- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
447

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Lamm, Martin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lamm 447 Lampa

hetsex. vid Beskowska skolan i
Stockholm 1899 inskrevs L. på hösten s. å.
vid Uppsala univ., där lian blev fil.
kand. 1902, fil. lic. 1905, disputerade
1908 och s. å. utnämndes till docent
i estetik samt litteratur- och
konsthistoria. Vid K. Warburgs död 1918
övertog L. undervisningen i
litteraturhistoria vid Stockholms högskola
ocli var 1919—45 professor där i detta
ämne. Han blev 1925 led. av
Samfundet De nio, invaldes 1928 i Sv. akad.
och är sedan 1933 led. av Vitt. akad.
— L:s litteraturhistoriska
forskningar inleddes med en rad studier över
det sv. 1700-talet. Drsavh. "Olof
Dalin" (1908) är en grundläggande
undersökning av Dalins författarskap.
Den följdes av bl. a. "Lidnerstudier"
(Samlaren 1909) och monografin
"Johan Gabriel Oxenstierna" (1911),
som jämte ett skickligt nyanserat
psykologiskt porträtt av skalden ger
en fylligt dokumenterad översikt över
1700-talets naturbeskrivande dikt.
Efter några Kellgrensstudier, bl. a. i
Samlaren 1910 och 1913,
koncentrerade sig L. på ett av sina
huvudområden: utforskandet av den
mystisk-sentimentala strömningen i sv.
litteratur på 1700-talet. Som första
resultat framlades monografin
"Swedenborg" (1915), en lärd och
skarpsinnig analys av Swedenborgs
utveckling till mystiker, där L. särskilt
betonar kontinuiteten i hans tänkande
och påvisar dess beroende av samtidens
vetenskapliga och filosofiska
åskådningar. I nära anslutning till detta
verk publicerades s. å. i Samlaren
"Studier i Almquists
ungdomsdiktning", den första med modern
vetenskaplig metod genomförda
Almquist-analysen, som med utgångspunkt i
diktarens förhållande till
sweden-borgianismen klarlägger hans tidigare
religiösa och filosofiska
utvecklingsstadier. I det monumentala verket
"Upplysningstidens romantik" (1—2,
1918—20) genomförde L. en
omvärdering av den traditionella
uppfattningen av 1700-talet som ett torrt
rationalistiskt kulturskede;
upplysningsidéerna och klassicismen hade
redan tidigt att kämpa mot en
mystisk och sentimental strömning, som
med stöd i sektrörelserna,
ordensväsendet och swedenborgianismen
småningom allt tydligare färgade
litteraturen fram mot seklets slut,
banande väg för romantiken och
slutligen uppgående i denna. Ett
supplement till detta arbete är det i
Norstedts världshistoria (10, 1930)
ingående kapitlet "Andliga
strömningar under upplysningstiden". -—
Läsåret 1921—22 höll L. vid Stockholms
högskola en rad föreläsningar, som
blevo inledningen till ett mångårigt

Martin Lamm.

och fruktbart Strindbergsstudium.
Standardverket "Strindbergs dramer"
(1—2, 1924—26) är en banbrytande
litteraturhistorisk analys av
Strindbergs samlade dramatik. Arbetet
inledes av en mångsidig och
levande psykologisk karakteristik av
diktarens motsägelsefyllda väsen ocli
följer hans utvecklingsstadier med
starkt framhävande av Infernokrisens
genomgripande betydelse som
vändpunkt i hans utveckling och som
inspirationskälla för de senare
skådespelen. I framställningen av de
enskilda dramernas uppkomst har
särskilt den uppslagsrika, ofta fyndiga
kommentaren till den personliga och
topografiska bakgrunden fått stor
betydelse för scenframföranden i
Sverige; resultaten ha framför allt
utnyttjats av Olof Molander i lians
kongeniala iscensättningar. Sin
framställning av Infernokrisen och
Strindbergs religiösa omvändelse liar L.
kompletterat och fördjupat i fyra
Olaus Petri-föreläsningar i Uppsala

hösten 1935, "Strindberg och
makterna" (1936). I den på Sv. akad:s
uppdrag författade stora monografin
"August Strindberg" (1—2, 1940—
42) behandlar L. Strindbergs
författarskap och meddelar psykologiska
och personhistoriska notiser av stort
värde men ger avsiktligt icke någon
uttömmande biografi.
Framställningen av den dramatiska
produktionen bygger till övervägande del på
det tidigare arbetet, men den
kritiska värderingen är stundom
varsamt modererad, och dramerna ha här
med utförligare motivering kunnat
infogas i sammanhanget av diktarens
samlade produktion. Kapitlen om
prosaverken anknyta delvis till
föreläsningar om sv. och nordisk
naturalism, vilka L. hållit på 1930-talet, ocli
rymma inspirerade partier om
stockholmsskildringen och
skärgårdslandskapet i Strindbergs diktning.
Stockholm i litteraturen liade L.
dessförinnan behandlat i "August Blanche som
Stockholmsskildrare" (1931), en fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:33:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/4/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free