Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvarnzelius, Herman - Kyhlberg, se även Kylberg - Kyhlberg, Ola - Kylander, Emy, textilkonstnärinna, se Fick, bd 2 s. 515 - Kylander, Hadar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvarnzelius
380
Kylander
Kvarnzelius, Svante Herman,
politiker, ämbetsman, f. 13 nov. 1864
i Strängsereds skn, Älvsb. län, † 17
april 1938 i Stockholm. Föräldrar:
klensmeden och hemmansägaren Isak
Svenningsson och Gustava
Anders-dotter Fagerskog. — K. var till en
början bleckslagarmästare i Skön,
Väster-norrl. län, men fördes tidigt in i det
politiska livet via nykterhetsrörelsen,
där han 1904—09 var
ordensskattmästare och 1909—14 ordenstemplare i
Sveriges Storloge av I. O. G. T. Han
invaldes 1899 i Andra K. och anslöt
sig till Liberala samlingspartiet vid
dess bildande 1900. År 1911
överflyttade han till Första K., vilken han
tillhörde till 1935. Han var bl. a. ordf.
i statsutskottet 1918—33 och
tillhörde riksgäldsfullmäktige 1918—23.
Hans stora arbetsförmåga togs även
i anspråk för statliga utredningar.
Bl. a. var han led. av
försvarskommittén 1907—10 och av 1919 års
försvarsrevision samt ordf. i
nykterhets-kommissionen 1911—13. Åren 1922—
32 var K. landshövding i Kopparb.
län och utförde som sådan ett
betydelsefullt arbete, dock utan att släppa
sina stora politiska intressen. K:s på
en gång auktoritativa och koncilianta
läggning gjorde, att han från 1907
anlitades som statens förlikningsman
i arbetskonflikter. Ett annat ur den
mångfald av allm. uppdrag, som kom
på K: s del, var chefskapet i
Djurgårdskommissionen 1931—34. Inom sitt
parti hedrades han med en rad
förtroendeuppdrag; bl. a. var han ordf. inom
förstakammargruppen av Liberala
samlingspartiets förtroenderåd 1916
—21, medl. av samlingspartiets
fem-mannaråd 1916—17 och v. ordf. 1922
samt deltog i bildandet av Frisinnade
folkpartiet 1924, vars förtroenderåd
han tillhörde 1924—34, därav 1927—
33 som ordf. i förstakammargruppen.
— Gift 1891 med Karin Margareta
Pettersson. B. E—r.
Herman Kvarnzelius.
Kyhlberg, se även Kylberg.
Kyhlberg, Ola, dövstumpedagog, f.
16 nov. 1841 i Äspinge skn, Malmöh.
län, † 2 jan. 1914 i Stockholm.
Föräldrar: husmannen Ola Nilsson K. ocli
Elna Olsdotter. ■— K. blev student vid
Lunds univ. 1861, fil. kand. där 1867
och fil. dr 1868 på avh. "Om skalden
Siglivat Thordson samt tolkning af
hans Vestrvikingar och Nesja-visur".
K. var adjunkt vid Lunds
folkskol-lärarseminarium 1868—70 och
folkskolinspektör i Norrköping 1870—
76. lian uppfann där en ny läsmetod
för folkskolan, den s. k.
"ljudbind-ningsmetoden", vidareutvecklad av 1.
Lyttkens. Från 1876 var han
föreståndare för Allm. inst. för dövstumma ocli
blinda å Manilla i Stockholm och från
1879 rektor vid
dövstumlärarsemi-nariet där; dessa tjänster lämnade
han 1907. K. var inspektör för
döv-stumundervisningen 1877—87. Åren
Ola Kyhlberg.
1876—78 var han led. av kommittén
för dövstumundervisningens ordnande
och 1893—94 av kommittén för
ordnande av andesvagas undervisning. —•
K. ansåg dövstumskolans väsentliga
uppgift vara att inöva modersmålet.
Lärjungarna borde föras så långt
fram i språkfärdighet, att de bleve
i stånd att läsa och förstå en för
gemene man avsedd bok och att
någorlunda begripligt kunna uttrycka
sig i tal eller skrift. De lärjungar,
som ägde förutsättningar att lära sig
tala, borde undervisas enligt talmetod.
Övriga i egentlig mening bildbara
lärjungar borde undervisas medelst
skrivmetod (skrift- och handalfabet)
och de svagast begåvade
huvudsakligen genom åtbörder. Vid Manilla
inrättades i anslutning härtill tre
undervisningslinjer: en tal-, en
skriv-och en teckenlinje. Vid
modersmålsundervisningen företrädde K. en efter
formellt grammatiska synpunkter
Hadar Kylander.
uppställd lärogång i modersmålet,
och genom skriftliga prov
kontrollerades framstegen i de olika klassavd.
Till hjälp för
artikulationsundervis-ningen utarbetade K. ett hundratal
bilder. Han utgav bl. a. "Läsebok
för småskolan" (1874), "Om
döfstumundervisningens ordnande" (1878),
"Om inspektionen i våra
döfstum-skolor" (1887). Han erhöll Illis
quorum 1907. — Gift 1873 med Johanna
Matilda Fredrika Swartling. I—n.
Kylander, Emy,
textilkonstnärin-na, se Fick, bd 2 s. 515.
Kylander, Sixten II adar
Iwa-noff, jurist, f. 3 april 1882 i
Eskilstuna, † 13 sept. 1947 därstädes.
Föräldrar: stadsfiskalen Sven August
Johansson och Helena Carolina Carlsson.
— K. avlade mogenhetsex. i Nyköping
1900 och jur. utr. kand.-ex. i Uppsala
1905, varefter han inträdde på
domarbanan. År 1910 blev han tf. fiskal i
Svea hovrätt och 1915 assessor ocli
förordnad till revisionssekr. År 1917
utnämndes han till hovrättsråd och
två år senare till revisionssekr. Åren
1925—47 var han häradshövding i
Liv-gedingets domsaga i Eskilstuna och
1939—47 krigsdomare vid Södermani.
reg. År 1938 studerade han på
statligt stipendium domstolsväsendet i
Norge. — K. anlitades i
lagstiftningsarbetet på skilda områden,
huvudsakligen inom Justitiedep. I
den fortgående revideringen av
vallagarna deltog han 1920 som led. av
proportionsvalsakkunmiga, 1924 som
sakkunnig i Justitiedep. rörande
vissa ändringar i vallagstiftningen och
1925 som sakkunnig i Socialdep. ang.
vissa ändringar i bestämmelserna
ang. utseende av suppleanter för
landstingsmän. K. blev 1921 led. av
1918 års religionsfrihetssakkunniga
och 1925 ordf. i 1925 års
religionsfrihetssakkunniga. Dessutom deltog
han bl. a. i förarbetet till lagen om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
