Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landström, John - Landtmanson, släkt - 1. Landtmanson, Isak - 2. Landtmanson, Samuel - Lang, Anna, violinist, se s. 458 - Lang, Johan - Lang, Josef - Lang, Karl, zoolog, skolman, se s. 458
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landtmanson
457
Lang
het gjorde L. till en kirurg av hög
rang, som snabbt vann kollegers och
patienters förtroende. En betydande
vetenskaplig insats gjorde han med
sin drsavh. "über Morbus Basedowi"
(1907), där han bl. a. framlade rön
om sköldkörtelns byggnad och
blodtillförsel samt om tidpunkt och
teknik för operation vid Basedows
sjukdom; under studiet av glosögdheten
vid denna sjukdom upptäckte han
även ett förut okänt lager glatt
muskulatur i ögonhålan. Både som
praktiker och som forskare hade L. en
lysande bana framför sig, när han i
förtid avled. — Ogift, P. H. T.
Landtmanson, släkt från
Västergötland. Äldste kände stamfadern,
frälseinspektoren Sven Svensson,
levde under 1700-talets andra hälft och
bodde på Tumbäck i Habo skn, Skarab.
län. Släktnamnet Landtman, senare
ändrat till L., antogs av hans söner,
bland vilka märkas kyrkoherden i
Vartofta-Åsaka, Skarab. län,
kontraktsprosten Sven Magnus L. (f.
1778, † 1840) och kyrkoherden i
Ack-linga, Skarab. län, prosten Carl L. (f.
1787, † 1859), stamfäder för släktens
nu levande två grenar. Söner till
prosten Carl L. voro juristen Isak L. (L.
1) och lektorn i svenska och filosofi
vid Skara högre allm. läroverk,
docenten fil. dr Carl Johan Gustaf L. (f.
1832, † 1923), som bl. a. författade
"Bidrag till läran om den svenska
prosastilen" (1872, flera uppl:). Den
sistnämnde blev far till
skolmannen och folklivsforskaren Samuel L.
(L. 2).
1. Landtmanson, Isak Sven,
jurist, f. 30 april 1829 i Mariestad, † 8
april 1901 i Uppsala. Föräldrar:
kyrkoherden och prosten Carl L. och
Sara Sofia Friberger. — L. genomgick
Skara skola och gymnasium och blev
vid Uppsala univ. student 1847, fil.
kand. och fil. dr 1854, jur. utr. kand.
1S61 och jur. hedersdr 1877. Han blev
där docent i romersk rätt 1863,
adjunkt i sv. allm. lagfarenhet och
romersk rätt 1868 och var prof. i
romersk rätt, juridisk encyklopedi och
rättshistoria 1869—94. För univ:s
inre angelägenheter hyste L. livligt
intresse och tog verksam del i dess
administration. Bland L:s fåtaliga
skrifter ■—- av vilka de flesta ha
karaktär av specimina för de olika
stadierna i hans akademiska karriär —
må nämnas de i Uppsala univ:s
års-skr. publicerade avh. "Studier i
arfsrättens historia" (1868), "Svensk
rättshistoria i utlandet" (1883), som
behandlar den tyske juristen K. von
Amiras för sv. rättshistorisk
forskning så betydelsefulla produktion,
samt "Träldomens sista skede i
Sverige" (i Skrifter utg. av Humanistiska
vetenskapssamfundet i Uppsala 1897).
— Ogift. Spr.
2. Landtmanson, Carl Anders S a
-muel, skolman, folklivsforskare, f.
10 juli 1876 i Skara. Föräldrar:
lektorn Carl Jolian Gustaf L. och Elin
Sondén. Brorson till L. 1. — L. avlade
mogenhetsex. i Skara 1895 samt blev
i Uppsala fil. kand. 1899, fil. lic. 1904
och fil. dr 1905. Efter tjänstgöring
som vik. läroverksadjunkt i Stockholm
1907—09 kom han till Västerås
läroverk, där han var adjunkt 1909—12
samt blev lektor 1913 och rektor 1925;
han pensionerades 1941. Han var 1913
—42 led. av Västerås domkapitel. —
L., som disputerade på avh. "Studier
över Västgötamålets 1- och r-ljud"
(1905), har ägnat sitt intresse
huvudsakligen åt studiet av Västergötlands
folkmål, folkliv och folkmusik. Han
har bl. a. utgivit "Folkmusik i
Västergötland" ("Västergötland, bidrag till
landskapets kulturhistoria och
naturbeskrivning", A: 1 och B: 2, 1911—
16) samt en del tidskr.-uppsatser,
bl. a. "Anteckningar rörande äldre
bygdelif i Västergötland" (i
Västergötlands fornminnesfören: s tidskr.
1909). År 1947 utgav han
"Västergötlands folkmål", bd 3, en fortsättning
av J. Götlinds stora arbete. ■—- Som
lektorsson från en stad med gamla
skol-traditioner var L. en utmärkt ledare
för det anrika Västerås-gymnasiet,
med vars verksamhet han vid sitt
tillträde redan var väl förtrogen. -—- I
"Skara och Axvall. Barndoms- och
ungdomsminnen" (1943) har han
skildrat sin skoltid i Skara och även
tecknat minnen från sekelskiftets
militärliv. — Gift 1908 med Ingeborg Tullia
Charlotta Lundblad. Lt.
Lang, Anna, violinist, se s. 458.
Lang, Johan Kolof Tobias,
biokemist, f. 12 juli 1833 i Visby, † 20
febr. 1902 i Lund. Föräldrar:
fabriks-idkaren Johan Daniel L. och Anna
Lovisa ödin. —- L. blev 1850 student i
Jolian Lang.
Uppsala ocli fil. kand. 1857 samt fil.
dr s. å. Han erhöll docentur i kemi i
Uppsala 1860 och blev adjunkt i kemi
vid Lunds univ. 1863. Åren 1865—75
var ban förordnad att bestrida de till
professuren i medicinsk kemi hörande
undervisnings- och
examensåliggandena i farmaceutisk och fysiologisk
kemi, och sedan lian 1873 blivit med.
kand. i Lund, utnämndes han 1875
till prof. i medicinsk och
fysiologisk kemi vid univ. där. År 1867 blev
lian led. av Vet. akad. och 1877 med.
hedersdr i Uppsala. — L. uppbar
talrika offentliga uppdrag; han var
sålunda led. av kommittén betr.
betsockertillverkningens beskattning 1871,
förrättade 1884—93
apoteksvisitatio-ner i s. och mell. Sverige, var 1890 sv.
delegat vid slutredigerandet av
danska farmakopén av 1893 och företog
på offentligt uppdrag flera
utlandsresor. — Klarhet, reda och
rättrådighet utmärkte L., som var varmt
avhållen bland studenterna. — Gift 1876
med Julia Theresia Armida Lundgren.
P. H. T.
Lang, Josef, harpist, f. 17 dec.
1S65 i Hochlibin, Böhmen, † 15 juli
1946 i Lidingö. Föräldrar: skräddaren
Josef L. och Emilie Seidl. — L.
studerade vid konservatoriet i Prag 1876
—82 och verkade sedan som harpist
i Prag, Brünn och Dresden. Han
engagerades till Hovkapellet i Stockholm
1886, där ban kvarstod till 1924. Han
tjänstgjorde även som repetitör från
1894 och tidvis som bitr.
kapellmästare. År 1895 utnämndes L. till lärare
i harpa vid Musikkonservatoriet, och
1910 blev han led. av Mus. akad. Han
har komponerat sånger och stycken
för harpa. — Gift 1895 med harpisten
i Hovkapellet Anna L., i. Nordqvist
(f. 1874, † 1920), dotter till
hovkapellmästaren Conrad Nordqvist. N. W.
Lang, Karl, zoolog, skolman, se
s. 458.
Isak Landtmanson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
