- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
423

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Lagerheim, Alfred

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lagergren 423 Lagerheim

den sv.-norska konsulatkommittén.
Den 1886 utfärdade förordningen om
konsulatväsendet avfattades i
huvudsaklig överensstämmelse med
kommitténs förslag. År 1883 blev L., som
sedan 1873 varit kammarherre hos
drottningen, tjänstgörande
kabinetts-kammarherre hos konungen. L. var
1883—85 ordf. i kommittén för
Kom-merskollegii omorganisation oeh 1884
—85 i kommittén ang. industri- och
handelskammare. Som Sveriges ombud
deltog han i de internationella
konferenserna för industriell äganderätt
i Paris 1880 och för skydd av litterär
och konstnärlig äganderätt i Bern
1884 och 1885. L. utnämndes 1886 till
envoyé i Berlin, Karlsruhe och
Dresden samt 1890 därjämte i Munchen.
Som diplomat hade han högt anseende
och lyckades knyta vidsträckta
förbindelser. Den 20 dec. 1899 utnämndes
han till utrikesminister. Ss. sådan
strävade han efter en uppgörelse med
Norge på den fulla likställighetens grund.
På hans initiativ tillsattes jan. 1902
en sv.-norsk kommitté för att
undersöka möjligheten av särskilda
konsuler för de båda länderna med
bibehållande av gemensam diplomati.
Sedan kommittén s. å. framlagt ett
förslag i enlighet därmed, förhandlade
L. och två andra
statsrådsmedlemmar med norska kolleger i denna
fråga. I en av samtliga dessa ombud
undertecknad kommuniké
meddelades, att man enats om att förhållandet
mellan utrikesministern och
diplomatin å ena sidan samt de särskilda
konsulatväsendena å den andra borde
regleras genom lika lydande lagar, som
icke ensidigt kunde förändras. När den
norska ministären 1904 framlade ett
lagförslag rörande konsulatväsendet,
godtogs det ej av det sv. statsrådet,
men beträffande motförslag rådde
delade meningar, särskilt mellan
statsminister Boström och L., som var böjd
för eftergifter åt Norge. I främsta
rummet av den anledningen uppstod en kris,
som ledde till L:s avgång 7 dec. s. å.
Hans försök till uppgörelse i
unions-frågan uppskattades i Norge och av sv.
vänsterkretsar men mötte stark
opposition inom den sv. högern, framför allt
första kammarens majoritet. L:s
utrikesministertid kännetecknas av vissa
praktiska reformer i Utrikesdep:s
arbetsmetoder, ss. arkivets ordnande
enligt ett nytt och fullständigt
dossiersystem och utgivande av
årsberättelser över dep:s verksamhet, I
den 1905 efter unionsupplösningen
tillsatta kommittén med uppdrag att
utarbeta förslag till ny organisation
av Utrikesdep., diplomatin och
konsulatväsendet var L. ordf. och
ledande kraft. Kommitténs betänkande (23
mars 1906) innehöll förslag till

Alfred Lagerheim.

grundlig omstöpning av Utrikesdep.,
betydande förändringar i den
diplomatiska representationen, bl. a.
ersättande av några ministerposter med
chargé d’affairesbefattningar,
överflyttande av konsulatärendena från
Kommerskollegium till Utrikesdep.
och enhetligt lönesystem för
personalen i dep. och den yttre karriären. I
vissa delar, beträffande dep. och
konsulatväsendet, antogs den L:ska
kommitténs förslag av regeringen och
riksdagen, men däremot ej
beträffande diplomatins organisation ocli det
enhetliga lönesystemet. Efter sin
avgång från utrikesministerposten var
L. 1905—13 generaldir. och chef för
Kommerskollegium och därjämte
190S—14 ordf. i kommittén för dess
omorganisation. Åren 1905—10 var
han ordf. i Statistiska kommittén,
1905—17 liberal stadsfullmäktig i
Stockholm, 1905—23 ordf. i styr.
för Stockholms stads
brandförsäkringskontor, 1906 Sveriges ombud vid
internat, arbetarskyddskonferensen i
Bern samt s. å. och 1910 repr. vid

generalförsamlingarna i Genève och
Lugano av internat, fören. för
arbetarskydd. Han undertecknade 1907 i
egenskap av sv. ombud överenskommelse
med Tyska riket rörande upprättande
av ångfärjeförbindelse Trelleborg—
Sassnitz; 1907—08 innehade han
utredningsuppdrag beträffande sv.-rysk
samtrafik, och 1911—17 var han ordf.
för sakkunniga betr.
sjöfartsförbindelserna med Ryssland. När
Utrikesdep :s antagningskommisision
inrättades, blev han dess förste ordf. (1912
-—17). Som ordf. i direktionen för
Stockholms handelshögskola och
tilllika dess inspektor 1909—24 var
L. genom sin imponerande
personlighet och obestridda auktoritet till stort
gagn för högskolans verksamhet under
dess tidigare år. Han var 1921—
24 ordf. i styr. för Socialinst. L. blev
serafimerriddare 1900 och fick Illis
quorum 18:e storleken 1913. Hans
över femtioåriga ämbetsmannabana
utmärktes av ett energiskt arbete på
en mångfald områden, där hans
organisatoriska begåvning, uppslagsrike-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free