Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuylenstierna, ätt - 1. Kuylenstierna, Alexis - 2. Kuylenstierna, Oswald - 3. Kuylenstierna, Gustaf - 4. Kuylenstierna-Wenster Elisabeth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kuylenstierna
378
Kuylenstierna
Alexis Kuylenstierna.
K. (K. 1). Syssling till K. 1 är
författarinnan Elisabeth K.-Wenster (K.
4). —- Från amiralitetskaptenen
Johan K:s tredje son, löjtnanten Johan
K. (f. 169S, † 1775), härstamma i
femte led apotekaren, kemisten och
bakteriologen Gustaf K. (K. 3) ocli
regeringsrådet Carl K. (K. 6) samt i
fjärde led majoren och skriftställaren
Oswald K. (K. 2) och f. d. generaldir.
Gösta K. (K. 5).
1. Kuylenstierna, A lexis Edvard
Ulrik, arméofficer, tidningsman,
godsägare, f. 10 april 1862 på Bro i
Råby-Rönö skn, Södermani. län, † 2 mars
1947 i Höör. Föräldrar: översten
Otto Adolf Edvard K. och Ebba
Augusta Hermanda. Sparre af Rossvik.
—- Efter mogenhetsex. 1880 i
Nyköping blev K. underlöjtnant vid
Södermanlands reg. 1882, kapten där 1900
och överflyttades till reserven 1903
samt erhöll avsked 1912. K. företog
1894—98 vidsträckta resor i
Orienten, varunder han, förklädd till
arabkvinna, skall ha tagit sig in i Mekka,
for 1898—99 genom Kinas
outforskade inre och 1901—02 till Persien
och Indien. Så gott som hela tiden
var han korrespondent för Dagens
Nyheter, 1901—02 även för Berliner
Tageblatt. Efter hemkomsten var han
1904—11 militär skribent ocli kåsör
i Dagens Nyheter. Han var sedermera
bosatt pa det av honom sedan 1906
innehavda fideikommisset Landsjö i
Kimstads skn, östergötl. län. —- K.
utgav en rad reseskildringar, bl. a.
"Mina resor i Orienten" (1899—
1900), "Bland kineser och
mongoler" (1900—01) och "Mitt sista
vandringsår" (1904). Han framträdde även
ss. krigsskildrare, bl. a. med "Det
stora kriget mellan Japan och
Ryssland" (1904—05) och "Världskriget"
(1914—19). I kåserisamlingen
"Klagovisor" (1917) behandlade han
aktuella stockholmsmotiv. Både i sin
journalistik och i sina böcker
framträdde K. ofta under pseud. Mustafa.
Han var en livfull, ofta spirituell
berättare och blev mycket uppskattad
framför allt ss. reseskildrare. — Gift
1904 med sin kusin Eva Erika
Margareta Sparre af Rossvik. II. ö.
2. Kuylenstierna, Oswald
Fredrik, arméofficer, skriftställare, f. 12
juni 1865 på Karlsborg, † 1 maj 1932
i Lidingö. Föräldrar: översten Carl
Wilhelm K. och Anna Charlotta
Amalia Haeffner. — Efter mogenhetsex.
18S4 blev K. underlöjtnant vid Göta
artilleriregi 1S86, var attaché vid
beskickningen i S:t Petersburg 1S96
och utnämndes till kapten 1903. Han
tog avsked från beställning på stat
1917 och blev då major i armén. Han
var sekr. i Allm. försvarsfören. 1909
—19 och föreståndare för
Artillerimus. från 1911. Dessutom var han
1899—1903 verkat, dir. i Göteborgs
Aftonblads ab. — K. utgav ett stort
antal skrifter av skilda slag. Han
började ss. förf. i militära och
politiska ämnen men kom snart att
främst intressera sig för historia och
skönlitteratur. Framför allt
studerade han Karl XII:s historia; bland
hans skrifter i detta ämne kunna
nämnas "Striderna vid Göta älfs
mynning åren 1717 och 1719" (1899),
"Karl XII:s drabanter" (1910), "Karl
XII :s död" (1912) och det
sammanfattande arbetet "Karl XII. Hans
öden och hans personlighet" (1912;
2:a uppl. 1925). K. utgav också många
historiska arbeten från andra områden.
Sitt starka litterära intresse visade han
dels i en rad diktarmonografier, bl. a.
om Bellman, Almquist och Goethe,
dels genom skönlitterärt författarskap.
Bl. a. märkas "Jan Lilje" (1912), en
samling skisser med Karl XH-motiv,
och romanen "Rosengårdens utvalda"
(1920). — En del av K:s
politiskhistoriska arbeten, främst de om Karl
XII, äro i viss utsträckning baserade
Gustaf Kuylenstierna.
på arkivstudier, men deras
vetenskapliga värde är ganska ringa; K.
saknade egentlig forskarbegåvning.
Däremot var han en skicklig
popularisa-tor med ett medryckande, ehuru något
bombastiskt framställningssätt. —
Gift 1896 med Anna Charlotta
Elisabeth Hammarberg. U. D.
3. Kuylenstierna, Anders Karl
Gustaf, apotekare, kemist,
bakteriolog, f. 13 aug. 1868 på Kjulsta i
Stigtomta skn, Södermani. län, † 5
sept. 1915 i Köpenhamn. Föräldrar:
lantbrukaren Johan Frans Gustaf K.
och Agnes Bäckgren. — K. blev
apotekselev 1885, avlade farmacie
stu-diosiex. 1889 och apotekarex. 1892,
studerade en tid vid Stockholms
högskola och blev Dr. phil. i Heidelberg
1893. Efter kortvarig apotekstjänst i
Stockholm knöts han 1894 till
Farma-ceutiska inst., först som assistent i
botanik och farmakognosi och 1897—
1905 som assistent (från 1902 även
som lärare) i kemi och farmaci,
varjämte lian 1897—1905 var
extralära-re i bakteriologi. Från 1905 till sin
död var han föreståndare för
bakterio-logisk-kemiska laboratoriet vid
Stockholms stads vattenledningsverk. K.
publicerade en rad organisk-kemiska
undersökningar och skrev dessutom
bl. a. om de olika teorierna för
alkoholjäsning och om metoder för
kvicksilverbestämning. Stort intresse ha
hans redogörelser för verksamheten
1907 och 1908 vid
vattenledningsverkets laboratorium; lian lämnar där
uppgifter om bakterieförekomsten i
vattenledningsvattnet i Stockholm
samt i olika vatten i och omkring
staden (Årstaviken, Mälaren,
Born-sjön). ■—- K. bodde i Djursholm, där
han var led. av hälsovårdsnämnden.
— Gift 1896 med Maria Anna Linnea
Schmiterlöw. S. L.
4. Kuylenstierna-Wenster,
Maria Elisabeth, författarinna, f.
16 sept. 1869 i Nacka skn, Stockholms
län, † 13 febr. 1933 i Lund.
Föräldrar: lantbrukaren Claes Leopold
Kuylenstierna och Sofia Maria
Katarina Nyström. Syssling till K. 1. •—
Efter studier i Frankrike, Tyskland
och Danmark började K. på 1890-talet
att medarbeta i tidn.-pressen med
noveller, kåserier och övers. Åren 1896
—98 var hon anställd i Sv. Dagbladet,
1896—1913 i Idun och
Stockholms-Tidn. Hennes första bok utkom 1898
och följdes sedan av ett eller flera
verk årligen fram till hennes död.
K:s författarskap, som nått
vidsträckt popularitet, rymmer
romantiserade historiska skildringar, gärna
kring ryktbara kvinnogestalter:
"Drottning Moi-Mëme" (1910) om
Kristina, "Kristina Gyllenstierna"
(1912), men även arbeten med sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
