Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Lagerbielke, Lucie - Lagerborg, ätt - 1. Lagerborg, Olof - 2. Lagerborg, Daniel - 3. Lagerborg, Teodora - Lagerbring, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagerbring
411
Lagerbring
märkas "Kärlekens seger. Koman af
Rutger Falk" (1911), "Daniel. Ett
lifsöde" (1913), "Själens lif ännu en
gång", (1—2, 1912—13) och "Hur det
känns att dö... En studie" (1914).
Hon skrev under pseud. Yitus, Pax,
Krister Dagh eller någon av de ovan
nämnda. Ären 1919—22 samt 1924—
25 utgav hon Framtidens folk, en
tidskr. för "andliga problem, psykisk
forskning och social nydaning". —
Gift 1884 med kaptenen vid flottan
friherre Bengt Axel Henrik Lager
-bielke. H. Ö.
Lagerborg, svensk-finländsk ätt,
som har gemensamt ursprung med
ätterna Hermelin och Skraggensköld.
Äldste kände stamfadern Simon
Skragge överflyttade vid slutet av
Gustav Vasas regering från Norge till
Värmland och bosatte sig på
Hammarö. Ättlingar i femte led till Simon
Skragge voro bröderna arméofficeren
Olof Olofsson Skragge (L. 1) och
arméofficeren Daniel Olofsson Skragge
(L. 2), vilka 1719 adlades med namnet
L. En äldre son till L. 1, v.
presidenten i Åbo hovrätt Carl L. (f. 1710, †
1770), blev far till lagmannen i Åbo
och Björneborgs lagsaga Johan Adolf
L. (f. 1753, † 1805) och
överstelöjtnanten Fredrik Vilhelm L. (f. 1755,
† 1821); denne immatrikulerades 1818
på Riddarhuset i Finland och blev
stamfar för den ännu levande
finländska grenen av ätten. En son till
honom var landshövdingen Robert
Vilhelm L. (f. 1796, † 1849),
förordnad till fullmäktigt ombud för
Finland rörande gränsregleringen mellan
Ryssland och Sverige-Norge 1839.
Bland dennes söner märkas den kände
tidningsmannen och politikern Robert
Olof L. (f. 1835, † 1882) och
general-postdir. i Finland Carl Hjalmar L. (f.
1S42, † 1910), far till filosofen, prof.
Rolf Heribert Hjalmar L. (f. 1874).
En dotter till den sistnämnde är
premiärdansösen Teodora L. (L. 3). —■
Med L. 2:s ättling i fjärde led,
handlanden och hemmansägaren i
Nederkalix Gustaf Vilhelm L. (f. 1831, †
1872), utdog ätten i Sverige på
manssidan. ■—• Litt.: R. Lagerborg, "Ur
en värmlandssläkts öden (c. 1475—•
1875)" (1919).
1. Lagerborg, Olof Olofsson, före
adlandet Skragge, arméofficer, f. 4
nov. 1670 på Uggelsäter, Huggenäs
skn, Värml. län, † 4 juni 1736 på
Brö-lunda, Söderby Karls skn, Stockholms
län. Föräldrar: korpralen vid Livreg.
till häst Olof Olofsson Skragge och
Inga Floréen. — L. blev 1687 ryttare
vid Livreg. till häst och 1690
frivillig vid Närke-Värmlands reg., där
han 1700 avancerade till sergeant,
Han deltog med sitt reg. i Karl XII:s
polska fälttåg, varvid lian bl. a. be-
vistade striderna vid Riga, Kliszöw
och Lemberg. År 1705 blev lian
löjtnant. Han var med i fälttåget mot
Ryssland 1707 men fick i febr. följ.
år efter slaget vid Grodno sitt avsked
till följd av erhållna blessyrer och
begav sig liem. År 1709, då Livreg.
till häst efter slaget vid Poltava
ny-uppsattes, utnämndes han till
ryttmästare vid reg. Han deltog följ. år
med utmärkelse i slaget vid
Hälsingborg men fick 1716 åter avsked. Han
adlades 1719 med namnet L. och
tilldelades överstelöjtnants titel. Som
befälhavare över bönderna i Roslagen
s. å. lyckades lian i juli omintetgöra
ett ryskt landstigningsförsök i
Ortalaviken (mellan Väddö och
fastlandet) men kunde icke hindra fienden
att förhärja Norrtälje. Trots sitt
tappra försvar kallades han 1725
inför rätta att stå till ansvar för sitt
beteende. Åren 1723—34 var lian
närvarande vid riksdagens
sammanträden och synes lia intagit en
franskvänlig ståndpunkt. — Gift 1699 med
Inga Styf. A. Åg.
2. Lagerborg, Daniel Olofsson,
före adlandet Skragge, arméofficer,
f. 1686 på Uggelsäter. Huggenäs skn,
Värml. län, † 10 dec. 1751 på
kaptensbostället Kungsvik, Nederkalix skn,
Norrb. län. Bror till L. 1. —- L. blev
1703 volontär vid Närkes och
Värmlands reg. och utkommenderades 170S
till fältarmén men kvarstannade i
Riga, där han 1709 blev reg.-adjutant
vid Buddenbrocks reg. Han
tillfångatogs vid ryssarnas erövring av Riga
1710 men lyckades fly och återkom
följ. år till Sverige. Där utnämndes
lian till premiärlöjtnant vid
Västmanlands reg. och deltog med detta i
Stenbocks pommerska fälttåg. Han
bevistade Stralsunds belägring 1712
ocli utnämndes till sekundkapten vid
Hälsinge reg. men blev följ. år
danskarnas fånge vid Tönningens
kapitulation. L. lyckades emellertid åter
rymma till Sverige 1714. Han
medföljde Armfeldt på dennes norska fälttåg
1718 och utnämndes därunder till
major men måste vänta till 1739, innan
han fick majorsindelning vid
Västerbottens reg. Han adlades 1719. L. deltog
ända från början i hattarnas krig mot
Ryssland och blev våren 1742
överstelöjtnant ocli tf. chef för
Västerbottens reg. Som sådan understödde lian
Lewenhaupts förslag om reträtt. -—
Gift 1717 med Sofia Elisabet von
Bohr. A. Åg.
3. Lagerborg, Teodora,
premiärdansös, f. 29 april 1914 i
Helsingfors. Föräldrar: professorn Rolf
Heribert Hjalmar L. och Elna Eva
Antoinette Selin. — L. studerade
först för Senta von Knorring i
Helsingfors 1923—24, sedan vid Finska ope-
Teodora Lagerborg.
rans balettskola därstädes 1924—30
under George Gé och från 1930 under
Valborg Franchi vid K. teaterns i
Stockholm balettskola, där hon blev
premiärelev 1931. Hon har varit
engagerad vid K. teatern 1932—39 ocli
sedan 1945; dessemellan har hon flera
gånger gästspelat där. Sedan
sommaren 1947 är hon tjänstledig och
bosatt i Bryssel. På ett stipendium
från teatern 1933 studerade hon under
tre månader vid Rigaoperans balett
och blev 1935 premiärdansös vid K.
teatern i Stockholm. L. studerade
vidare somrarna 1935—37 i Paris för
Egorova och Preobrajenska. ■— Sitt
genombrott i Stockholm fick L. 1934
som Venus i Harald Landers
"Gudinnornas strid". Bland hennes övriga
roller må särskilt nämnas: Solange i
"Prima ballerina" (av Julian Algo,
1935), titelrollen i "Eva" (av Carina
Ari, s. a.)’, solopartiet i Larghettot i
"Concerto" (avGeorge Gé, 1940),
Svandrottningen i "Svansjön" (av George
Gé, 1943) och tills, med Carl-Gustaf
Krause Det ljusa paret i "Hollvwood
rhythms" (av George Gé, 1944). —
L:s konst bygger på den solida ryska
grund, hon förvärvat av sina
framstående lärare vid Finska operan,
ytterligare kompletterad av studierna
för Valborg Franchi. Hon liar alla
yttre förutsättningar för en prima
ballerina assoluta, och den kyla, som
tidigare vidlådde hennes dans, har
under senare år alldeles försvunnit
och ersatts av ett raffinerat
koketteri ("Gudinnornas strid") och en
djup själfullhet ("Concerto"). — Gift
1) 1939—46 med v. häradshövdingen
Johan Charles Emil af Frosterna; 2)
1947 med industrimannen Armand
Adriaenssens. C. F.. R. L—y.
Lagerbring, gren av släkten Bring,
härstammande från historikern Sven
Bring (L. 1), som 1769 adlades under
namnet L. men själv skrev sig Lager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
