Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyling, Folke - Kyndel, Otto - Küntzel, Hans - Küsel, släkt - 1. Küsel, Carl Gottfried
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyndel
384
Küsel
Folke Kylingr.
nämnd, kyrkoråd, skolstyr.) invaldes
han 1934 i landstinget och
kommunalfullmäktige samt två år senare i
Andra K., vilken han sedan 1937
tillhör som repr. för Högern. K., som är
en god talare, var 1941—45 ordf. i
Ungsvenskarnas riksförb., högerns
ungdomsrörelse, och tillhör sedan
1944 Riksdagshögerns förtroenderåd
samt sedan 1946 Högerns överstyr.
K:s insatser i riksdagsarbetet
präglas av omfattande allmänpolitiskt
intresse, men han har dessutom speciellt
ägnat sig åt olika undervisnings-,
ungdoms- och tjänstemannafrågor samt
dyrortsgrupperingsifrågan. Han är
sedan 1940 led. av
konstitutionsutskottet. — K. är v. ordf. i Sverges
folk-skollärarförb. sedan 1941 och är led.
av olika statliga nämnder och styr.,
bl. a. Statens nämnd för
samlingslokaler sedan 1942 och
Studielånenämnden sedan 1945. — Gift 1927
med Astrid Anna Bernige Schutz.
O. N.
Kyndel, Otto Herbert, violinist,
f. 3 mars 1904 i Lillkyrka skn, Örebro
län. Föräldrar: direktören Otto An-
Otto Kyndel.
dersson och Hildur Eriksson. —- Efter
skolstudier i Norrköping studerade
K. violinspel 1926—28 för H.
Mar-teau och därefter för Ch. Barkel.
Samtidigt praktiserade han som
orkestermusiker, och i Norrköpings
orkester-fören., där han anställts 1920, var han
1928—33 förste konsertmästare. Åren
1936—38 var han konsertmästare vid
Sv. filmindustri och därefter i
Waldi-mirs orkester vid Radiotjänst. Sedan
1946 är han lärare i violinspelning
vid Mus. akad. Vid sidan av sina
engagemang inom den lättare
populärmusiken har K. vunnit namn som
skicklig kammarmusikspelare och bl.
a. 1941 grundat Kyndelkvartettén,
som består av utom honom själv Tage
Lundgren, Gereon Brodin och Gustav
Gröndahl. Han hör också till våra
främsta violinsolister och liar som
sådan framträtt bl. a. i Stockholms
och Norrköpings konsertfören:ar. —
Gift 1929 med Annie Elisabet
Kling-striim. P. H. T.
Küntzel, Hans Karl Moritz,
förlagsman, biblioteksman,
litteraturhistoriker, f. 16 febr. 1894 i Berlin.
Föräldrar: fabriksägaren Richard K.
och Hedvig de la Croix. ■— Efter
stu-dentex. i Kristianstad 1912 blev K. fil.
kand. i Lund 1917 och fil. lic. där 1921.
Han var 1919—25 anställd vid Lunds
univ.-bibl., där han blev amanuens
1921 och andre bibliotekarie 1924, och
tjänstgjorde 1925—37 som andre
bibliotekskonsulent i Skolöverstyr. (tf.
till 1931). Åren 1927—37 var han även
m©dutglivare av Biblioteksbladet.
Sedan 1937 är lian förlagschef i Hugo
Gebers förlag. K. är sedan 1938
suppleant i Sv. bokförläggarefören:s styr.
samt led. av styr. för Sv.
bokhandelsskolan. —- K. har främst ägnat sin
forskning åt Axel Wallengren och har
utgivit dennes samlade skrifter (1—2,
1923—24), försedda med en inledande
essä, samt urvalet "Falstaff fakirs
bästa" (1—2, 1940—46). K. har
skrivit ett par populära böcker om
utländsk litteratur; åren 1929—34
redigerade han (till 1931 tills, med
R. Nordenstreng) Norstedts lilla
bibliotek. Som förlagschef har K.
fortsatt Gebers förlagstraditioner med
dess intresse för vetenskaplig och
kulturellt orienterande litteratur. —
Gift 1921 med Anna Gunhild Elisabet
Tidholm. Lt.
Küsel, vitt utgrenad släkt, vars
äldste kände stamfar, pastorn i
Travemünde Johan K., levde i slutet
av 1500-talet. En sonson till honom,
Simon Fredrik K. (f. 1669, † 1742),
överflyttade troligen på 1680-talet
till Sverige och etablerade sig vid
1690-talets slut som grosshandlare i
Stockholm. Från Simon Fredrik K,
som snart förvärvade en ansenlig för-
Carl Gottfried Küsel. Målning (detalj) av L.
Pasch d. y.
mogenhet, härstamma alla medl. av
den sv. släkten K. En äldre son till
honom, stadsmäklaren i Stockholm
Claes Fredrik K. (f. 1711, † 1787),
blev farfar till Lars Fredrik K. (f.
1772), som i slutet av 1700-talet
överflyttade till Ryssland och slutligen
var saffiansfabrikör i S:t Petersburg.
En yngre son till Simon Fredrik K.
var grosshandlaren Carl Gottfried K.
(K. 1). Bland dennes söner märkas
grosshandlaren i Stockholm Carl K.
(f. 1765, † 1837), grosshandlaren och
segelduksfabrikören i Stockholm
Johan K. (f. 1770, † 1831), assessorn i
Bergskollegium, bergsrådet Jakob K.
(f. 1771, † 1835) och
sockerbrukspatronen i Gävle Gustaf K. (f. 1772,
† 1848). Bergsrådet Jakob K., som
slutade sin verksamhet i
Bergskollegium i början av 1820-talet oeh
sedermera drev hotellrörelse i Bergstralska
huset vid Riddarhustorget och Stora
Nygatan i Stockholm, blev far till
ingenjören och litografen i Stockholm
Carl Jacob K. (f. 1809, † 1866) och
ägaren av herrgården Duvnäs i Nacka
skn, Stockholms län, Robert Herman
K. (f. 1819, † 1898). En son till den
sistnämnde var målaren, etsaren och
tecknaren Ernst K. (K. 2).
1. Küsel, Carl Gottfried,
grosshandlare, döpt 6 juni 1727 i
Stockholm, † 19 febr. 1795 därstädes.
Föräldrar: grosshandlaren i
Stockholm Simon Fredrik K. och Johanna
Ulrika Scliwartzin, båda från
Tyskland. —• K. etablerade sig som
grosshandlare i Stockholm och blev dir.
i Ostindiska kompaniet. Som ägare
av det ståtliga, ännu kvarstående
huset nr 40 vid Skeppsbron, vilket
han inköpte 1761, har han kommit
att räknas till den rad lysande
storköpmän i 1700-talets Stockholm, vilka
bruka betecknas som skeppsbroadeln.
K. drev en omfattande handel och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
