Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Kreuger, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kreuger
338
Kreuger
& Toll c:a 110 mill. kr., International
Match Corporation c:a 70 mill. dollar
och det amerikanska dotterbolaget
Swedish American Investment
Corporation (bildat 1925) c:a 50 mill.
dollar. Bland de statslån, som K.
beviljade efter 1925, kunna nämnas ett 1926
till Grekland på 1 mill. engelska pund,
vilket lämnades i konkurrens med
Nationernas Förbund, och året därpå ett
lån till Frankrike på 75 mill. dollar,
vilket K. avtalade med franska
regelingen i konkurrens med det
amerikanska bankhuset J. P. Morgan & Co.
Tack vare K:s enastående
internationella anseende oeh de höga
utdelningar, som hans bolag gåvo, funno de
stora emissioner av olika slag, genom
vilka K. finansierade sina statslån, en
god marknad på de stora
världsbörserna, ofta till mycket höga kurser. Den
s. k. Kreugerkoncernen ägde år 1928
tändsticksintressen i 35 länder och
kontrollerade sannolikt drygt hälften
av världens tändsticksproduktion. De
höga utdelningarna torde dock redan
vid den tiden icke längre ha täckts av
vinstmedel. Det katastrofala allmänna
kursfallet på New Yorkbörsen hösten
1929 spred sig över hela världen och
drabbade även de olika
Ivreugerpap-peren. I och med inledningen av
världskrisen 1929—33 började
nedgångsskedet i K:s finansbana. Trots
konjunkturomslaget på senhösten 1929
fortsatte K. med sin expansiva aktivitet
stödd av täta emissioner. Ilan
undertecknade ett monopolavtal med
Tyskland, vars tändsticksindustri han
redan förut till största delen
kontrollerade, ocli beviljade tyska staten ett
lån på 125 mill. dollar, och något år
senare förnyade lian monopolavtalet
med Polen, vilket land erhöll ett nytt
statslån på 30 mill. dollar. I Sverige
började lian breda ut sig över nya
områden. Han köpte en rad sv.
cellulosaföretag ocli bildade 1929 Sv. cellulosa
ab. samt förvärvade 1930 kontrollen
över Telefon ab. L. M. Ericsson.
Samtidigt erhöllo Ungern, Rumänien,
Jugoslavien m. fi. länder statslån på
tiotals mill. dollar. Vid årsskiftet 1929
—30 redovisade enbart Sv. tändsticks
ab. och Kreuger & Toll tillgångar
för c: a 2 milliarder kr. Koncernen
hade dock vid den tiden betänkliga
svagheter, bl. a. emedan bolagens täta
emissioner endast delvis kunde
absorberas av marknaden med påföljd, att
K. själv fick övertaga stora poster
genom koncernens olika sken- och
bokföringsföretag. År 1930 lyckades K.
förbättra koncernens likviditet
genom en synnerligen skicklig
transaktion med franska staten, nämligen en
förtidsåterbetalning av den kredit på
75 mill. dollar, som han 1927 hade
beviljat Frankrike. Ej ens detta belopp
räckte dock till att täcka koncernens
många engagemang, och 1931 började
K. kämpa mot allvarliga
likviditetssvårigheter. Dessa förvärrades, trots
att han i olika poster erhöll en
kredit av Sveriges riksbank på omkr.
150 mill. kr. K. gjorde förtvivlade
ansträngningar att upptaga korta
krediter i London, Paris och New York,
vilka dock misslyckades med
undantag för att han lyckades upptaga en
kortfristig acceptkredit på 4 mill.
dollar lios en New Yorkbank. Eftersom
acceptkrediten förföll redan i mitten
på jan. 1932, begav sig K. i dec. 1931
till New York, där han sökte omsätta
den. Han lyckades genom kortfristig
upplåning i New York omsätta halva
krediten, medan andra hälften inlöstes
av Sveriges riksbank gemensamt med
ab. Sv. handelsbanken ocli
Skandinaviska kredit ab., då annars risk
förelåg för Kreugerkoncernens
sammanbrott. Ss. villkor för den sv. krediten
sattes dock kravet, att K.
ofördröjli-gen skulle återvända till Europa och
underkasta sin koncern en ingående
granskning. Efter ett
nervsammanbrott i New York återvände K. den 11
mars 1932 till Paris, där lian inför
representanter för Lee, Higginson och
Co. och Skandinaviska Kredit ab.
skulle redovisa sina olika företags
ställning. På morgonen den 12 mars,
medan dessa representanter väntade på
honom på ett hotell i Paris, begick K.
självmord i sin bostad. Detta väckte
en oerhörd sensation. Börsen i
Stockholm stängdes för en vecka oeh sv.
regeringen genomdrev en lag om
mora-torium för K:s huvudföretag. En
kommitté tillsattes av regeringen och styr.
för ab. Kreuger & Toll för att med
biträde av den internationella
revisionsfirman Price, Waterhouse &
Co. klarlägga koncernens ekonomiska
ställning. Redan efter några veckor
upptäcktes oegentligheter i koncernens
bokföring. Den 21 maj avlämnades en
slutlig, summarisk rapport, vari
utredningsmännen konstaterade, att
tillgångarna på intet sätt motsvarade
skulderna. Bolaget försattes därför
några dagar senare i konkurs. I olika
länder bildade innehavarna av
Kreu-gerpapper intressentsammanslutning-ar, vilka i sin tur sammanslöto sig till
en internationell skyddskommitté. I
Sverige konstituerades för samma
ändamål fören. Debenturesägare hos ab.
Kreuger & Toll. Enbart i K:s och ab.
Kreuger & Tolls konkursbo bevakades
fordringar på nära 4 milliarder sv. kr.
De olika konkursernas avslutande
dröjde flera år (i vissa fall till början
av 1940-talet) på grund av oklara
äganderättsförhållanden samt stora
brister och rena falsarier i
bokföringen hos Kreugerföretagen. — K. får
anses lia varit en säregen repr. för en
tid av sällsynt omfattande ekonomiska
och finansiella omvälvningar. Sina
erfarenheter av finans- och affärsliv i
egentlig mening förvärvade han under
den mest intensiva och omfattande
spekulationskonjunktur Sverige någonsin
upplevt. Tiden 1908—23
kännetecknades av mycket starka fluktuationer
hos såväl penningvärdet som flertalet
förmögenhetsvärden, icke minst aktier
och fastigheter. Holdingbolagsformen,
sedan länge använd i Amerika för att
beslöja företagens ställning, kom i K:s
händer till mer vidsträckt användning
för detta ändamål än någonsin förr.
Med sin finansiella uppslagsrikedom
och sin från alla moraliska eller
konventionella hämningar fria
våghalsighet hade K. under denna tid ett
enastående verksamhetsområde. Han
lyckades därvid genomföra åtskilliga
framgångsrika affärs- och
finanstransaktioner, vilka grundlade
finansvärldens förtroende till hans kapacitet och
därmed bildade en förutsättning för
hans fortsatta verksamhet. Men medan
en stor del av det sv. näringslivet efter
bankkriserna 1922—23 fick sin
finansiella ställning konsoliderad genom
omdömesgill och försiktig ledning, där
långsiktssynpunkterna vägde tungt i
vågskålen, kan K. sägas ha fortsatt
att i stor stil tillämpa affärs- och
spekulationsmetoder av den typ, som i
vårt land eljest sett sina bästa dagar
under kriget och åren omedelbart
därefter. K:s internationella finans- oeh
affärsverksamhet efter kriget torde
redan från början få betecknas som ett
vågspel, där insatserna blevo allt
större. En av de ledande tankarna
bakom K:s strävanden synes ha gått
ut på att K. ss. förmedlare av stora
internationella kapitalrörelser från
särskilt Nordamerika till länder med
svaga finanser skulle komma i en så
stark position gentemot dessa
kapitalsvaga länder, att han ss. ersättning
för sina insatser skulle kunna betinga
sig icke blott en relativt hög
förräntning av sina lån till dem utan även
monopolrättigheter för tillverkning
och försäljning av tändstickor. Sådana
monopolrättigheter kunde anses ha
relativt stora värden även i fattiga
länder på grund av tändstickornas
egenskap av livsförnödenhet med en
efterfrågan, som är föga känslig för
rimliga fluktuationer i priset. Tack
vare sitt anseende som finansman
kunde K. under sin glansperiod
uppbringa medel pä de internationella
kapitalmarknaderna med mindre
svårigheter än vad de kapitalsvaga
länderna förmådde. Men även för K. var
kapitalanskaffningen ett svårt
problem, kanske särskilt ur psykologisk
synpunkt, eftersom det för sin lösning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
