Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Lagerheim, Alfred - 5. Lagerheim, Gustaf - Lagerheim, ätter - 1. Lagerheim, Carl Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagergren
424
Lagerheim
dom, förhandlingsskicklighet och
omfattande kännedom om sv.
statsförvaltning gjorde sig gällande. L., som
hade rika historiska intressen, ägde
och bevarade till eftervärlden sin
svärfar Ludvig Manderströms stora
samling brev och andra handlingar,
numera förvarade i Riksarkivet, K.
bibi. och Uppsala univ.-bibl. I
Riksarkivet förvaras även hans egna
betydande samlingar, innehållande brev,
anteckningsböcker, dossierer,
trycksaker m. m., vilka belysa hans
verksamhet och personlighet. — Gift 1874
med friherrinnan Christina (Ina)
Matilda Antonia Manderström. — Litt.:
T. Gihl, "Utrikesförvaltningen från
1809 till närvarande tid" (i "Den sv.
utrikesförvaltningens historia", 1935);
A. Wåhlstrand, "Statsminister
Boström och Lagerheimska krisen" (i
Skrifter utg. av Statsvetenskapliga
fören. i Uppsala, 12, 1941); K.
Hildebrand, "Gustaf V som människa och
regent" (1, 1945). E—r H—n.
5. Lagerheim, Nils Gustaf,
botanist, f. 18 okt. 1860 i Stockholm,
† 2 jan. 1926 i Djursholm. Föräldrar:
departementschefen i
Generaltull-styr. Nils Olof L. och Emma
Gustafva Landergren. Brorsons sonson
till L. 1. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1880 studerade L. vid
Uppsala univ. 1880 och 1882—85 samt
vid Stockholms högskola 1881. Han
bedrev bakteriologiska studier hos
R. Koch i Berlin 1886—87, varefter
han vistades vid univ. i Freiburg im
Breisgau 1887—89 och i Montpellier
1889. Sistn. år blev han konservator
i botanik vid nationalmuseet i
Lissabon, och senare s. å. utnämndes han,
fastän oexaminerad, till prof. i
kryp-togami vid univ. i Quito, Ecuador,
och till dir. för dess botaniska
trädgård. Av hälsoskäl nödgades lian
lämna landet 1892 och blev då
konservator vid Tromsö mus. i Norge.
Åren 1895—1925 var han prof. i bota-
Gustaf Lagerheim.
nik vid Stockholms högskola. — L.,
som var en framstående
mikroskopi-ker, ägnade sig främst åt studiet av
de lägre kryptogamerna, över vilka
han publicerade talrika smärre
arbeten. Inom algologin intog lian en
framskjuten plats både som forskare
och som lärare; från honom utgick
bl. a. uppslaget till de
uppmärksammade undersökningar, som senare
(genom hans lärjunge A.Luther 1S99)
ledde till utformandet av den nya
gruppen Heterocontæ bland
sötvat-tensalgerna, och inom mykologin
ägnade han sig särskilt åt studiet av
rost-, sot- och algsvamparna. Han
medarbetade i V. B. Wittrocks ocli
O. Nordstedts exsickatverk över
söt-vattensalger. Mångsidigt verksam
utgav han även arbeten över
växtbio-logi, gallbildningar, de högre
växternas systematik, botanisk teknik m. m.
samt över förfalskningar av i handeln
förekommande närings- och
njutningsmedel. På gränsområdet till geologin
gjorde L. en betydande insats som
grundare av den moderna
pollenanalysen: undersökning av pollenkornen
i torvmossavlagringar ger upplysning
om vegetation och klimat vid den
tidpunkt, då pollenkornen bäddades ned;
metoderna ha sedermera fulländats
av Lennart von Post. — L. blev fil.
hedersdr vid Uppsala univ. 1893, jur.
hedersdr vid S:t Andrews univ. i
Skottland 1911 och hedersled, av
Rostocks univ. 1919. Han invaldes i Sv.
läkaresällskapet 1901, i Vet. akad.
1909 och i Lantbruksakad. 1915 samt
var led. av styr. för Farmaceutiska
inst, 1901—21 och ordf. i Botaniska
sällskapet i Stockholm 1915—19.
Efter honom äro kryptogamsläktena
Lagerheimia, Lagerheimina,
Lager-heima och Lagerheimiella
uppkallade. — Gift 1890 med Cécile Julie
Ber-the Devéria. — Litt.: biografi av I.
Holmgren i Berichte der deutschen
botan. Gesellschaft 1926 och i Vet.
akad:s årsbok 1928, av L.-G. Romell
i Landtbruksakad^ handl. o. tidskr.
1926, av O. Rosenberg i Sv. botan.
tidskr. 1927. S. L.
Lagerheim, adliga och friherrliga
ätter, härstammande från
komministern i Helgesta och Hyltinge,
Söder-mani. län, Johannes Bergquist (†
1718), far till Vet. akad:s
kopparstickare Carl Erik Bergquist (f. 1711,
† 1781), som graverade P. Carlskiölds
"Svea rikes ridderskaps och adels
vapenbok" (1764). Dennes son,
ämbetsmannen Carl Erik Bergquist, adlades
1777 med namnet L. (L. 1) samtidigt
som hans medarb. sekr. Olof Elias
Weidman adlades med samma namn
(s. 421), uppflyttades 1S00 i
riddar-klassen och blev 1807 friherre. Söner
till honom voro sv. generalkonsuln i
Carl Erik Lagerheim. Miniatyr av J. H.
Rön-gren.
Algeriet, hovmarskalken Erik Julius
L. (f. 1786, † 1868) och kanalbyggaren
Gustaf Adolf L. (L. 2). Från èn äldre
son till L. 1, majoren vid flottorna
friherre Fredrik Vilhelm L. (f. 1779,
† 1828), härstamma ättens nu levande
medl., av vilka flera äro bosatta i
Argentina.
1. Lagerheim, Carl Erik, fore
adlandet Bergquist, friherre,
ämbetsman, f. 28 juli 1742 i Stockholm, † 21
dec. 1813 därstädes. Föräldrar:
kopparstickaren Carl Erik Bergquist och
Gertrud Elisabeth Ekroth. — L. blev
student i Uppsala 1763 och började följ.
år sin karriär i verken; 1772 blev lian
assessor i Kommerskollegii
handels-och manufakturdivision. Under de följ.
årtiondena erhöll lian ett flertal
kommittéuppdrag; ett av dessa, som
gällde lanttulltaxorna, belönades 1777
med adelskap. Vid riksdagen i Gävle
1792 var L. jämte E. Schröderheim
hemliga utskottets sekr. och tog
verksam del i utarbetandet av regeringens
finansplan. Sedan denna antagits av
ständerna, utnämndes han av Gustav
III till kommerseråd och valdes s. å.
till bankofullmäktig. Även under den
Reuterholmska regimen betroddes han
med flera viktiga uppdrag. Bl. a.
blev han 1792 led. av Rikets
ären-ders allm. beredning samt den
drivande kraften i den statsutredning,
som tillsattes i aug. a. å. med
uppdrag att utreda statsverkets
tillstånd vid Gustav III:s död. År 1794
befordrades L. till v. president i
Statskontoret men råkade snart i
onåd och måste 1795 avgå. När
Gustav IV Adolf följ. år övertog
regeringen, förordnades L. omedelbart till
chef (från 1805 med titeln president)
för Statskontoret och blev s. å. ånyo
led. av Rikets ärenders allm. bered-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
