Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagerroth, Fredrik - Lagerstedt, Agnes, pedagog, se s. 436 - Lagerstedt, Georg - Lagerstedt, Jacob - 1. Lagerstedt, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagerstedt
435
Lagerstråle
domare mellan partierna. L. hävdar
sålunda, att frihetstidens författning
hade sin grund i vår äldre historia
och att redan under frihetstiden en
parlamentarism realiserades, som är
jämförlig med den engelska. Gustav
III:s statsvälvning avbröt en lovande
utveckling och var enligt L. ej heller
utrikespolitiskt motiverad, enär något
allvarligt hot mot vår
självständighet icke förelåg. Gentemot L. har
bl. a. Stavenow vidhållit den äldre
uppfattningen om det frihetstida
statsskicket såsom i huvudsak
förfelat och 1772 års statsvälvning som
nödvändig för vår nationella existens.
L. har ånyo behandlat riksdagens
storhetstid i det stora arbetet
"Frihetstidens maktägande ständer"
(Sveriges riksdag, 5—6, 1934). L:s
författarskap rör sig även i övrigt på
den historiska statskunskapens fält,
ss. i "Den svenska landslagens
författning i historisk och komparativ
belysning" (1947), "Statsreglering och
finansförvaltning i Sverige till och med
frihetstidens ingång" (1928) och "1809
års regeringsform" (1942), vari han
i strid mot A. Brusewitz men i
anslutning till äldre forskning hävdar,
att vår nu gällande regeringsform
huvudsakligen framgått ur inhemska
historiska erfarenheter, ej ur
utländska doktriner. Till det senare
1800-talet anknyter "Indelnings- och
grundskatteväsendets avveckling" (1927),
medan undersökningarna
"Psykologisk verklighet och juridisk fiktion
vid tillämpningen av Sveriges
grundlagar" (1925) och "Platons stats- och
rättsbegrepp" (1928), som båda ha
sin utgångspunkt i österrikaren Hans
Kelsens statslära, ha en allmännare
karaktär. Under intryck av de senaste
krigsårens allvarliga hot mot vår
självständighet har L. utrett
grundvalarna för vårt och våra
grannländers fria samhällsskick i arbetet
"Nordens frihetsarv" (1945). — Gift
1920 med Solveig Vilstrup. I. Sth.
Lagerstedt, Agnes, pedagog, se
s. 436.
Lagerstedt, Georg Vilhelm,
tecknare, målare, f. 23 sept. 1892 i
Agunnaryds skn, Kronob. län.
Föräldrar: folkskolläraren och
organisten Christian Georg L. och Ida
Karolina Johansson. — L. tog studentex.
vid Växjö högre allm. läroverk 1910
och studerade 1911—13 vid Göteborgs
mus:s målarskola samt vid Göteborgs
högskola. Han har vidare studerat
vid målarskolor i Köpenhamn 1916
och 1918—19 samt i Paris 1920—21
och företagit resor till Spanien ocli
Spanska Marocko 1919—20 och
England 1924. Som tidningstecknare
framträdde L. först i
Göteborgs-Posten 1923, var 1926—30 knuten till
Georg Lagerstedt.
Stockholms Dagblad och är sedan
sistn. år tecknare i Stockholms-Tidn.
— L:s reportageteckningar
karakteriseras av lyrisk känslighet och åsyfta
icke journalistisk slagverkan. Han är
en de små medlens mästare, vars
mångsidiga talang ger de bästa resultaten
i landskap och stadsbilder med rörligt
folkliv, rörelsestudier från
idrotts-banan eller idylliska vinjetter. L. har
bl. a. illustrerat A. Österlings tolkning
av P. B. Shelleys "Den befriade
Prometheus" (1942) med laverade
pennteckningar samt Maja Carlquists
"Sofiaflickornas gymnastik" (s. å.) med
rörelsestudier i svart och rödkrita;
han har också tecknat till noveller och
utfört bokomslag. — L:s verksamhet
som målare är mindre känd och främst
manifesterad genom en utställning i
Malmö rådhus 1925. Även i sina
målningar återger han gärna motiv från
idrotten. L. är repr. bl. a. i Nat. mus.
och Göteborgs mus. — Gift 1928 med
Olga Elisabet Isberg. R. S.
Lagerstedt, Jacob, före adlandet
Gavelius, köpman, industriidkare, f.
1655 i Jönköping, begravd 9 nov. 1698
i Stockholm. Föräldrar: assessorn i
Göta hovrätt Jacob Larsson Gavelius
och Kristina Pedersdotter. Om L:s
släkt se Lagercrantz, s. 414. — L.
skaffade sig genom vidsträckta
resor på kontinenten en god merkantil
utbildning och etablerade sig omkr.
1680 som köpman i Stockholm, där han
öppnade en klädesaffär på Södermalm
och även sysslade med tomtaffärer.
Han specialiserade sig på import av
utländskt kläde för arméns räkning,
men då arméleveranserna 1686 helt
reserverades för inhemska tillverkare,
började L. genast planera för
startandet av egen tillverkning. Redan s. å.
företog han en resa till Frankrike,
England och Holland för att studera
klädestillverkning och anställa
kunniga hantverkare. År 1687 erhöll han
manufakturprivilegium och började
klädesfabrikation vid Tyresö. Efter
några år flyttades verksamheten till
Barnängen i Stockholm, där L. snart
drev fram en för den tidens
förhållanden betydande tillverkning,
vilken försåg sexton reg. samt de
livländska garnisonerna med deras
klädesbehov. — Förutom
klädesmanu-fakturen försökte sig L. på andra
industriella projekt och startade sålunda
ett saltsjuderi på Åland, vilket
emellertid slog mindre väl ut. L. var också
direkt intresserad i sjöfarten som
delägare i skeppsvarvet på Södermalm
och ägare av egna fartyg för
manufakturens transporter. Han adlades
1698 framför allt på grund av sina
insatser för de "riksgagnande
manufakturerna". — Gift 1680 med Maria
Bar-tels. — Litt.: H. Rosman,
"Textilfabrikerna vid Barnängen" (1929).
O. H—e.
1. Lagerstedt, Nils Gerhard
Wilhelm, skolman, ämbetsman, botanist,
f. 19 maj 1847 i Askersund, † 2 april
1925 i Stockholm. Föräldrar:
provinsialläkaren Jakob Vilhelm L. oeh Sofia
Maria Charlotta Julin. — L. avlade
mogenhetsex. i Karlstad 1864 och
blev i Uppsala fil. kand. 1868 och fil.
dr 1869. Han innehade olika
lärar-förordnanden från 1869 och
tjänstgjorde 1871—1904 som adjunkt vid
Ladugårdslands (senare Östermalms)
läroverk i Stockholm. Han var även
lärare vid Högre lärarinneseminariet
1882—89, vid Anna Sandströms skola
och seminarium 1889—1904 samt vid
Privata lärarinneseminariet 1900—03
och från 1913. År 1905 blev han
läroverksråd i den nybildade Överstyr, över
rikets allm. läroverk, från vilket
ämbete han avgick 1913, och 1892—1912
var han led. av överstyr, för
Stockholms stads folkskolor. På L:s förslag
beslöt Stockholms lärarsällskap 1885
upprätta Pedagogiska bibi. i
Stockholm; han var dess föreståndare till sin
Nils Lagerstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
