Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärnekull, Olof - Kärre, Karl - Köhler, Hilding - Köhler, Inez
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karré
3S9
Köhler
Karl Karré.
Tyskland och Förenta staterna. Han
var sakkunnig i Försvarsdep. vid
undersökning av flygvapnets
verkstäders effektivitet 1931, deltog i
Marinförvaltningens utredning rörande
varvsorganisationen vid Stockholms
örlogsvarv 1933 samt var sakkunnig
i organisationsfrågor hos Stockholms
stads fastighetsnämnd,
industriverksstyr. m. fi. 1934—35 och led. av
Stockholms kommunala
omorganisationskommittés expertdelegation 1939—
40. I vårt land är K. en av
föregångsmännen för industriell
rationalisering, och sedan 1939 är han förste
v. ordf. i Sveriges nationalkommitté
för rationell organisation. Sedan 1941
är han ordf. i Sv. konsulterande
ingenjörers fören. — K. har bl. a.
publicerat "Modern arbetsledning" (1921),
"Den fabriksmässiga driftens
organisation" (1927), "Hur man
organiserar ett affärsföretag" (1924; 4:e
uppl. 1938), "Experiences in the
adap-tion of rational industrial
management in Sweden" (1927),
"Driftsekonomi" (1931), "Rationalisation in
Swedisli Industry" (1932), "Planering
inom stålindustrien" (1938) och
"Rationell arbetsledning tillämpad på
nybyggnad av handelsfartyg" (1940)
samt div. uppsatser i ekonomiska och
tekniska ämnen. Sedan 1929 är han
red. för Sveriges industriförbunds
rationaliseringsrevy. Han invaldes i Ing.
vet. akad. 1944. — Gift 1914 med
/lsii.9 Hamfeldt. J. H. N.
Karré, Karl, skolman,
ämbetsman, f. 27 okt, 1885 i Segerstads skn,
Värml. län. Föräldrar: lantbrukaren
Johan Alfred Karlsson och Brita
Sofia Andersson. — K. avlade
mogen-lietsex. i Karlstad 1905 och inskrevs
s. å. vid Uppsala univ., där han blev
fil. kand. 1908, fil. lic. 1914 och fil.
dr 1915. Han var docent i engelska vid
Uppsala univ. 1915—18. Efter
tjänstgöring vid olika skolor var K. lektor
i tyska och engelska vid Högre
allm. läroverket i Karlstad 1918—
22, vid Högre realläroverket å
Norrmalm i Stockholm 1922—28. Vid
sidan av tjänsten verkade han bl. a,
som lärare vid Sofi Almquists
samskola i Stockholm 1922—28 samt
var studierektor där 1925—28. Sedan
1929 är han undervisningsråd och led.
av Skolöverstyr. samt sedan 1937
chef för dess läroverksavd. Sedan
1935 är han bitr. lärare vid
Stockholms högskola. K. är dessutom bl. a.
inspektor för språkundervisningen i
radio sedan 1933, var 1936—37 ordf.
för de sakkunniga, som hade att
organisera skolungdomsutbytet med
utlandet, och är sedan 1938 ordf. i
centralnämnden för denna verksamhet.
Han tillhör radionämnden sedan 1935
och var 1940—47 led. av 1940 års
skolutredning, där han lett dess sektion
för läroverksfrågor. Under hela första
halvåret 1947, liksom också under
åtskilliga andra längre eller kortare
perioder, har han fungerat som tf.
generaldir. och chef för
Skolöverstyr. —- K. har utgivit "Nomina
Agentis in Old English" (1, 1915,
drsavh.), där han efter en
inledande redogörelse för fördunklade
no-mina agentis inskränker sig till att
behandla el-suffixet och orden på
-end. I "Det engelska språket, hur
det blivit vad det är" (1927, tills, med
C. O. Koch) behandlas engelskans
släktskapsförhållanden och
utveckling. Vidare har K. tills, med II.
Lindkvist, R. Nöjd och M. Redin utgivit
"Engelsk-svensk ordbok" (1935) och
författat en rad utredningar i engelsk
språkvetenskap i olika
fackpublikationer samt skrivit ett flertal
uppsatser i pedagogiska ämnen. K. har
representerat Sverige vid en rad
internationella pedagogiska kongresser
och tillhörde 1935—39 styr. för
Internat. läroverkslärarfederationen. —
Gift 1915 med Edit Maria Lovisa
Wahlström. T. D., K. E. L.
Köhler [kö-], Hilding,
meteorolog, f. 12 sept. 1888 i Tranemo skn,
Älvsb. län. Föräldrar: folkskolläraren
Anders Leonard K. och Agnes
Molander. —- Efter mogenhetsex. i Göteborg
1909 blev K. vid Uppsala univ. fil.
kand. 1912, fil. mag. 1913, fil. lic.
1918 samt fil. dr och docent i
meteorologi 1925. Han var assistent vid prof.
A. Hambergs observatorium på
Pår-tetjokko i Sarek 1914—15 och
observator därstädes 1915—16 samt
tjänstgjorde vid Nautisk-meteorologiska
byrån 1917—18. Sistn. år anställdes
han som bestyrer vid det
magnetiskmeteorologiska observatoriet på
Hald-de i norska Finnmarken, där han
kvarblev till-1926. K. var 1926—32
amanuens vid meteorologiska institu-
Hildir.g Köhler,
tionen i Uppsala samt 1932—36
speciallärare i fysik och meteorologi vid
Lantibrukshögskolan. Han blev 1934
tf. prof. och 1936 prof. i
meteorologi vid Uppsala univ. Sedan 1945
är han led. av Meteorologiska ocli
hydrologiska rådet och sedan 1947
av Vet, akad. — Redan under sin
vistelse vid observatorierna i de sv.
och norska fjällen kom K. att
intressera sig för de meteorologiska
problem, vilka han ägnat sina mest
betydelsefulla undersökningar. I sina
tidigare arbeten behandlar han
viktiga och för högfjällen säregna
kon-densationsproblem, som fört honom
vidare in på studier över molnens
fysik och nederbördsbildningens
fysikaliska och kemiska orsaker. Han har
vidare i flera arbeten, vittnande om
skicklighet i matematisk behandling
av meteorologiska problem, studerat
luftens turbulens, meteorologisk
optik och frågor rörande de högre
luftlagren. -— För studier ang.
molnbildning besökte K. 1928 och 1930
observatoriet i Sonnblick i Österrike och i
allmänt studiesyfte Holland, Belgien
och Tyskland 1937. — Gift 1) 1920
med Margit Elisabet Olsen, † 1935;
2) 1937 med Adéle Pauline Carlsson.
C. C. W.
Köhler [kö-], Inez Karolina,
operasångerska (sopran), f. 21 nov. 1900
i Stockholm. Föräldrar:
skräddar-mästaren Johan K. och Jenny Sofia
Grahn. — K. studerade 1918—21 vid
Musikkonservatoriet, där hon avlade
musiklärarex., och därefter för
Haldis Ingebjart, Pietro Zeni i Milano
och Britta von Vegesack. K. var
engagerad vid Hagateatern 1924—26,
vid Stora teatern i Göteborg 1925—
28, vid Odeonteatern 1930—31 och vid
Vasateatern 1932; under dessa
ål-framträdde hon i talrika större
operettpartier, bl. a. i "Sista valsen",
"Den sköna Helena", "Fågelhandla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
