Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Küsel, Carl Gottfried - 2. Küsel, Ernst - 1. Kåge, Ivar - 2. Kåge, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Küsel
385
Kåge
Ivar Kåge.
stod bl. a. i affärsförbindelse med
köpmän i Amsterdam, Rouen och Cadiz.
Utom huset vid Skeppsbron
efterlämnade han vid sin död även andra
fastigheter eller andelar i sådana i
Stockholm samt Skattmansö säteri i
Västmanland, malmgården Alnäs på
Djurgården och ett alunbruk i Kalmar
län. Behållningen i boet uppgick till
300 000 rdr b:o. K. deltog synnerligen
livligt i Stockholms kommunalpolitik
ocli var en av huvudstadens repr. vid
1769—70 års riksdag. Han var
fullmäktig i
Generaltullarrendesociete-ten. — Gift 1762 med Catharina
Christina Tottie. C.-F. C.
2. Küsel, Ernst Nicolaus,
målare, etsare, tecknare, f. 31 maj 1S73 i
Nacka skn, Stockholms län, † 16 nov.
1942 därstädes. Föräldrar:
godsägaren på Duvnäs Robert Herman K. ocli
Emelie Lundh. Sonsons son till K. 1.
—- Efter läroverksstudier i
Stockholm började K. sina konststudier
hos G. Cederström och A. Jungstedt
1891—92 och fortsatte sin
utbildning i Konstnärsförb:s skola 1892—
1906. Han företog en studieresa till
Tyskland 1908 och tills, med A. Zorn
en resa i Europa och Nordafrika
1914. Han var led. av Konstnärsförb.
189S—1900. — K. började tidigt
intressera sig för husdjur som
konstnärliga objekt och utställde redan
1900 en oljemålning "Får". Getter, får,
kalvar och höns förblevo lians käraste
motiv, och ban tröttnade aldrig på att
studera och återge dem i olika
situationer. K. var en utmärkt tecknare,
som snabbt och exakt fångade vad han
såg. Han utförde också en hel del
linjeetsningar. Av hans oljemålningar
finns "Getabock" i Göteborgs
konstmus. Han är också repr. i Zornmus.
i Mora. — Gift 1904 med Ingrid
Margareta Ditzinger. — Litt.: K.
Stangenberg, "E. K." (i Sv. konstnärernas
fören. 1944). Th. N.
25 Svenska män och kvinnor IV
1. Kåge, Nils Ivar, skådespelare,
f. 21 febr. 1882 i Stockholm.
Föräldrar: grosshandlaren Nils Johan
Nilsson och Christina Lundstedt. — Efter
skolstudier i Stockholm och ett års
kontorspraktik genomgick K. 1902—
05 Dramatiska teaterns elevskola.
Säsongen 1905—06 var lian engagerad
vid Castegrens sällskap i Göteborg
och tillhörde därefter A. Ranfts
scener 1906—13; 1913—43 tillhörde han
Dramatiska teatern. Han begagnades
från början flitigt i repertoaren och
fick spela en mängd hjälte- och
älsfcar-roller, t. ex. Romeo i "Romeo och
Julia" (1905), Florizel i "En
vintersaga" (1908) och titelrollen i
"Mäster Olof" (1907). Under de första
åren på Dramatiska teatern
framträdde ban bl. a. som prinsen i
Drachmanns "Det var en gång",
Laertes i "Hamlet", Bassanio i
"Köpmannen i Venedig", Ferdinand i
"Stormen" och som Armand i Dumas d. y:s
"Kameliadamen". Som skådespelare
hade han stora tillgångar i en vackert
klingande stämma och i ett varmt
och lyriskt temperament; däremot
brast hans konst under dessa yngre
år i finslipad analys och individuell
karakteristik. Med åren
fördjupades emellertid K:s konst alltmera,
och under sin senare karriär har han
framstått som en betydande
karaktärsskådespelare. Hans framställning
har präglats av en allt rikare,
intelligent genomförd nyansering, men
han har samtidigt tagit del i de
moderna strävandena mot stramare
och intimare uttrycksmedel. Särskilt
har han lyckats framställa ömma,
vänliga, försynta, medkännande och
godmodiga karaktärer, t. ex. Pickwick i
Dickens-Langers "Pickwickklubben"
(1931), Bratscha i dramatiseringen
av B. Sjöbergs "Kvartetten som
sprängdes" (1935) och Michel i J.-J.
Bernards "Huset vid landsvägen"
(1936). F. ö. har K. haft betydande
framgångar i så vitt skilda uppgifter
som t. ex. Kungen i Romains’
"Diktatorn" (1928), Kung Magnus i Shaws
"Karusellen" (1931), Diktaren i
Strindbergs "Ett drömspel" (1935),
Swedenliielm senior i Hj. Bergmans
"Swedenhielms" (1942) och den gamle
Levin i H. Nathansens "Innanför
murarna" (1944). — Sedan K. lämnat
Dramatiska teatern, har ban fortsatt
med flitig
skådespelarverksamhet,omfattande bl. a. gästspel på Dramatiska
teatern, riksteaterturnéer och
filmverksamhet. K. framträder ofta inom
radioteatern och är verksam som
lyrisk uppläsare och som pedagog. —
Gift 1) 1905—22 med Sigrid Hellberg-,
2) 1922—27 med Svea Kristina Frisell-,
3) 1927 med Ulrikke von Magius från
Danmark. S. T.
Wilhelm Klge.
2. Kåge, Algot W ilhel m,
konsthantverkare, f. 6 mars 1889 i
Stockholm. Bror till K. 1. — K.
studerade vid Wilhelmsons målarskola i
Göteborg 1908—10, vid J. Rohdes
konstskola i Köpenhamn 1911—12
samt vid Plakatschule i München
1914. —- K. uppmärksammades först
för slående affischer. År 1917 inträdde
han som konstnär vid Gustavsbergs
porslinsfabrik, där lian sedan dess
varit konstnärlig ledare. Redan på
Slöjdfören:s utställning 1917
framstod han som en av
genombrottsmännen i den moderna sv. konstindustrin.
Hans verksamhet inriktades från
början på att ge den enkla bruksvaran
god form och dekor, en insats, som
sedan fullföljts under åren och
resulterat i ett stort antal servismodeller
ocli dekorer. Ett försök till en
radikalare lösning av servisproblemet var
den 1933 gjorda Praktikaservisen,
som 1945 i direkt anslutning till
tidens sociala strävanden efterföljdes
av Praktika II. Hans mest bekanta
keramiska produktion utom serviserna
äro "Argenta", med graverad, tjock
silverdekor, gärna med najad- och
fiskmotiv, på grön glasvrbotten av
slående dekorativ effekt, där silvrets
oxidering skickligt utnyttjats,
"Car-rara", med plastisk dekor och
matt-vit glasyr, "Cintra", i lianddrejat,
tjockt eller lövtunt gods, "Surrea",
med surrealistiska former och mattvit
glasyr, samt handmålad fajans med
breda, djärva, färgstarka figurala
motiv. K:s konstnärligt mest betydande
verk är "Farstagods", keramiskt
intressanta, individuellt utformade
pjäser med hårdbränd skärva och
måleriskt beräknade effekter. Av
Farstagodsets olika typer märkas
kinäinspi-rerade med ljusstrimmigt,
halvgenomskinligt blått glaserade pjäser med
röd fond, en grön glasyr över svart
skärva, och den senaste, som fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
