- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
443

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lambert de Swinneus, Pierre Joseph - 2. Lambert, August - 1. Lambert, Knut - 2. Lambert, Helfrid - Lambert-Meuller, Fredrik - Lambert-Wenman, Jonas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lambert

443

Lambert-Wenman

burlesque" (1793). — Gift 1) med
Maria Ludovica Gamard, † 1795; 2)
1798 med Rebecka Åkerman. N. W.
~ 2. Lambert, Joseph August,
skådespelare, f. 19 maj 1785 i Stockholm,
† 4 sept. 1837 därstädes. Son till L. 1.
— L. tillhörde 1801—10 (med
undantag för tiden 1803—04) Abraham de
Broens sällskap på Djurgårdsteatern.
I-Ian tvingades att för alltid lämna
stockholmsscenen 1810 efter att ss. en
av de främsta deltagarna i upploppet
mot Axel von Fersen ha dömts till
tjuguåtta dygns fängelse. Han reste
1813—23 med olika landsortssällskap
och var 1823—30 dir. för eget sällskap.
Efter anställning hos sin svåger A. P.
Berggren ledde L. 1836 åter eget
sällskap, vilket inom kort till följd av
ekonomiska svårigheter upplöstes. — L.
var en mångsidig och talangfull
skådespelare, vilken enligt samtida
uttalanden "kunde då så fordrades utveckla
en verklig gustaviansk ton ocli air".
Till hans bästa scenframställningar
hörde "Jeppe på berget", som också
var hans favoritroll; av hans övriga
roller kunna nämnas Fadell i Brueys
och Palaprats "Tvärviggen", Selicour
i Kotzebues "Villervallan", Lars
Eriksson Sparre i Gustav 111:8 och
Kellgrens "Gustaf Adolf och Ebba Brahe"
och Nils Dacke i P. A. Granbergs
"Svante Sture och Märta
Leijonhufvud". — Gift 1820 med
skådespelerskan Rebecka Jacobsson. A. L.

1. Lambert, Knut, skådespelare,
f. 18 sept. 1864 i Stockholm, † 7 dec.
1941 därstädes. Föräldrar:
vaktmästaren Frans Oskar Larsson och Mathilda
Fiebelkorn. — L. blev elev vid K.
teaterns balett 1876, var figurant 1881.—
86 och elev i K. teaterns elevskola 1884
—S6 och blev sistn. år engagerad som
skådespelare. Under sina tidigaste år
vid nationalscenen anlitades L. ofta
i större roller; han framträdde bl. a.
som Dauphin i Delavignes "Ludvig
XI", Thorolf i Ibsens "Härmännen på
Helgeland" och Oberon i
Shakspeares "En midsommarnattsdröm".
Efter att 1887—91 ha varit anställd
på teatrar i Stockholm och Göteborg
var han 1891—99 engagerad vid
Södra teatern i Stockholm. Därefter var
han en tid bl. a. engagerad hos Ranft,
och 1904—19 tillhörde han
Dramatiska teatern. L. hade stor förmåga
att karakterisera träffande och djärvt.
I synnerhet observerades hans
avmätta komiska bifigurer ss. Gustave
de Grignon i Scribes och Legouvés
"När damerna föra krig", Junker
Claus i Molbechs "Ambrosius", greve
Maasenhjelm i G. Esmanns "Kära
släkten" och Despréaux i Sardous
"Madame Sans-Gëne". — Gift 1S94
med skådespelerskan Helfrid L., f.
Sundqvist (L. 2). A. L.

Helfrid Lambert,

2. Lambert, Helfrid Signe
Cecilia, skådespelerska,
operettsångerska, f. 5 mars 1869 i Stockholm.
Föräldrar: källarmästaren Anders
Gustaf Vilhelm Sundqvist och Charlotte
Ca/rré. — Sin utbildning för teatern
fick L. först vid Emil Hillbergs och
efter 1885 vid K. teaterns elevskola.
År 1886 debuterade hon som Anna
i "Värmlänningarna". L:s sceniska
läggning passade emellertid bättre
för operetten, och fr. o. m. hösten
1887 uppträdde hon på
operettscener. Efter engagemang vid teatrar
i Stockholm och Göteborg och en
turné med Albert Ranft i landsorten
(1892—94) anställdes hon vid Södra
teatern i Stockholm, där hon blev en
av de bästa krafterna i Emil
Norlan-ders revyer. Under denna tid kreerade
hon bl. a. i en revy, "Den stora
strejken", den kring sekelskiftet så
populära slagdängan "Kväsarvalsen". Hon
slutade som skådespelerska 1916. —
L. liar även framträtt som komponist
och bl. a. satt musik till dikter av
Fröding, ss. "Det var dans bort i
vägen", "Kalle gla mä sola" och
"Ingalill". — Gift 1894 med
skådespelaren Knut Lambert (L. 1). A. L.

Lambert-Meuller, August F r
ed-rik, jurist, försäkringsman, f. IS
juli 1874 i Stockholm, † 2 dec. 1945
därstädes. Föräldrar:
överkontrollören Christiern L. och Augusta
Carlson. — L. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1892 och blev jur. utr. kand. i
Uppsala 1900. S. å. inträdde han i
Fi-nansdep., där han senare bl. a.
tjänstgjorde som föredragande i
bankärenden och kvarstod till 1912, då han
blev verkst. dir. i Sv.
lifförsäkrings-ab. Hans sakkunskap togs i
anspråk i kommittéer och utredningar
inom så skilda områden som t. ex.
frågor rörande skogs- och
tobaksbeskattning, truster och uppgörelser
ang. de norrländska malmfälten. L.

innehade dessutom åtskilliga andra
poster, både inom förvaltningen och
i styr. för enskilda företag och
sammanslutningar. Han var bl. a.
tjänsteman i Riksdagens bevillningsutskott
1900—08, statsministerns sekr. 1906—
10, tf. revisionssekr. 1907 och led. av
bankinspektionen 1909—12, samt var
led. av styr. bl. a. i ab. Sv.
tobaksmonopolet, i Skattebetalarnas fören.
och i Nationalekonomiska fören. -—■
L. har utgivit "Malmfältsavtalen"
(Jernkontorets annaler 1907, 1908)
och "Redogörelse för tobakens
beskattning i utlandet" (1911). — Gift 1906
med Elsa Flygare. J. M. F.

Lambert-Wenman, Jonas
Berndtsson, kaparkapten, f. omkr.
1665 i Umeå, † på 1730-talet i
Deme-rara, Guyana. Föräldrar:
rådmannen och köpmannen Johan Berndt
Lambert och Brita Jönsdotter
Wen-man. —• L. har främst blivit känd
som legendarisk arvlåtare. Omkr.
1690 skall han ha rest utomlands och
bl. a. som kapare i holländsk tjänst
lia grundlagt en stor förmögenhet och
omkr. 1713 kommit i besittning av
vissa områden i Guayana i
Sydamerika, där han slagit sig ned som
plantageägare. Småningom nådde
ryktet om hans död de sv. arvingarna,
vilka på olika sätt sökte komma i
besittning av den lambertska
kvarlåten-skapen, dock utan framgång. År 1772
erhöll man emellertid uppgift om L:s
dödsort, Demerara i Guayana, och
v. hovrättsnotarien E. II. Huss
utrustades med fullmakt att föra
arvingarnas talan. Denne avreste till
Guayana och lyckades jämte Jonas Fileen
(tillhörande släkten Filenius, bd 2
s. 517) slå under sig arvet.
Huvudarvinge efter Huss, som avled i
Demerara 1802, blev hans systerson
kaptenen vid Hälsinge reg. C. P.
Ström, medan den huvudsakliga
kvar-låtenskapen efter Jonas Fileen (†
1822) övergick till dennes bror
aktuarien P. E. Fileen. De lambertska
arvingarna förstodo emellertid inte
vad som skett genom Huss’ svekliga
åtgöranden utan försökte gång efter
annan, ännu så sent som 1917, att
komma i besittning av arvet ehuru
förgäves. Detta hade genom tidernas
lopp i folkfantasin vuxit till
miljardbelopp, och en liel arvslegend
liade småningom utbildats, kring de
svindlande rikedomarna. Vid
1800-talets mitt, då man särskilt i
romanerna älskade att röra sig med
sagolika penningbelopp, satte denna
arvslegend även sina spår i
skönlitteraturen, nämligen i C. J. L. Almquists
roman "Smaragdbruden". — Litt.:
O. Högberg, "Lambertska milliarden"
(1916); N. östman, "Lambertska
arfvet" (1917). Sy.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Feb 12 12:15:45 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/4/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free