Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krok, Thorgny - Krok, Krokius, Krook, släkt - 1. Krokius, Nicolaus - 2. Krook, Samuel - Krokström, Torsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krok
352
Krokström
flora för skolor" (1, 1883, 15 :e uppl.
1919; 2, 1886, 4:e uppl. 1917); den
första delen, fanerogamerna, utkom i
109 000 ex., oeh nya uppl. av båda
delarna ha senare utgivits av E.
Almquist. K. påbörjade även utgivandet
av 12 :e uppl. av Hartmans
"Handbok i Skandinaviens flora" (1, 1889).
Till den botaniska forskningens
historia bidrog han med bl. a. den
intressanta uppsatsen "Om svenskar efter
hvilka växtsläkten blifvit uppkallade"
(Botaniska notiser 1906; tillägg till
Scheutz’ kända sammanställning). För
tiden 1859—1906 publicerade ban
förteckningar över sv. botanisk litteratur
(Botaniska notiser 1865—1907). Iv.
efterlämnade det omfattande och
värdefulla manuskriptet "Bibliotheca
botanica suecana ..." ("Svensk
botanisk litteratur från äldsta tider t. o. m.
1918"), vartill lian samlat material
under mer än sextio år; det utgavs
1925 främst genom C. A. SI.
Lindmans försorg. Till Riksmus :s
botaniska avd. överlämnade K. 1910 sitt
dyrbara bibi. ocli herbarium, och till
Vet. akad. donerade han 1916 en
stipendiefond på 30 000 kr. för
botaniska ändamål. — Gift 1867 med
Amalia (Amy) Hallberg. — Litt.:
biografi av F. R. Aulin i Sv. botanisk
tidskr. 1922. S. L.
Krok, K ro le i us, Kr o o k,
prästsläkt, härstammande från Hallaryds
skn, Kronob. län. Släkten har
gemensamt ursprung med adliga och
friherr-liga ätterna Gyllenkrok och adliga
ätten Lagerkrook (bd 3 s. 188).
Släktens nedannämnda präster voro alla
verksamma Småland. Kyrkoherden i
Hallaryd Gudmundus Petri K. (†
1609) hade sönerna a) prosten och
kyrkoherden i Skirö Jonas Krokius
(† troligen 1641), som blev stamfar
för Skirögrenen och farfar till
hovpredikanten och kyrkoherden i
Värnamo Laurentius Krook († 1699), vars
barn voro grenens sista kända medl.,
b) biskopen i Växjö Nicolaus
Krokius (K. 1), som blev far till Anders
K. (f. 1622, † 1683), adlad
Gyllenkrok, och kyrkoherden i Tolg Israel
K. († 1677), c) kyrkoherden i Hestra
Petrus Iv. († 1625), vars gren snart
synes ha utslocknat, d) kyrkoherden
i Stenbrohult och Skatelöv, prosten
Johannes K. († 1645), stamfar för
Skatelövgrenen och farfars far till
kommendören Petter Iv. (levde ännu
1719), som var eskaderchef i
östersjöprovinserna under Stora nordiska
kriget, och till krigskommissarien
Israel K. (f. 1664, † 1741), vars son
postmästaren i Uppsala Claes Samuel
K. (f. 1722, † 1804) är den siste kände
medl. av denna gren, samt e)
kyrkoherden i Villstad David K. († 1653),
stamfar för Villstadgrenen och far
Torsten Krokström.
till Andreas K. († 1681), även han
kyrkoherde i Villstad. Denne hade
sonen prosten och kyrkoherden i Norra
Sandsjö Abraham’ K. (f. 1644, †
1722), far till prosten, kvrkoherden
i Urshult David K. (f. 1678, † 1727),
som hade sönerna hembygdsskildraren
Samuel K. (f. 1721, † 1754), förf. till
"Urshults pastorats inbyggares seder"
(1768), ocli tingsnotarien Andreas K.
(f. 1723, † 1806), vilken är den siste
kände av Villstadgrenen och av
släkten överhuvud. Halvbröder till
Abraham K. voro kyrkoherden i Villstad
David K. († 1694), hovrättsassessorn
Nils K. (f. 1663, † 1715), 1703 adlad
Lagerkrook (hans ätt utdog på
1720-talet), och astronomen Samuel Krook
(K. 2). B. II—d.
1. Krokius, Nicolaus, biskop,
f. 2 febr. 1575 i Hallaryds skn, Kronob.
län, † 23 juni 1646 i Växjö.
Föräldrar : kyrkoherden Gudmundus Petri
och hans hustru Ingerd. — K. blev
student i Uppsala 1592, magister i
Wittenberg 1603, skolrektor i Växjö 1604,
domprost där 1607 och var från 1632
stiftets biskop. Han är särskilt känd
genom sitt arbete för ett gymnasium
i Växjö, vilket han efter ansökan hos
Axel Oxenstierna fick till stånd 1643.
K. utgav 1623 en koralbok för Växjö
stift, "Liber cantus", numera känd
blott i fyra fullständiga ex. I sitt
första gifte var han svärson till
ärkebiskop Abraham Angermannus oeh
donerade hus i Uppsala, ärvda efter
dennes änka, till domkyrkan och univ.
där. Under K:s sista år framkommo
mot honom som stiftschef och person
klagomål, mot vilka han sökte
försvara sig i brev till Oxenstierna. —
Gift 1605 med Anna Abrahamsdotter,
† 1612; 2) 1614 med Sigrid
Anders-dotter, † 1625; 3) 1626 med Anna
Tlionvædotter. — Litt.: "Växjö stifts
herdaminne" (1, 1921; 8, 1934).
B. H—d.
2. Krook, Samuel, astronom,
al-manaeksutgivare, f. 1661 i Villstads
skn, Jönköp. län, f 18 febr. 1716 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden
Andreas Krokius och Kerstin
Torsdotter (Dugg). Brorsons son till
K. 1. —■ Iv. inskrevs efter skolgång
i Växjö vid Uppsala univ. 1679, där
han disputerade på en avh. om
månen 1686 och över ett
kalendario-grafiskt ämne 1688; han
promoverades till magister s. å. Är 1701
utnämndes K. till prof. i Pernau men
tillträdde aldrig posten utan bosatte
sig i Stockholm. — Är 1690 utgav K.
"Swenskt åg runslct calendarium",
en handledning i liur den gamla sv.
runstaven skall avläsas samt
moderniseras. Mellan 1691 och 1716 utgav
K. årligen almanackor, efter tidens
sed försedda med uppsatser, i vilka
han deltar i tidens polemik mot
astrologin, bestämmer Stockholms
longitud, kritiserar de olika
tideräkningssystemen m. m. Ett göticistiskt drag
är, att han gärna utbyter tyska namn
mot gamla svenska. Ären 1705 och
1707 förordnades han tills, med P.
Elvius att utöva censur över
kalenderväsendet. Ett uppdrag 1708 att
framlägga förslag till en enhetlig
namnlängd resulterade i skriften
"Specimen kalendarii ecclesiastici"
(s. å.). För sina tjänster belönades Iv.
med titeln "mathematicus regius". —■
Ogift, — Litt.: N. V. E. Nordenmark,
"Sv. astronomi oeh sv. astronomer
1700—1730" (i Arkiv för matematik,
astronomi och fysik 1933). M. v. P.
Krokström, Torsten Hugo,
geolog, f. 23 april 1905 i Gävle.
Föräldrar: köpmannen Ernst K. och Jenny
Elisabeth Johnsson. ■— K. avlade
studentex. i Gävle 1923 och blev vid
Uppsala univ. fil. kand. 1927, fil. lic. 1931
samt fil. dr och docent i petrografi
och mineralogi 1936. Han var
amanuens vid univ:s
mineralogisk-petro-grafiska institution 1929—41,
extra-geolog vid Sveriges geologiska
undersökning somrarna 1929—31, 1933—37
och 1939—43 samt speciallärare i
geologi vid Lantbrukshögskolan 1940—46
och tf. prof. i geologi i Uppsala 1943—
45. År 1932 gjorde han en studieresa
till Skottland. Han kallades 1946 till
förste innehavare av en professur i
geologi vid det nyinrättade Farouk I:s
univ. i Alexandria, Egypten, och
tillträdde denna befattning s. å. — K:s
vetenskapliga undersökningar, som
huvudsakligen tillhöra petrografin,
behandla främst bergarternas genetik
och petrografiska
differentiationspro-blem. Särskilt har han studerat
basal-ternas uppkomst under en mycket
tidig geologisk period, den
prekamb-riska tidens jotniska skede. Hans
viktigaste arbete är en undersökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
