Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lannerstierna, Johan Magnus - Lannge, Erik - Lantingshausen, von, ätt - 1. Lantingshausen, Jakob Albrekt von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lannge 464 von Lantingshausen
bedrifter vid hovet. Vid olika
officiella tillfällen uppträdde han med
hyllningsdikter till konungen och
skämtdikter inom Par Bricole. Han
skrev flera teaterstycken för den
Sten-borgska teatern, mest bearb, av
franska pjäser men även original, som
"Qvinnorna oeh förtroendet" och
"Äfventyraren", vilka första gången
gingo över scenen i början av
1790-talet och höllo sig kvar långt in på
1800-talet. Är 1790 erhöll lian det
Lundbladska priset av Sv. akad. Han
är även bekant som utgivaren av
Strömstads första tidn., ett
handskrivet häfte i kvartformat, som L. själv
försåg med text och teckningar. L:s
samlade vitterhetsarbeten utgåvos
1861 av Hanselli och Eichhorn.
—-Gift (troligen omkr. 1782) med
Birgitta Maria Aronsson. —- Litt.: P. G.
Berggrén, "J. M. L." (1926). Sy.
Lannge, Erik Gustaf,
posttjänsteman, f. 8 febr. 1878 i Stockholm. För-
Jakob Albrekt von Lantingshausen.
Målning av J. Björck efter G. Lundberg.
äldrar: postmästaren Salomon
Abraham Hugo L. och Anna Lovisa
Lundwall. — L. avlade mogenhetsex. 1895
i Västervik och ingick sedan i
postverkets tjänst. Han blev postexpeditör
1902, överkontrollör 1909, sekr. i
Ge-neralpoststyr. 1912, postdir. i
mellersta distriktet 1914 och var ånyo
sekr. hos Generalpoststyr. 1931—43.
—- L. var föreståndare för
postelev-kurserna i Stockholm 1900—09 och
föreläsare oeh examinator vid första
högre postkursen 1918—19. Dessutom
grundade han Postmus. och var dess
föreståndare 1907—10. Han var
gene-ralsekr. vid Nordiska
posttjänste-mannamötet 1903 samt sekr. hos 1920
års postkommitté och led. av 1923 års
postkommitterade. Ären 1901—04
redigerade han Sv. postarkiv, och 1903
—19 var han utgivare av Tidskr. för
postväsendet. Sedan 1919 är han
huvudred. oeh utgivare av Nord. posttidskr.
—- L. har lett utarbetandet av 1909
års post- ocli telegrafortförteckning
och av Sv. ortförteckning 1935, 1939
och 1944 samt av "P. T. J. Handbok
för trafikverkens kunder" (1943 och
1945); vidare har lian utgivit flera
läroböcker för posttjänstemän, ss.
"Kassatjänst och medelsredovisning
vid postkontor" (1909) och tills, med
Joh. Döss "Postboken, uppslagsbok
för posttjänstemän" (1908, 3:e uppl.
1915). — Gift 1907 med Alice Anna
Fredrika Olsson. T. M.
Lantingshausen, von, ätt, enligt
traditionen härstammande från en
gammal holländsk adelsätt von
Lan-ting, som på grund av
religionsförföljelserna i Nederländerna under
hertigen av Alba skall ha inkommit till
Estland med riddaren Albrekt von
Lanting och hans son Henrik (†
1603), slutligen ålderman för stora
gillet i Reval. Dennes sonson Albrekt
Lanting († 1673), löjtnant vid
kavalleriet, adlades 1651 jämte en äldre
bror under namnet L. och blev far till
generaladjutanten vid sv. armén
Gotthard Henrik L. († 1704 i träffningen
vid Punitz). Dennes son, arméofficeren
och ämbetsmannen Jakob Albrekt L.
(L. 1), upphöjdes 1760 i friherrligt
stånd under namnet von L. och blev
far till arméofficeren, politikern oeh
konstidkaren friherre Albrekt von L.
(L. 2), som 1800 jämte äldste sonen
erhöll grevlig värdighet. Med L. 2:s
son, kaptenen greve Erik Albrekt von
L. (f. 1781, † 1856), utdog den
grev-liga ätten på svärdssidan.
1. Lantingshausen, Jakob
Albrekt von, friherre, arméoffioer,
ämbetsman, f. 4 nov. 1699 i Reval,
† 6 dee. 1769 i Stockholm. Föräldrar:
generaladjutanten Gotthard Henrik
Lantingshausen och Jakobina Stael
von Holstein. — Vid sjutton års ålder
inträdde L. i sv. armén och deltog i
Karl XII:s norska fälttåg, varunder
han uppnådde löjtnants grad. Han
erhöll 1722 kaptens avsked i samband
med arméns försättande på fredsfot
och var 1723—46 i fransk krigstjänst.
Han stred under österrikiska
tronföljdskriget i Böhmen och vid Rhen
och befordrades till överste 1743,
generalmajor 1744 och brigadgeneral
1745. Ären 1736—40 var L. guvernör
för de unga prinsarna av huset
Zwei-brücken och företrädde under sv.
tron-följarstriden 1743 den zweibruckska
kandidaturen. L. förrättade 1744 på
franska regeringens uppdrag
generalmönstring med den österrikiske
kejsarens trupper. År 1746 återvände L.
definitivt till Sverige och kom där
omedelbart att spela en ledande
politisk roll. Hans franska orientering
och släktskap med den Fersenska
ätten ställde honom därvid från början
på hattarnas sida. Som en talangfull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
