- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
397

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Körling, August - 2. Körling, Felix - 3. Körling, Sven - Körner, Julius - Körner, Magnus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Körling

397

Körner

Felix Körling.

märkas manskvartetter, flera
prisbelönta av Sällskapet för sv.
kvartettsångens befrämjande, ss. "StenSture",
"Saga på kämpens liög", vidare de
ännu sjungna "Styrbjörn Starke" och
"Stenbocks gossar". Till hans mest
betydande verk räknas körballaden
med orkester "Håtunaleken". K. skrev
även en rad tillfällighetskantater samt
smärre orkesterverk, pianostycken
m. m. Han blev 1888 led. av Mus.
akad. och erhöll 1894 Litteris et
artibus. —■ Gift 1864 med Sofia Lovisa
Dahlberg. G. M.

2. Körling, John Felix August,
tonsättare, körledare, f. 17 dec. 1864
i Kristdala skn, Kalmar län, † 8 jan.
1937 i Halmstad. Son till K. 1. —
Efter läroverksstudier i Ystad ocli
organist-, kantors- och
musiklärar-ex. 1S86 blev K. 1887 organist i
Sövestad och var 1889—1926
musiklärare vid Högre allm. läroverket
i Halmstad, där lian från 1S90 även
var organist och kantor i stadens
kyrka. K. tog också i övrigt en
betydelsefull och livlig del i hemstadens
musikliv. Han var sålunda en av
grundarna av Halmstads
orkester-fören. 1916, där han jämte P.
Grundström verkade som dirigent. Inom
Sveriges körförb. var K. under många
år en av de ledande dirigenterna,
varvid Halmstads körsällskap under hans
egid vann allmänt erkännande både i
Sverige ocli i Danmark och Norge. —
K. har med sin folkliga och
levnads-friska visdiktning vunnit stor
popularitet, inte minst bland barn och
ungdom, och har därigenom haft
betydelse för det folkliga musiklivets
utveckling i Sverige. Till de mest sjungna
av K:s tonsättningar höra "En glad
trall" (Där gingo tre jäntor i solen),
"Vandringssång" (Vi vandra genom
skogen), "Vandringstrall" (Vi
vandra framåt under klingande sång) ur
folklustspelet "Egna torvan", "En

litten låt om vår’n" (Ja vårn, ja, ja
vårn), "Hembygden" (Här är den
hembygd som fäderna röjde) ocli
"Den käraste sagan" (Hon var som
en docka). Bland K:s
barnvissam-lingar må nämnas "10 roliga
barnvisor" (1909), "20 nva barnvisor"
(1930) och "Snipp-Snapp-Snorum"
(1933). En viss uppskattning vunno
även hans operetter "Guldgruvan"

(1912), "Rubber" (1917) och
"Joc-keyen" (1918), samtliga givna på
Oscarsteatern i Stockholm, vartill
komma folklustspelen "Egna torvan"

(1913) och "När Bengt och Anders
bytte hustrur", scenmusik,
tillfällighetskantater och några mindre
orkesterverk. — Gift 1896 med Ellen
Elisabet Sundin. G. M.

3. Körling, Sven Holger,
tonsättare, musiklärare, f. 27 jan. 1879 i
Ystad. Bror till K. 2. — Elev vid
Musikkonservatoriet 1899—1901
avlade K. sistn. år organist-,
kyrko-sångar- och musiklärarex. och blev
1905 kantor och klockare i Kristine
sv. och tyska försrar i Göteborg, där
han sedan 1917 verkar som organist.
Han har dessutom varit musiklärare
vid olika skolor i Göteborg. Han var
förste förbundsdirigent 1909—14 för
Västergötlands sångarförb. och 1923
•—31 för Göteborgs och Bohusläns
sångarförb. Som tonsättare har K.
liksom brodern framträtt med
barnvisor, "Fyrtio barnvisor", "Sju
blomvisor för ungdom", "Traskvisa och
andra småsånger för barn", solosånger
och manskvartetter. Åren 1903, 1912
och 1915 företog han studieresor till
Tyskland. — Gift 1907 med Anna
Elisabeth Lindholm. G. M.

Körner, Axel Julius,
elektrotekniker, f. 12 april 1880 i Stockholm,
† 20 juni 1943 på Tegelön i Boo skn,
Stockholms län. Föräldrar:
tryckerifaktorn Anders Johan Johansson och
Sofia Augusta Körner. — K. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1899 ocli
utexaminerades från Tekn. högskolan
1902. År 1903 anställdes han vid
ASEA, bl. a. som beräkningsingenjör
samt som föreståndare för
Riksgränsbanans elektrifieringsbyrå 1911—15
ocli överingenjör vid firmans banavd.
1915—16. Åren 1917—19 var han
delägare i konsulterande ingenjörsfirman
ab. Bergman & co. ocli 1920—23
överingenjör vid Luth & Roséns elektriska
ab. Från 1918 var K. red. för Tekn.
tidskr:s organ för elektroteknik, ocli
från 1924 utövade han konsulterande
verksamhet avseende elektrisk
anläggningsteknik och kommunikationer.
Vid Tekn. högskolan var han
speciallärare i elektroteknik från 1931.
K. innehade flera patent på
elektriska uppfinningar och gjorde en
uppmärksammad insats på detta område.

Julius Körner.

Bl. a. utförde lian utredningsarbeten
för Järnvägsstyr. och Vattenfallsstyr.
i samband med planläggning av
Statens järnvägars elektrifiering, vidare
elektrifieringsutredningar för ett stort
antal enskilda järnvägar och
kommunikationsutredningar för Stockholm,
Gävle, Uppsala, Jönköping och
Karlskrona. Därjämte projekterade och
kontrollerade han elektriska
kraft-och industrianläggningar för bl. a.
Stockholms spårvägar ocli
Byggnadsstyr. K. erhöll mänga enskilda ocli
offentliga uppdrag, bl. a. som led.
av Sv. elektrotekn. kommittén 1916,
v. ordf. i elektriska
standardiserings-kommittén 1919—27, sekr. i 1930 års
krafttaxekommitté och särskild led. i
Kammarrätten från 1936. Ilan
publicerade bl. a. "Tillämpad motorteknik
och elektrisk bandrift" (i "De tekniska
vetenskaperna", 5, 1927),
"Elektriska motorer och motoranläggningar"
(1928), "Sveriges
elektricitetsverksindustri" (1928, utg. av Sv.
elektrici-tetsverksfören.), "Motorvagnsdrift å
järnvägar" (Ing. vet. akad:s handl.
1927). Han var red. för
"Elektroteknisk handbok" (1941) samt
publicerade ett hundratal tidskr.-uppsatser i
tekniska och allmänna ämnen. — Gift
1912 med Olga Cecilia Dahlgren.

J. H. N.

Körner, M a g n u s Peter, grafiker,
f. 12 dec. 1808 på Viderup, Skeglinge
skn, Malmöh. län, † 4 nov. 1864 i
Lund. Föräldrar: trädgårdsmästaren
Johannes Christian K. ocli Maria
Helena Kindborg. — K. fick sin
utbildning lios ritmästaren A. A. Arvidsson
vid Lunds univ. 1823—28 samt vid
Konstakad. i Stockholm 1828—30.
Följ. år återvände lian till Lund, där
han upprättade en litografisk anstalt
och fick rykte som användbar
illustratör till vetenskapliga arbeten. Hans
litografiska officin var länge den
viktigaste i s. Sverige. Från 1844 var han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:14:11 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/4/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free