Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Kreuger, Ivar - 5. Kreüger, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kreuger
339
Kreuger
var beroende av att K. lyckades
vidmakthålla nimbusen kring sin person.
Det är sannolikt, att K:s ständiga
expansionsbegär och därmed följande
behov av allt större kapital var den
egentliga drivkraften bakom hans allt
mera kriminella
bokföringstransaktioner. För att skapa och bibehålla sitt
internationella anseende nödgades K.
redan tidigt tillgripa metoden att
redovisa fiktiva vinster och lämna mycket
höga utdelningar, vilka tärde på
kapitalet men å andra sidan skapade den
erforderliga optimistiska
inställningen till K:s projekt hos den
penning-placerande allmänheten. I själva verket
ställde sig därför K:s
kapitalanskaffning mycket dyr, så att hans utlåning
trots relativt höga räntor var förenad
med stora uppoffringar för hans
företag redan innan depressionen i början
av 1930-talet undergrävde förtroendet
länderna emellan. Hade K. däremot
kunnat uppbringa de för hans
finans-transaktioner erforderliga mycket
stora beloppen till rimliga kostnader
och hade utvecklingen gått i riktning
mot ökat ekonomiskt samarbete och
allmän politisk avspänning länderna
emellan — att så skulle ske var en
under K:s tid vanlig och för många
nästan självklar trossats — så hade
den bärande tanken bakom K:s
strävanden kunnat visa sig fruktbar. —
När K. väl en gång hade slagit in på
den linje, som gick ut på att ständigt
redovisa goda vinster och lämna
mycket höga utdelningar, fanns det
knappast någon återvändo. Hade han
reviderat sin politik, redovisat måttliga
vinster och sänkt utdelningarna,
kunde det ha blivit inledningen till en
allvarlig förtroendekris för honom och
hans företag, som skulle omintetgjort
alla möjligheter för fortsatt
expansion. Ju längre utvecklingen följde den
nyss beskrivna linjen, desto mera
nödvändigt blev det för K. att med
tillgripande av allt mera radikala
åtgärder hindra insyn i koncernens verkliga
läge. Metoden med förskönande
bokslut och falsk bokföring hade sin
största omfattning inom
Kreugerkon-cemens egentliga finansbolag. Inom
de största produktionsföretagen voro
missförhållandena i dessa avseenden
icke lika utpräglade. Sv. tändsticks ab.
höll sig relativt intakt. Detta bolags
förluster hade i huvudsak sin
upprinnelse i att tändsticksintressena och
monopolen i flera fall förvärvades till
mycket höga priser samt i att de lån,
som bolaget lämnade till vissa länder
i samband med förvärvet av
monopolrättigheter, föllo katastrofalt i värde.
Vad beträffar Sv. cellulosa ab. och
Telefon ab. L. M. Ericsson, så kommo
dessa under K:s kontroll på ett så
sent stadium, att K. icke hann nämn-
värt blanda in dem i sina stora
manipulationer. Med stöd av sv. banker
kunde dessa liksom Sv. tändsticks ab.
överleva Kreugerkoncernens
sammanbrott. —• K. uppges i sitt uppträdande
ha visat en sådan försynthet och
behärskning, ha talat så måttfullt och
välunderrättat, att han redan genom
sin person ingav alla andra än mycket
goda iakttagare främst av allt
förtroende, vilket förklarar åtskilligt av
hans bana. Han visste att ge
offentlighet åt sina lyckade affärer och att
dölja sina misslyckanden, vilket var
en viktig förutsättning för att han så
länge kunde upprätthålla sitt
internationella rykte som ofelbar
finansman. Till hans teknik hörde vidare att
ej bereda sina medarbetare insikt i
mer än deras egen detalj och att
motverka kommunikation dem emellan.
Fastän K. i viktiga avseenden tog
miste vid sin framtidsbedömning, finns
det åtskilliga storstilade exempel på
förutseende och skicklig ekonomisk
analys i hans verksamhet. Här må
nämnas hans spekulationer i tyska
fastigheter under den tyska
efterkrigs-inflationen och hans förutseende
rörande Kungsgatans i Stockholm
framtid, som tog sig uttryck i att han tidigt
köpte välbelägna tomter vid denna
gata (t. ex. Centrum). Ett exempel på
K:s förmåga att realistiskt och utan
förutfattade meningar klart analysera
en ekonomisk situation lämnar hans
bidrag till diskussionen av Sveriges
penning- och valutapolitik efter det
första världskriget, icke minst den
välformulerade kritik mot
myndigheternas deflationistiska politik, som
lian framförde inför
Nationalekonomiska fören. 1921. Verkningarna av
hans handlingar voro på både gott och
ont långt mindre än man vanligen
antog. Under framgångarnas tid
överskattades hans betydelse för Sverige
måttlöst också av eljest insiktsfulla
bedömare, och omvänt troddes K:s fall
innebära en katastrof för sv.
näringsliv. I verkligheten berörde hans
verksamhet knappast Sveriges centrala
ekonomiska områden. Hans fall
medförde ganska begränsade sv. förluster,
dock med det viktiga undantaget, att
många kapitalplacerare, inte minst
småsparare, blevo fullständigt
utblottade genom Kreugerkoncernens
sammanbrott. — K. blev led. av Ing. vet.
akad. 1925 och hedersdr vid univ. i
Syracuse, New York, 1930. — Ogift. —
Litt.: Om K:s person och verk har
utkommit en stor mängd skrifter av olika
vederhäftighet både på sv. och andra
språk. Bland dessa märkas: K.
Drachenfels, "The real I. K" (1933, sv.
övers. s. å. med titeln "Den verklige
I. K.") oeh Georg Soloveytchik, "The
financier. The life of I. K." (1933, sv.
övers. s. å. med titeln
"Finansmannen I. K."). Polisrapporter och
rättegångshandlingar i de mål, som
Kreu-gerkraschen gav upphov till, finnas i
Stockholms rådhusrätt. T. D., A. ö.
5. Kreuger, Henrik,
byggnadstekniker, f. 24 juni 1882 i Kalmar.
Föräldrar: konsuln Oscar Lorentz K.
och grevinnan Ebba Ulrika Vilhelmina
Sparre af Söfdeborg. Kusin till K. 4.
— K. avlade mogenhetsex. i Kalmar
1900 ocli utexaminerades från Tekn.
högskolans fackavd. för väg- ooh
vattenbyggnad 1904. Han var anställd
som byggnadskonstruktör hos
civilingenjör F. Söderbergh, Stockholm,
1904—08 oeh var assistent vid Tekn.
högskolan 1905—09. År 1908
startade lian en konsulterande
ingenjörsfirma inom byggnadsfacket i Stockholm,
vilken han alltjämt driver. Samtidigt
var han knuten till Tekn. högskolan
som speciallärare i
byggnadskonstruk-tionslära 1909—14 ocli som tf. prof.
i väg- och brobyggnadskonst
1909—-11. År 1914 utnämndes lian till prof.
i byggnadsteknik vid högskolan, och
från denna befattning avgick han på
egen begäran 1943. Åren 1927—31 var
ban högskolans prorektor och 1931—•
43 dess rektor. Sedan 1945 är lian
led. av styr. för Tekn. högskolan. —
K. har ägnat ett nära fyrtioårigt
arbete åt den tekniska
undervisningen. Genom sin samtidiga
verksamhet som forskare och framgångsrik
konsulterande ingenjör har han
kunnat ge undervisningen den
aktualitetens prägel, som är av högsta
värde vid en teknisk läroanstalt. Hans
forskningsarbeten sträcka sig över de
flesta områden inom det
byggnadstekniska facket och ha resulterat i
publicerandet av ett stort antal
arbeten om byggnadsmaterialier,
klimatets inverkan på byggnader,
grundläggning för hus- och brobyggnader,
olika byggnadskonstruktioners
värmeisoleringsförmåga, akustiska
problem m. m. I sin konsulterande
verksamhet fick K. tidigt ansvarsfulla
uppdrag. Sålunda var han
konstruktör vid bl. a. stadshusbygget i
Stockholm 1911—23, Stadion 1911,
Nordiska kompaniets affärshus 1914,
Konserthuset 1923, affärshuset
Centrum 1928, Tennisstadion 1929,
Kanslihuset 1929—33, Amiralitetet 1938
och Nya kanslihuset 1945—46,
samtliga i Stockholm, samt Malmö
stadsteater 1939. Myrstedt & Sterns byggnad
(190S—09) vid Kungsgatan i
Stockholm, uppförd av K., var den första i
vårt land med fullt genomförd stomme
av armerad betong. K. har särskilt
ägnat intresse åt industribyggnader
oeh höga konstruktioner ss. torn och
höga skorstenar, och han har
konstruerat radiotornen i Varberg, Mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
