Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lang, Anna - 2. Lang, Karl - Lange, se även Lannge, s. 464 - Lange, Algot - Lange, Axel, affärsman, se s. 459 - Lange, Birgit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lange
458
Lange
Anna Lang.
1. Lang, Anna Sophia, violinist,
f. 12 febr. 1859 i Okome skn, Hall. län,
† 1916 i England. Föräldrar:
häradehövdingen Christian Filip Mortimer L.
och Clementine Adelaide Anna
Hildegard Stjernstam. — L. erhöll
utbildning som violinist vid
Musikkonserva-toriet 1S73—75 och 1877—79 av E.
d’Aubert och J. Lindberg, fortsatte
därefter studierna en kortare tid
för V. Tofte och A. Svendsen i
Köpenhamn samt senare i Paris för
H. Leonard. År 1883 erhöll hon von
Beskows stipendium, och efter att vid
en konsert i Salle Pleyel i Paris s. å.
ha väckt stor uppmärksamhet med
sitt förnäma spel biträdde hon vid
några konserter i London samt
engagerades för en turné i s. England. År
1S84 gästade L. Stockholm men
återvände efter sitt framträdande till
London, som sedan blev hennes
hemvist och i vars musikliv hon blev en
värderad kraft. I England deltog hon
även i en rad turnéer med
världsberömdheter ss. kontrabasvirtuosen G.
Bottesini och sångerskorna Trebelli
och Albani. L. uppträdde i Sverige
Algot Lange.
sista gången 1897. Hon vann
erkännande för "sin mjuka och varma ton,
ett ädelt föredrag och en elegant,
dristig teknik". — Gift 18S9 med
sångaren Edwyn Wolseley. G. M.
2. Lang, Karl Georg Herman,
zoolog, skolman, f. 21 juli 1901 i
Malmö. Föräldrar: köpmannen Carl
L. ocli Olga Rosenquist. Kusins son
till L. 1. — L. avlade studentex. i
Malmö 1921 och folkskollärarex. i
Lund 1922, inskrevs vid Lunds univ.
1924, blev fil. mag. 1927, fil. lic. 1930,
fil. dr 1932 samt var docent i zoologi
1932—41. Vid ett par tillfällen, bl. a.
ht 1936, var han tf. prof. i zoologi.
Åren 1931—32 uppehöll han
adjunktsvikariat i Eslöv, och sedan 1941 är
lian lektor i geografi och biologi med
hälsolära vid Högre allm. läroverket
för flickor å Södermalm i Stockholm.
År 1947 utsågs han till museiassistent
vid Riksmuseets evertebratavd. Hans
vetenskapliga produktion omfattar
arbeten om evertebratgrupper, särskilt
kräftdjuren. Han har även i
betydande utsträckning sysslat med
linino-logi; i sin drsavh. (1931) behandlar
han djupvattensfaunan i sydsv. sjöar.
I övrigt har lian bl. a. utgivit arbeten
om hjuldjur och priapalider samt
faunistiska skrifter och artiklar om
sydsv. kräl- och groddjur samt
planlagt och redigerat "Världens husdjur
skildrade för skola och hem" (1943).
— Gift 1) 1933—44 med Anna-Stina
Johanson; 2) 1944 med Signe
Mathilda Södersten. T. F.
Lange, se även Lanngø, s. 464.
Lange, Al g o t, operasångare
(basbaryton), sångpedagog, f. 17 april
1850 i Kalmar, † 13 mars 1904 i
Paris. Föräldrar: underlöjtnanten Carl
Gustaf Lorens L. och Johanna Sophia
Runsten. — Efter mogenhetsex. 1869
bedrev L. juridiska studier i Uppsala
men tog av brist på medel anställning
vid Sv. teatern i Helsingfors, där han
även blev i tillfälle att studera sång.
Åren 1S77—78 fortsatte han
studierna för bl. a. R. Bussine i Paris och
debuterade sistn. år som Lothario i
"Mignon" och Belamy i "Villars
dragoner" på K. teatern i Stockholm,
där han sedan var engagerad till 18S4.
Sommaren 1S82 företog han en
studieresa till Paris och London. L. var
anställd vid Det Kongelige Teater i
Köpenhamn 1S84—95, varefter han
ägnade sig åt sångpedagogisk
verksamhet där och i Stockholm. Han
bosatte sig 1900 i Paris. — Med sin
"mjuka vackra basbaryton, sitt
smakfulla föredrag och sin dramatiska
talang" samt sitt för scenen lämpliga
yttre vann L. såväl publikens som
kritikens stora bevågenhet. Bland
hans roller märkas Almaviva i
"Figaros bröllop", titelpartiet i "Don Juan",
Birgit Lange.
Figaro och Don Bazil i "Barberaren i
Sevilla", titelrollen i "Mefistofeles",
som lian kreerade på
Stockholmsoperan 1883, samt Germont i "La
tra-viata" och Escamillo i "Carmen". I sin
sångundervisning anknöt L. till den
s. k. Miiller-Brunowska metoden, för
vilken han ivrigt kämpade såväl i tal
som skrift: "Om sång" (1898) och
"Om tonbildning i sång och tal"
(1900). I det sistn. arbetet riktade
han ett uppmärksammat och skarpt
angrepp mot F. Arlbergs
sångpedagogiska verksamhet. — Gift 1876—98
med pianisten Ina L., f. Försten (f.
1846, † 1930), uppmärksammad
särskilt ss. klavecinist; hon utgav ett
flertal populära musikhistoriska
arbeten samt (under pseud. Daniel Sten)
några novellsamlingar. G. M.
Lange, Axel, affärsman, se s. 459.
Lange, Birgit Elisabeth,
författarinna, f. 13 juli 1901 i Uppsala.
Föräldrar: rektorn Per Adolf L. ocli
Anna Elisabeth Ekman. — L.
utexaminerades 1924 från Anna
Sandströms seminarium i Stockholm,
vikarierade som lärarinna några år och
gav ut ett par flickböcker. Hon var
från början starkt gripen av
kristendomen, men genom maken stiftade lion
bekantskap med Hägerströms
rättsfilosofi och ungefär samtidigt med
freudianismen. Bägge åskådningarna
blevo av revolutionerande betydelse för
henne, och speciellt den sistn. präglar
romanerna "Ringmuren" (1935) och
"De ömtåliga" (1939). I en rad smärre
skrifter kring moralfilosofiska,
pedagogiska och politiska problem ("En
man finner sig själv", 1938; "Vårt
gemensamma väl", 1940; "Under en
revolution", 1941; "Själens hälsa", 1942;
"En fredlig gärning", s. å.) tolkade
hon under orolig självrannsakan sin
strävan efter personlig sinnesfrid,
fred och mellanfolkligt samarbete.
Politiskt kom lion därvid att ge ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
