- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
418

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Carl Lagercrantz.


och ekonomisk verksamhet, närmast
inom torvindustrin. Åren 1917—26
var han verkst. dir. för ab.
Roges-torps bränntorvsfabrik vid Falköping.
Åren 1927—33 var L. chef för
Stockholms läns brandstodsbolag; han är
sedan 1933 dir. för Stockholms läns
sparbank. Under L:s kunniga ledning
har sparbanken utvecklats till en
viktig faktor i länets, icke minst
Stockholm® villaförstäders, ekonomiska liv
med ett vitt förgrenat filialnät. L. är
styr.-led. i Sv. sparbanksfören. sedan
1938 och i Sparbankernas bankab.
sedan 1943 samt är ordf. i
Sparbankernas garantikassa sedan 1942 ocli
Sparbankernas pensionskassa sedan
1945. L. har anlitats för
utrednings-och kommittéuppdrag och har utgivit
uppsatser i sparbanksfrågor. -— Gift
1) 1908—38 med grevinnan Agnes
Elvine Margareta Hamilton-, 2) 1938
med Lilian Isabella von Koch.

        H. Wn.

12. Lagercrantz, Olof Gustaf
Hugo
, författare, litteraturkritiker,
f. 10 mars 1911 i Stockholm. Son till
L. 11 i hans första gifte. — L., som
växt upp i Falköping och trakten
däromkring, gick från 1926 i läroverk i
Stockholm, där han blev student 1930.
Efter en längre sjukdom började han
1935 studera vid Stockholms högskola
och blev 1938 fil. kand. samt 1941 fil.
lic. L. har skrivit litteraturkritik i
Ord och Bild 1938-^2, i Dagens
Nyheter 1939, i Sv. Dagbladet sedan 1940
och i Bonniers litterära magasin
sedan 1942; han har gjort sig känd som
en samvetsgrann ocli estetiskt känslig
bedömare av framför allt lyrik. Åren
1944—45 var lian red.-sekr. i tidskr.
Samtid och Framtid, och sedan 1945
är han red. för förf.-fören:s kalender
Vintergatan. År 1939 utgav L. tills,
med Karl-Gustaf Hildebrand
broschyren "Finlands sak är vår", och 1942
tills, med Margit Abenius "Karin
Boye. Minnen och studier." Utom ett
par diktantologier har L. vidare
publicerat en inträngande
Karlfeldt-studie, "Jungfrun och demonerna"
(1938), romanen "Trudi" (1939), som
gestaltar ett kvinnoöde mot
bakgrunden av tragiska samtidshändelser,
tre diktsamlingar, "Den döda fågeln"
(1935), "Den enda sommaren" (1937)
och "Dikter från mossen" (1943), samt
ett bd skisser och essäer, "Fågelropet
ur dimman" (1947). —L:s formsäkra
lyrik rymmer fint utpenslade
naturbilder, oftast som ram kring
barndomsintryck, spröd och innerlig
kärlekspoesi ochi lågmälta
bekännelsedikter. — Gift 1939 med Doris Martina
Ruin från Finland.

        H. L—r.

Lagercrona, Anders, friherre,
arméofficer, f. omkr. 1660, † 7 jan.
1739 i Stockholm. Föräldrar:
assessorn Johannes L. och Margareta
Utterklo
. — L. blev 1676 fänrik och s. å.
löjtnant vid Västerbottens reg. och
deltog med detta i det skånska kriget,
där han bl. a. bevistade slagen vid
Lund och Landskrona och 1678
avancerade till regementskvartermästare.
L. blev följ. år hovjunkare, kom i
gunst hos Karl XI och begagnades av
denne i skilda militära uppdrag. Han
utnämndes 1694 till major, 1696 till
överstelöjtnant och blev 1702 överste
och chef för Västerbottens reg. L.
deltog med sitt reg. från början i Karl
XII:s fälttåg, tjänstgjorde från 1700
som generaladjutant och fick under
de följ. åren sig anförtrodda viktiga
förvaltningsekonomiska och militära
uppgifter. Han deltog verksamt i
erövringen av Elbing 1703 och i slaget
vid Weichselövergången 1704,
utnämndes sistn. år till generalmajor
av infanteriet och upphöjdes 1705 i
friherrligt stånd. Vid arméns
uppbrott mot Severien i sept, 1708 ledde
L. avantgardet med order att hindra
fienden att tränga in i Severien och
att för detta ändamål intaga staden
Potjep. L. gick emellertid vilse, och
medan fienden besatte Potjep, kom L.
på sin marsch fram till Starodub,
Se-veriens huvudort. L., som var känd
för att noggrant utföra givna order,
undvek att bemäktiga sig denna ort,
vilken i stället intogs av ryssarna.
L:s svåra missgrepp kom att få
allvarliga följder för arméns fortsatta
operationer. Efter slaget vid Poltava
tycks L. ånyo ha felbedömt läget: han
sände till synes på eget bevåg bud till
generalmajor Creutz att med
infanteriet marschera ner mot
Perevolotjna i stället för att högre upp
övergå Vorsklafloden. Själv medföljde L.
Karl XII till Turkiet och synes
fortfarande ha varit i gunst hos denne.
I Bender råkade han emellertid 1710
i onåd på grund av ett uppträde med
överste Grothusen i konungens
närvaro och fick order att resa hem.
Samtidigt måste han taga avsked från
sina militära befattningar. Under sin
militärtjänst hade L. skaffat sig
många fiender, och efter fallet drogs
han in i en rad rättegångar. Bl. a.
anklagades han för försnillning av
omhänderhavda medel; själv synes
han ha försträckt kronan och enskilda
stora penningsummor. Flera av
processerna avslötos först efter L:s död.
— Gift 1687 med Margareta
Gyllenadler
. — Litt.: F. R. Antoni, "A. L."
(Karol. förbis årsskr. 1913).

        A. Åg.

Lagerfelt, adliga och friherrliga
ätter, härstammande från domprosten
i Linköping Olaus Petri (f. 1537, †
1599), vars sonson, ämbetsmannen
Israel Israelsson (L. 1), 1646 adlades
med namnet L. En sonson till denne,
landshövdingen i Östergötl. län
Gustaf Adolf L. (f. 1693, † 1769),
upphöjdes 1766 i friherrligt stånd och blev
farfars far till den framstående
lanthushållaren friherre Israel Carl Adam
L. (f. 1793, † 1869), far till
godsägaren och kabinettskammarherren
friherre Gustaf Axel Fredrik L. (f. 1832,
† 1923). Söner till denne äro
godsägaren och politikern friherre Israel
L. (L. 3) och arméofficeren friherre
AxelL. (L. 4). — En sonsons sonson till
landshövdingen Gustaf Adolf L. var
jordbrukaren och verkst. dir. i Ostgöta
hypoteksfören. friherre Gustaf Adolf
L. (f. 1801, † 1884), farfar till prästen
friherre Carl-Gösta L.
        (L. 2).

1. Lagerfelt, Israel Israelsson,
ämbetsman, f. 28 april 1610 i
Linköping, † 27 maj 1684 på Lagerlunda i
Kärna skn, Östergötl. län. Föräldrar:
domprosten Israel Olai och Sigrid
Olofsdotter
. — L. inskrevs vid
Uppsala univ. 1629. År 1632 blev han
informator för riksdrotsen Gabriel
Oxenstiernas son Gabriel och företog
tills, med honom 1637—40 en lång
utlandsresa, under vilken ett längre
uppehåll gjordes vid univ. i Leiden.
Efter återkomsten till Sverige blev
L. sekr. i Riksarkivet 1641. Han
utnämndes till häradshövding i Västra
härad i Småland 1644 och var 1654—
81 v. president i Kommerskollegium.
Han adlades 1646; 1654—80
fungerade han som riddarhusdirektör. L.
användes också i diplomatiska
uppgifter. Vid fredsförhandlingarna med
Danmark i Brömsebro 1644—45
tjänstgjorde han som sekr., och 1653
avgick han som e. o. envoyé på en
beskickning till England. L. var en
ivrig merkantilist oeh en flitig talare
i ekonomiska frågor vid riksdagarna.
Han hade en betydande andel i
tillkomsten av tidens prohibitiva
lagstiftning rörande näringslivet, —
Gift 1) 1641 med Margareta
Christoffersdotter Lennep
, † 1658; 2) 1662

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:16:13 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/4/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free