Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Lagerberg, Joen - Lagerbielke, ätter - 1. Lagerbielke, Axel - 2. Lagerbielke, Johan Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagerbjelke
407
Lagerbjelke
ex. i Göteborg 1907, studerade vid
Uppsala univ. och blev fil. kand. 1910
samt jur. kand. 1912. Han anställdes
s. ä. som attaché i Utrikesdep.,
tjänstgjorde 1913 vid generalkonsulatet i
Helsingfors, 1913—15 vid
beskickningen i Paris och 1915—17 i Rom. Sistn.
är blev han legationssekr. i Bern
och 1919 andre legationssekr. i Paris.
År 1920 blev L. förste legationssekr.
i Washington, 1921 legationsråd där
och 1923 i Paris. Han var ombud vid
internat, lufträttskonferensen i Lyon
1925 och vid konferensen för revision
av internat, sundhetskonventionen i
Paris 1926. År 1928 blev L. byråchef
i Utrikesdep. S. å. var han
sakkunnigt biträde åt de sv. ombuden vid
Nationernas Förbunds församling.
År 1930 blev L. legationsråd i Peking
och 1932 chargé d’affaires i Prag
samt erhöll 1934 namn av ministre
plénipotentiaire. L., som 1934—35
åtföljde kronprinsparet på resa till
Främre Orienten, redigerade 1935 det
rikt illustrerade praktverket
"Kronprinsparets orientresa". S. å. blev L.
envoyé i Prag, 1938 i Warszawa,
1940 chef för Utrikesdep :s B: avd.
samt 1941 envoyé i Madrid och 1942
i Rom. Sedan 1946 är han envoyé i
Haag. — L. är en talangfull, spirituell
och mångsidigt bildad diplomat med
vidsträckta historiska, litterära,
konstnärliga och musikaliska intressen. —
Gift 1930 med Valborg Clara Agnes
Holtermann. E—r H—n.
Lagerbjelke, adliga, friherrliga
och grevliga ätter, härstammande
från fältskären Benedictus Fistulätor
(† troligen 1650), som inflyttade,
möjligen från Skottland, till Göteborg,
där han blev rådman. Av hans
sonsöner adlades överkrigskommissarien
Josua Fistulätor (f. 1671, † 1717) med
namnet Stiernblad och
amiralitetsrådet Johan Eugenius Fistulätor (f.
1667, † 1732) 1698 med namnet L.
Deras yngre bror, kaptenen Rutger
Fistulätor (f. omkr. 168S, † 1762),
adlades 1715 och adopterades på Johan
L: s namn och nummer. Han blev
stamfar för den adliga ätten L:s
huvudgrenar. En ättling till honom i femte
led var hovrättsrådet Nils Georg
Johan L. (f. 1861, † 1937), med vilken
den adliga ätten L. utslocknade på
svärdssidan. Johan Eugenius L. blev
far till sjöofficeren och statsmannen
Axel L. (L. 1), 1766 upphöjd i
fri-herrligt stånd. Hans äldste son,
sjöofficeren och ämbetsmannen friherre
Johan Gustaf L. (L. 2), erhöll 1809
grevlig värdighet. Denna ättegren
skriver sig Lagerbjelke. Yngre söner till
L. 2 voro politikern och skriftställaren
friherre Gustaf L. (L. 3), som 1821
upphöjdes i grevligt stånd, samt
sjöofficeren friherre Johan L. (L. 4).
L. 2:s sonson var politikern greve
Gustaf L. (L. 5). Söner till denne voro
ämbetsmannen och politikern greve
Gustaf L. (L. 6) och kaptenen friherre
Bengt Axel Henrik L. (f. 1861, † 1906),
gift med författarinnan friherrinnan
Lucie L., f. Smith (L. 7).
1. Lagerbjelke, Axel, friherre,
sjöofficer, statsman, f. 15 juli 1703 i
Karlskrona, † 20 maj 1782 på Älvsjö
i Brännkyrka förs., Stockholm.
Föräldrar: amiralitetskammarrådet
Jo-lxan Eugenius L. och Christina
Stenström. — Efter en kortvarig
studievistelse i Uppsala 1713 gick L. 1719
till sjöss och gjorde snart goda
framsteg på den sjömilitära banan.
Skeppskapten 1721 begav han sig ut på
långväga sjöexpeditioner och var bl. a. i
holländsk tjänst på Stilla havet. Han
tillfångatogs av spanjorerna, fördes
till Lima, där han hölls fängslad över
ett år, och därefter till Panama ocli
Porto Bello 1724 men lyckades
slutligen rymma med en engelsk paketbåt
till Jamaica. Återbördad till Sverige
1726 blev han ett par år senare
fregattchef och förde sedan befälet på
åtskilliga fartyg. Han utnämndes
1746 till kommendör, fungerade 1749
—56 som generaladjutant för
örlogsflottan med säte och stämma i
Amiralitetskollegium, blev sistn. år
schoutbynacht, 1757 amiralitetsråd
och 1758 viceamiral. Åren omkr. 1760
tjänstgjorde han dessutom flera
gånger som eskaderchef. Därjämte
var han 1747 och 1755 tf.
landshövding i Blek. län. -— Efter att redan
vid ett par tidigare tillfällen ha stått
på förslag till riksrådsämbete
insattes L. 1765 i rådet vid den riksdag,
som behärskades av mössorna. Följ.
år upphöjdes han i friherrligt stånd
och erhöll Serafimerorden. L., vilken
gjorde sig känd som en dugande äm-
Johan Gustaf Lagerbjelke. Målning av
Ulrika Pasch 1775.
Axel Lagerbielke, Målning (detalj), J. H.
Scheffels skola.
betsman men aldrig engagerade sig
djupare i frihetstidens partistrider,
var en av de rådsherrar, vilka efter
hattarnas maktövertagande 1769
förklarades förlustiga ständernas
förtroende ocli avsattes. Åren 1771—72
avböjde han flera erbjudanden att
återinträda i rådet. — Gift 1) 1743
med friherrinnan Sophia von
Psilander, † 1755; 2) 1758 med Johanna
Sofia Uidderereutz. C.-F. C.
2. Lagerbjelke, J o h a n Gu s taf,
greve, sjöofficer, ämbetsman, f. 22
maj 1745 i Karlskrona, † 16 okt. 1812
i Stockholm. Son till L. 1 i hans första
gifte. — L. tillhörde från början
örlogsflottan, men övergick 1777 till
arméns flotta eller skärgårdsflottan.
Han blev löjtnant vid amiralitetet
1762, major 1774, överstelöjtnant vid
arméns flotta 1782, överste vid
arméns flotta 1790, viceamiral 1793,
amiral 1802 ocli överamiral 1809;
han avgick 1811. År 1809 upphöjdes
han i grevligt stånd. — Åren 1763—
65 var L. anställd i utrikes, bl. a.
ge-nuesisk, sjötjänst. Han gjorde 1765—
66 på Sv. ostindiska kompaniets skepp
Prins Carl en resa till Kina och
deltog 1772—73 i en expedition till
Marocko. År 1790 blev L. chef för
Stockholmseskadern, och 1797—1811
var han chef för arméns flotta. L. blev
1803 jämväl chef för Förvaltningen
av sjöärendena, 1809 efter Gustav IV
Adolfs abdikation led. av
Riksföreståndarens konselj ocli 1811 president
i Kammarrätten. — L. var en
framstående administrativ förmåga, som
även användes för många civila
uppdrag. Bl. a. utarbetade han
reglemente för Allm. änke- och
pupillkassan och för Krigsakad. på Karlberg
samt var 1789—92 ordf. i
Diskontverket oeh 1792—1810 ordf. i
Riksgäldskontoret. Under den långa tid L.
innehade högre poster vid flottan, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
