjömilitära m. fi.
frågor. — I Krigsvet. akad. invaldes
K. 1817, i Örlogsmannasällskapet 1S38
och i Vet. akad. 1857. — Gift 1817
med Euphrosyne Tenger. A. G.
2. Kreuger, Ernst August,
köpman, f. 8 mars 1S52 i Kalmar, † 26
aug. 1946 i Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Pehr Edvard K. och
Carolina Amalia von Sydow. Kusins
sonson till K. 1. — Efter skolstudier
i Kalmar genomgick K. Schartaus
handelsinst. i Stockholm och
anställdes därefter vid firman P. E. Kreuger
& Jennings i hemstaden. Då fadern
1876 övertog Fredriksdahls
tändsticksfabrik, blev K. disponent där.
Tills, med yngre (brodern Fredrik
anlade han vid slutet av förra
århundradet Mönsterås tändsticksfabrik samt
1906—07 Kalmar tändsticksfabrik.
De två sistn. firmorna ombildades
1912 under K:s ledning till ab.
Kalmar och Mönsterås tändsticksfabriker
med säte i Kalmar. Då detta bolag följ.
år uppgick i en koncern, ab. Förenade
sv. tändsticksfabriker, ledd av sonen
Ivar K. (K. 4), drog sig K. tillbaka
från affären och flyttade till
Stockholm. — K. var högt ansedd i sin
hemstad och anlitades i ett flertal
viktiga förtroendeuppdrag; han var
bl. a. v. ordf. i styr. för Riksbankens
avd.-kontor i Kalmar 1914—15 och —
ss. faderns efterträdare — rysk
vice-konsul i Kalmar 1895—1917. I mer
än trettio år levde K. under
återstoden av sitt liv som privatman i
Stockholm. — Gift 1876 med Jenny
Emilia Forssman. G. M-—e.
3. Kreuger, Nils Edvard, målare,
f. 11 okt. 185S i Kalmar, † 11 maj
1930 i Stockholm. Föräldrar:
köpmannen oöh skeppsredaren Johan August
K. och Christina Elisabeth Lidman.
Kusin till K. 2. — Efter skolgång i
Kalmar läroverk for K. 1874 till
Stockholm och gick 1874—77 och 1878—79
på Konstäkad., där han blev kamrat
med Richard Bergh och Karl
Nordström. Han tog samtidigt lektioner för
E. Perséus. Åren 1881—89 vistades han
i Paris, med undantag för
sommarbesök i hemlandet varje år utom 1S82,
Ernst Kreuger.
då han vistades i Grez oeh
Concar-neau, samt 1883, då han besökte
Holland. Åren 1889—96 bodde han i
Varberg; sistn. år bosatte han sig i
Stockholm men levde sommartid mestadels
på Öland eller i Båstad. — Hos
Perséus lade K. en fast teknisk
grund för sin konst, samtidigt som
lian i umgänget med Bergh och
Nordström lärde känna tidens nya idéer.
I Paris, där han fortsatte sin
utbildning vid den fria Académie Colarossi,
fick hans oppositionella inställning
till den akademiska slentrianen
näring genom studiet av naturalismens
litterära profet, Emile Zola, vars
"L’0Euvre" och "La terre" gjorde
starkt intryck på honom. Han läste
också Dickens ocli beundrade Millet
och Courbet och även Cazin. K:s
tidigaste målningar äro realistiska i
ämnesvalet, lyriska i uppfattningen.
Han målade redan nu gärna hästar,
arbetskampar, spända för tungt
lastade kärror eller dragande en plog.
Även målade han pittoreska typer
och scener ur gatulivet i Paris, en
blusklädd arbetare, en rödbyxad
soldat eller en kavalleripatrull, som
drar förbi i trav. Det finns stundom
en genremässig återklang eller ett
stänk av socialt patos däri, men oftast
är det litterära elementet reducerat
till ett minimum och tonvikten lagd
på skildringen av en nästan drömlik
morgon- eller aftonstämning med ett
läckert valörspel i blått. Ofta är
föredraget helt impressionistiskt, och bl.
a. i smultet pärlemorskimrande
landskap från Grez tycks ban ha tagit
starka intryck av impressionisternas
färglära. Sin första offentliga
framgång kunde K. notera 1883, då hans
"På väg till stenbrottet" antogs till
Salongen. Följ. år köpte P.
Furstenberg hans "Vårplöjning", nu i
Göteborgs mus. Det var s. å., som
oppositionsrörelsen bland "pariserpojkar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
