Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kumlin, Wilhelm - 2. Kumlin, Ragnar - Kunze, Herman - Kurck, ätter - 1. Kurck, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kumlin
374
Kurck
Wilhelm Kumlin.
derna sv. jordbruket, och lian gjorde
betydande insatser till främjande
bl. a. av växtodlingen, särskilt
utsädesfrågan, samt av
nötboskaps-aveln och lantbrukets elektrifiering.
Han var led. av Sveriges
utsädes-fören:s mindre styr. 1907—13,
styr.-led. i Sveriges fröodlareförb. 1912—
24 ocli ordf. där 1924—38, en av
initiativtagarna 1916 till Sv.
lantmännens utsädesab. ocli dess ordf. till
1924 samt ordf. i styr. för Statens
centrala frökontrollanstalt 1924—33.
På boskapsavelns område var han
bl. a. styr.-led. i Avelsfören. för
rödbrokig sv. boskap 1913—28. Åren
1896—1917 tillhörde han Södermani.
läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott. Bland hans många
övriga uppdrag märkes, att ban erhöll
flera statliga
jordbrukskommittéupp-drag samt var led. av
Folkhusliåll-ningskommissionen och ordf. i dess
fodersektion 1917—19, ordf. i
direktionen för Mariefreds sjukhus 1894—
1931 och landstingsman 1906—10.
För sitt jordbruk redogjorde han i
"En elektrifierad gård" (1918),
varjämte han publicerade uppsatser i
lantbrukspressen. K. är känd som
uppfinnare av ett torkskydd för den
avskurna säden, den s. k. W. K.-stören,
numera benämnd sörmlandsstören.
År 1905 blev han led. av
Lantbruks-akad. Han fick Södermani. läns
hushållningssällskaps guldmedalj 1917
och Patriotiska sällskapets stora
guldmedalj 1926. — Gift 1892 med
Hilda Grevesmühl. S. L.
2. Kumlin, Ragnar, diplomat, f.
4 april 1897 i Kärnbo skn,
Södei-manl. län. Son till K. 1. — Efter
stu-dentex. i Stockholm 1916 blev K. fil.
kand. 1918, fil. lic. 1920 och jur. kand.
1923, allt vid Uppsala univ. Sistn.
år antogs han till attaché i
Utrikes-dep.; 1924—30 tjänstgjorde han vid
sv. beskickningar ocli konsulat i en
rad länder. Han blev andre sekr. i
Utrikesdep. 1930, hade ett flertal
förordnanden som charge d’affaires 1932
—33 och blev förste sekr. i dep. 1935.
År 1938 blev han förordnad byråchef
och följ. år tf. chef för dep:s
handels-avd.; 1940—43 var han bitr. chef för
den politiska avd. Sedan sistn. är är
han sv. envoyé i Rio de Janeiro. —
K. har flera gånger tjänstgjort som
sekr. i sv. delegationer vid
internationella förhandlingar, framför allt ang.
handelsavtal. Han var ordf. i Sveriges
delegation vid den internationella
konferensen för civil luftfart i Chicago
1944. I tidn. och tidskr. har lian
publicerat några artiklar i historiska
ämnen. -—• Gift 1937 med Hervor
Dehlgren. U. D.
Kunze, Herman Gustaf Emil,
affärsman, politiker, f. 27 sept. 1863 i
Gävle, † 25 april 1936 i Göteborg.
Föräldrar: källarmästaren Gustaf
Adolf K. och Betty Janson. — K. hade
plats på affärskontor i Jönköping
1881—85 samt i Göteborg 1885—87.
Efter en kortare tids praktik i
England var ban smörexportör i Göteborg
1887—1932, kassadir. för Göteborgs
Morgonpost 1902—35 ocli verkst. dir.
för ab. Styrsö hafsbad från 1903. Han
var ordf. i Göteborgs allm.
fastighets-ägarefören., i Fastighetsägames
sparbank 1921—36 samt ordf. och
jourhavande led. i Göteborgs
stadshypoteks-fören. 1916—36. — K. var livligt
politiskt intresserad ocli under många år
en av högerns ledande män i v.
Sverige. Han var 1895 en av
initiativtagarna till Fosterländska förb. i
Göteborg, och när detta sedermera
uppgick i Allm. valmansförb., deltog
han i stiftandet även av den sistn.
organisationen; han var stvr.-medl. i
båda. Under riksdagen 1915—16
tillhörde lian Första K., och i Göteborgs
stadsfullmäktige var lian 1910—20 en
av de mer bemärkta led. — Gift 1889
med Hildur Johansson. E. Rn.
Herman Kunze.
Kurck, gamla frälseätter. Den
äldre av dessa, den finska ätten K.
(Kurki, Korke), härstammar enligt
traditionen från Herman Svärd, som
levde i mitten av 1300-talet. Han var
besläktad med lagmannen i Finland
Jakob Korka, vars namn upptogs
av-Herman Svärds son, riksrådet Niklis
Korke († omkr. 1427), som var
riksråd från 1401. Med en sonsons son
till denne, biskopen i Åbo Arvid K.
(K. 1), utdog den äldre ätten K. på
svärdssidan. — Den yngre ätten
härstammar från lagmannen över
Österbotten och Satakunda, riksrådet Knut
Eriksson till Näs († omkr. 1539), som
i slutet av 1400-talet flyttade från
Småland till Finland. Han var gift
med Elin K. († före 1532), syster till
K. 1, och ärvde den äldre ätten K:s
namn och gods. Hans son, riksrådet
Jöns K. (K. 2), blev far till krigaren
Axel K. (K. 3) och häradshövdingen
i Övre Satakunda Knut K. († senast
1598), vars son, presidenten i Åbo
hovrätt, riksrådet Jöns K. (K. 4),
1651 upphöjdes i friherrligt stånd.
Dennes äldste son, riksrådet friherre
Knut K. (K. 5), blev stamfar för
ättens äldre huvudgren. Sonsons
söner till honom voro bröderna
politikern och hovmannen friherre Knut
K. (K. 9) och presidenten i
Kammarrätten friherre Claes Arvid K. (f.
1769, † 1834). Med den sistnämndes
sonson, geologen och botanisten
friherre Clas K. (K. 10), utdog ätten på
svärdssidan 1937; på kvinnolinjen
utdog ätten 1946. Yngre söner till K.
4 voro riksrådet friherre Gustaf K.
(K. 6) och översten och
landshövdingen friherre Gabriel K. (K. 7),
stamfar för den yngre huvudgrenen.
Dennes sonson, kaptenen vid Horns
garnisonsreg. i Halland friherre Axel
Gustaf K. (f. 1695, † 1740), blev
fat-till presidenten i Kammarkollegium
friherre Arvid Fredrik K. (K. 8),
vilken 1797 erhöll grevlig värdighet men
som greve ej tog introduktion.
1. Kurck, Arvid, biskop, f.
troligen 1464 på Laukko gärd, Vesilaks
skn, Tavastehus län, Finland, † genom
drunkning i Östersjön 23 maj 1522.
Föräldrar: häradshövdingen Klaus
Jeppesson K. ocli Karin Månsdotter
Fleming. — K. studerade vid
Paris-univ. på 1480-talet, blev magister där
ocli omtalas 1490 som kanik och
kyrkoherde i Åbo. Efter biskopen
Johannes Olais död 1510 valdes han av
domkapitlet till dennes efterträdare
och blev Finlands siste katolske
biskop. Han stod i gott förhållande till
Svante Sture och Sten Sture d. y.
I den senares närvaro firades 1514
i Åbo biskop Hemmings högtidliga
translation. K. var närvarande vid
flera herredagar och deltog i de riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
