Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Kreuger, Nils - 4. Kreuger, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kreuger
336
Kreuger
Nils Kreuger.
na" böl jade ta form. Ehuru föga aktiv
var K. från början en av rörelsens
främsta, och han blev senare K.
Nordströms närmaste medhjälpare vid
Konstnärsförb: s ledning. Följande den
allmänna parollen bland de unga om
en ny nationell konst på
naturalismens grundval flyttade K. hem till
Sverige och slog sig ned i Varberg.
Att tolka den sv. naturen med dess
hårda lokalfärger i det franska
fri-luftsmåleriets teknik visade sig för
K. liksom för andra vara en
svårbemästrad uppgift. Till en början
valde lian därför huvudsakligen
motiv, där dissonanserna kunde upplösas
i ett dis av blåa toner, t. ex.
"Gatu-motiv från Varberg" (utställd 1888),
"Månsken" (1891). Ryktet om K:s
fridfulla liv och umgänge med
naturen i Varbergstrakten förmådde
Nordström och Bergh att flytta dit 1S93.
Det blev upprinnelsen till en kort men
betydelsefull episod i sv.
konsthistoria, den s. k. Varbergsskolan, och
medförde för K:s del en frigörelse
från skymningsmåleriet. Han släppte
kraven på ett rent måleriskt
uttryckssätt, Linjen och den skulpturala
formen fingo ökat insteg i hans måleri,
och han experimenterade fram en
teknik, som blev helt hans egen. Med
tusch eller engelskt bläck fyllde han
större delen av dukens yta med ett
system av små streck ocli prickar,
mindre och mindre ju närmare
horisonten, varmed han avsåg att få
bilden att verka "helare ocli riktigare i
valörerna". Större delen av hans
produktion under åren 1893—1907 är
utförd i detta maner. Det väsentliga
i bilden är inte längre färgvalören
utan det stoffliga i motiven,
terrängens form och beskaffenhet och vad
som rör sig på marken, kor, hästar
och får och någon gång människor.
Det dekorativa draget gör sig nu
starkare gällande i hans måleri, och ett
par monumentala uppgifter falla
också på hans lott: två väggmålningar
med ölandsmotiv i Engelbrekts
folkskola i Stockholm (1904) och en
liknande i nuv. Matteus’ folkskola med
motiv från midsommarfirandet i
Stockholm (1905). Som ex. på stilen
kunna också anföras triptyken "Vår
i Halland" (1894, Nat. mus.) och
"Kor vid havet" (1901, Nat, mus.).
Efter 1907 hindrade en ögonsjukdom
K. från att fortsätta med sina streck
och prickar. Han utbildade i stället
ett fläckmaner, som gav en liknande
men luftigare ocli mjukare verkan,
t. ex. "En kuststad" (1909).
Motivkretsen förblir alltjämt densamma.
Djur odh landskap smälta samman
till en enhet av stundom arkadisk
verkan. Den vida horisonten är ofta
högt uppdragen och bilden sedd i
motljus från en praktfull solnedgång.
Stundom når K. en verkligt
monumental effekt. — Som en förströelse
på lediga stunder släppte K. någon
gång lös sitt skämtlynne i
karikatyren. Berömda äro hans "historiska
baksidor" (de flesta i J. Josephsons
samling i Nat. mus.): stora män och
kvinnor respektlöst sedda från
ryggen, t. ex. "Alter Fritz" (1893),
"Ludvig XIV", "Karl XII" och "Drottning
Kristina" (1894). Han utförde också
bokillustrationer, affischer, ritningar
till möbler och andra dekorativa
uppgifter. — Utom i Nat. mus. och
Göteborgs mus. är K. repr. i Thielska
galleriet med ett flertal målningar, i
prins Eugens samling på
Valdemarsudde, i Nasjonalgalleriet i Oslo,
Ivunstmus. i Köpenhamn, Atheneum
i Helsingfors, Malmö, Norrköpings
och Kalmar mus. — En retrospektiv
utställning var anordnad i Stockholm
1928. — Gift 1886 med Bertha
Elisabet von Essen. — Litt,: C. G. Laurin,
"N. K." och K. Fåhraeus, "N. K." (i
Ord och Bild 1912 resp. 1928); K.
Boström, "N. K." (1948). Th. N.
4. Kreuger, Ivar, ingenjör,
finansman, f. 2 mars 1880 i Kalmar, †
12 mars 1932 i Paris. Son till K. 2. —
År 1896 avlade K. mogenhetsex. i
Kalmar och utexaminerades 1S99 från
Tekn. högskolans fackavd. för
maskinbyggnadskonst och mekanisk
teknologi. S. å. begav han sig till Förenta
staterna och tillbringade sedan flera
år med skiftande uppdrag först på
den amerikanska kontinenten och
sedan i olika länder i Europa samt i
Sydafrika. Under dessa år ägnade han
sig bl. a. åt ett ingående studium i
Förenta staterna och Kanada av de
vid den tiden i Europa ännu föga
kända järnbetongkonstruktionerna. År
1907 återvände K. till Sverige, där han
1908 tills, med ingenjör Paul Toll
bildade byggnadsfirman Kreuger &
Toll. Tack vare det förtroende, som de
båda unga ingenjörerna snabbt
till-vunno sig, lyckades de anskaffa
finansiella medel för firmans expansion till
ett av landets ledande
byggnadsföretag. Redan 1909 väckte företaget stor
uppmärksamhet genom sin reklam vid
Stockholmsutställningen. År 1911
ombildades firman till ab. Kreuger &
Toll med ett aktiekapital på 1 mill.
kr. K. överflyttade emellertid kort
före det första världskriget sitt
huvudintresse från
byggnadsverksamheten till tändsticksindustrin, i vilken
hans far (K. 2) redan hade varit
verksam i åtskilliga decennier. Att
K. dock inte släppte sitt intresse
för byggnadsverksamheten framgår
bl. a. av att han 1913—30 var
verksam i ledningen för Stockholms
intecknings garanti ab. — Sveriges första
emissionsbolag, Sv. emissionsab.
(vilket stod dåv. ab. Stockholms
handelsbank nära) sammanförde 1913 ett
antal sv. tändsticksfabriker, vilka voro
fristående från det ledande sv.
tänd-sticksföretaget Jönköpings och
Vul-cans tändsticksfabriks ab., till ett
gemensamt bolag, ab. Förenade sv.
tändsticksfabriker. Under K:s ledning
upptog detta nya bolag framgångsrik
konkurrens med Jönköpings och Vulcans
tändsticksfabriks ab., varvid K. anses
ha gett prov på framstående
egenskaper som organisatör och affärsledare.
Under krigskonjunkturen med dess
omfattande fusionsbildningar inom det sv.
näringslivet kom det 1917 till en
fullständig sammanslagning av de båda
tändsticksbolagen, i det att dessa på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
