Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Langlet, Mathilda - 3. Langlet, Filip - 4. Langlet, Abraham - 5. Langlet, Alex - 6. Langlet, Valdemar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Langlet
462
Langlet
Åbraham Langlet.
län, † 7 aug. 1904 på Spetebyhall i
Lerbo skn, Södermani. län. Föräldrar:
prosten Abraham Wilhelm Söderén
och. Clara Henrika Landby. — L.
framträdde tidigt som förf. av barnböcker
och gjorde sig som sådan ganska
uppskattad, särskilt med serien
"Mamma, tala om något roligt!" (1—7,
1895—1903), som utgavs i ny, bearb,
uppl. av sonen Valdemar L. (L. 6) 1923.
Åren 1863—64 utgav hon en tidskr.
för hemmet, "Året om", och 1884 ett
stort arbete "Husmodern i staden och
på landet. Fullständig handbok i
hushållets alla grenar". Mycket
omtyckta blevo hennes båda böcker "Döttrar
och mödrar" (1885) och "Vi och våra
söner" (1887), där hon på ett klokt
sätt behandlar förhållandet mellan
föräldrar och barn. Åttiotalets sociala
problem ägnade hon boken
"Tidsströmningar belysta från hemmets härd"
(1887). — Gift 1864 med arkitekten
Emil Langlet (L. 1).-—Litt,: biografi
i B. Schöldström, "Mörkt och ljust"
(1893). T. M.
3. Langlet, Henrik Filip,
ingenjör, f. 26 sept. 1866 i Turinge skn,
Stockholms län. Son till L. 1 och L. 2.
— L. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1885 ocli utexaminerades från
Tekn. högskolan 1S90. Han var ritare
och arbetsledare hos ingenjör Robert
Nobel på Getå, Kolmården, 1890—93,
vistades därefter tre är som ritare och
konstruktör i Chicago samt var sekr.
hos dr Alfred Nobel och hans
stärb-hus 1S96—97. Åren 1897—1927 var
lian verksam vid Tekn. högskolan,
först som assistent och 1899—1917
som extralärare i beskrivande
geometri samt. 1917—20 som tf. prof. i
detta ämne; dessutom var han
därstädes speciallärare i
maskinkrokirit-ning 1912—21 och i ritteknik 1922—
27. L. var även 1897—1910 assistent
vid Tekn. skolan i Stockholm och 1910
■—37 överlärare där i mekanisk tekno-
logi och verktygslära (från 1912
geometrisk konstruktionslära m. m.).
Bland hans tekniska skrifter märkas
"Svensk fickhandbok för ingeniörer"
(1—2, 1903; 4:e uppl. 1924) samt
läroböcker i beskrivande geometri,
geometrisk konstruktions- och
projektionslära m. m. Därjämte har han
utgivit "Om principerna för ett folks
uppfostran" (1905) och "Livets lag"
(1934). — Gift 1900 med Klara
Josefina üllin. S. L.
4. Langlet, Nils Abraham,
kemist, skriftexpert, f. 9 juli 1868 i
Södertälje, † 29 mars 1936 i Göteborg.
Bror till L. 3. — L. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1886 och studerade
därefter i Uppsala, där han blev fil.
kand. 1888, fil. lic. 1893 samt fil. dr
och docent i kemi 1896. Han var
amanuens vid institutionen för allmän och
analytisk kemi därstädes 1894. L:s
huvudsakliga verksamhet var förlagd
till Chalmers tekn. inst. i Göteborg,
där han blev lektor i kemi och kemisk
teknologi 1899 och utnämndes till
prof. i samma ämnen 1911. Han
avgick 1933. — L. publicerade arbeten
inom både oorganisk och organisk
kemi. Han utförde grundläggande och
uppmärksammade undersökningar av
helium och visade, att detta
grundämne är en enatomig gas, samt
bestämde dess atomvikt, L. var även
känd som skriftexpert och anlitades
som sådan av såväl myndigheter som
privatpersoner. År 1904 blev han led.
av Vet, o. vitt, samh. — Gift 1900
med Anna Maria Ullin. E. P.
5. Langlet, Ivar Alexander (Alex),
målare, f. 18 april 1870 i Stockholm.
Bror till L. 3 och L. 4. — L. utbildade
sig till teckningslärare vid Tekn.
skolan och studerade vid Konstakad. 1887
-—91 och i Paris vid atelier Julien
och Académie Colarossi 1891—92.
Tills, med brodern Valdemar L. (L. 6)
företog han 189S—99 vidsträckta
resor i Ryssland och Mindre Asien och
utförde därvid en mängd bilder av
landskap, folktyper och särskilt
ryttare och hästar, huvudsakligen i
akvarell och lavering. Senare har han gjort
studieresor i flera europeiska länder.
Efter att ha tjänstgjort som
assisterande lärare vid Althins målarskola i
Stockholm flyttade han till Göteborg,
där han var bibliotekarie och sekr.
vid Slöjdföreningens skola 1907—33
och teckningslärare vid Chalmers 1915
-—35. Han utställde separat i
Stockholm 1901. Sedan unga år ivrig
ryttare har han framför allt ägnat
hästen — med eller utan ryttare — sitt
måleri. Uppfattningen är närmast
impressionistisk och koloriten särskilt
i tidigare arbeten livfull. Han har
också utfört porträtt i såväl olja som
akvarell. I Göteborgs konstliv har L.
spelat en framträdande roll, bl. a. som
ordf. i Göteborgs konstnärsklubb. Han
var också en av initiativtagarna 1940
till konsttidskr. Paletten, för vilken
lian är ansvarig utgivare. —• Gift 1907
med Ketty Anna Maria Wijkander.
Th. N.
6. Langlet, Valdemar Georg,
tidningsman, universitetslektor, f. 17
dec. 1872 i Lerbo skn, Södermani. län.
Bror till L. 3, L. 4 och L. 5. — Efter
mogenhetsex. i Uppsala 1890 blev L.
fil. kand. där 1894 samt studerade i
Heidelberg 1905—06. Han var medarb.
i Stockholms Dagblad 1898—1905
samt sekr. i Sv. turistfören. 1907—09
och i Folkbildningsförb. 1908—09.
År 1909 var han led. av kommittén för
organiserandet av Utrikesdep: s
presstjänst. Han var politisk souschef i Sv.
Dagbladet 1909—14 och andre red. i
Aftonbladet 1914—22 samt därjämte
red. för tidskr. Det nya Sverige 1916
—22. Åren 1923—27 redigerade han
Sv. handelstidn.; 1924—2S var han
sekr. i Norden, sv. fören. för nordiskt
samarbete. Han har organiserat och
lett flera utländska pressbesök i
Sverige. — Åren 1932—44 var L. sv.
univ.-lektor i Budapest; 1932 inträdde lian
också i tjänst vid sv.
generalkonsulatet i staden, och 1938 anställdes han
vid därvarande sv. beskickning. Under
andra världskriget förestod L. Sv. röda
korsets hjälpverksamhet i Ungern, och
i samarbete med legationssekr. R.
Wallenberg lyckades han rädda ett
stort antal ungerska judar undan
nazisternas förföljelser. L. återvände till
Sverige 1945, där han äger och bebor
gården Speteby-Solbacken i Lerbo skn,
Södermani. län. Han har efter
hemkomsten varit verksam inom Ungerska
hjälpkommittén. — L. har bl. a. utgivit
"Bevingade ord och slagord" (1—2,
1925—28) samt en rad
samtidshistoriska arbeten. I "Verk och dagar i
Budapest" (1946) har han,
angripande vissa sv. beskicknings- och röda-
Valdemar Langlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
