- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
369

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Kullberg, Karl af - 3. Kullberg, August af - 1. Kulle, Jakob - 2. Kulle, Axel - 3. Kulle, Sven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af Kullberg

369

Kulle

och avlade där juridisk-filosofisk ex.
1832 samt hovrättsex. 1835. Sistn.
är utnämndes han till
kammarjunkare. Efter att några år ha
tjänstgjort som lånt domarebiträde och
extra-ordinarie i hovrätten lämnade han
juristbanan för att ägna sig åt
historiska studier, resor och vittert
författarskap. Åren 1836—38 var han
red. för tidn. Freja, där han skrev
uppsatser, kåserier och skisser. — K.
debuterade som romanförf. med en
"romantisk skildring" om Carl Gustaf
Wrangel 1833, ett försök i den
historiska romanens stil efter Walter
Scotts mönster. I "En ung mans
memoirer" (1—3, 1835—36) gav han en
aktuell stockholmsskildring, där han
i Bulwers dandymanér skildrade ett
ungt societetslejons upplevelser. Vissa
inslag av Paul de Kocks frivolitet
gjorde sig redan där märkbara men
framträdde än tydligare i hans följ.
stockholmsskildring "En dansös’
bekännelser" (1836). I "16—20" (s. å.)
gav lian en humoristisk
vardagsskildring i Cederborghs stil från den
småländska landsbygden. I början av
1840-talet tog K. intryck av den
franska samliällsromanen med dess
skärpta problemdiskussion och skrev den
starkt verklighetsbetonade
brottmålsromanen "Domaren" (1842), där
han utnyttjade sina personliga
erfarenheter från domarbanan, samt
"En sommar i Småland" (1847), där
han tog upp den brännande
stattorpar-frågan till behandling. Utom romaner
skrev K. även kortare prosastycken,
samlade i "Tidssatirer, humoristiska
försök af E. N. Bulvan" (1837),
"Gen-re-målningar af en plankstrykare"
(1—3, 1842—43) och mystifikationen
"Minnen från en vistelse i Stockholm
åren 1844—45 af Frangois Rouel"
(1847), där han hämtat uppslaget
från Jules Janin, samt "Samlade
smärre berättelser och skizzer" (1—3,
1847—48). K. författade även ett
skådespel "Svenskarne i Neapel" av
utpräglat konservativ tendens, men
pjäsen måste snart nedläggas på grund
av den häftiga kritiken i de liberala
tidn. Någon stor förf. är K. inte, men
han gör ett distingerat intryck,
saknar inte en viss spiritualitet och en
ganska avancerad verklighetskärlek;
samtidigt skattar han en smula väl
mycket åt det sensationella, dock utan
att bli sentimental. -—• Ogift. — Litt.:
A. Ahnfelt, "Ur K. af Iv:s portfölj"
(1879). Sy.

3. Kullberg, Johan August af,
arméofficer, karikatyrtecknare, f. 1
mars 1817 i Stockholm, † 21 dec. 1881
på Björknäs i Tveta skn, Stockholms
län. Bror till K. 2. —• K. blev student
i Uppsala 1834 och började s. å. sin
militära bana vid Svea artillerireg.,

24 Svenska män ocli kvinnor IV

där han avancerade till löjtnant 1842,
kapten 1854 och major 1866. Han var
adjutant vid
generalfälttygmästare-ämbetet 1851— 52 och ordf. i
artillerikommittén 1868—71. Han tog avsked
1S74. År 1857 blev han adlig genom
en äldre broders död. — K. gjorde sig
känd som en icke oäven tecknare av
humoristiska scener och typer ur
stockholmslivet och försökte sig även
som illustratör, bl. a. till Anna Maria
Lenngrens "Samlade skaldeförsök",
1855. Han utgav flera samlingar
litografier: "Croquier af J. A. K—g"
(1841), "Bilder af J. A. K—g" (1845)
samt "Badminnen från Söderköping"
(1846). — Gift 1846 med Beata Sofia
Themptander. Th. N.

1. Kulle, Nils Jakob, målare, f.
6 juli 1838 i Lund, † 5 april 1898 i
Stockholm. Föräldrar: bryggaren Ola
Nilsson och Elna Nilsdotter. — K.
ägnade sig först åt guldsmedsyrket
men började 1864 studera vid
Konst-akad. i Stockholm, där han var elev
till 1872. Han hade då redan
framträtt med motiv ur skånskt
allmogeliv, och denna ämneskrets förblev lian
trogen. Hans tavlor återge i regel en
skånsk bondstugeinteriör, vanligen
från Torna härad, med ett par eller
flera personer i en vardaglig
situation, stundom en smula novellistiskt
tillspetsad ss. "Hos kloka gumman"
(1875), "En samvetsfråga" (1876),
men lika ofta av enkelt redogörande
beskaffenhet ss. "Söndagsmorgon"
(1882, Malmö mus.). Typerna äro
träffsäkert fångade, och varje detalj i
dräkter, inredning och utstyrsel är
återgiven med vederhäftig precision.
K. intresserade sig särskilt för den
gamla textila hemslöjden, som han
inte bara återgav i sina målningar
med en mönsterritares noggrannhet
utan också själv ägnade sig åt. Tills,
med sin svägerska,
textilkonstnärin-nan Thora K. (f. 1849, † 1939),
inrättade han en affär för sv. konst-

Jakob Kulle.

Axel Kulle.

vävnader och broderier i Lund och
bidrog därigenom till att väcka
intresset för hemslöjdens vidmakthållande
i landet. — K. blev agré vid
Konst-akad. 1882. Han är repr. i Nat. mus.
och Malmö mus. — Gift 1S91 med Eva
Amanda Elvira Hallberg. Th. N.

2. Kulle, Henrik Axel, målare,
f. 22 mars 1846 i Lund, † 27 febr. 190S
i Stockholm. Bror till K. 1. — K.
började som målarlärling, studerade vid
Konstakad. i Stockholm 1865—72 och
senare i Düsseldorf 1875—SO samt i
Paris 1880—83. Efter hemkomsten
sistn. år, då ban bosatte sig i
Stockholm, blev han led. av Konstakad.
1887 och lärare i antikritning där
1891. — K. tillägnade sig först helt
och hållet den düsseldorfska skolans
stil med dess förkärlek för
karaktärsfulla typer, livligt grupperade i en
intressant situation, som noggrant
utarbetades i alla detaljer. Ett
ypperligt ex. härpå utgör "Kyrkoråd"
(1877, Nat. mus.). I Paris lade han
om sin teknik under inflytande av
det franska friluftsmåleriet. Hans
färger ljusnade, och han målade med
bred och saftig pensel.
Situationsbilden förblev emellertid hans
förnämsta ämneskrets, och han var jämte
brodern en av de få repr. för det
egentliga genremåleriet i 1880- och
1890-talens Sverige. I stor utsträckning
hämtade han sina motiv från
allmogens liv i sin skånska hembygd, t. ex.
"Frieri" (1890, Hallwylska*
samlingarna), "En fnurra på tråden" m. fi.
K. gjorde sig också känd som en god
porträttör i realistisk stil. Säker
teckning, psykologisk blick och godmodig
humor utmärka hans alster. — K.
tillhörde Skånska konstnärslaget. Han
utställde retrospektivt i Lund kort
fore sin död. — Ogift. Th. N.

3. Kulle, Sven Servatius,
medalj-gravör, f. 13 maj 1860 i Lund, † 6
febr. 1945 i Stockholm. Bror till K. 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free