- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
469

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larson, August - Larson, Carl Gustaf - Larson, Einar - Larson, Ernst, bruksman, se s. 471 - Larson, Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Larson

469

Larsson

ordentliga tjänster han gjort det
mongoliska folket erhöll han 1920 en
orden, med vilken följde hertigtiteln.
År 1926 tvingades han av oroligheterna
i Urga samt sovjetsystemets införande
i Yttre Mongoliet att åter flytta ned
till Ivalgan i Nordkina. — L. har vid
många tillfällen ställt sin rika
erfarenhet till vetenskapliga
expeditioners tjänst. Sålunda var han praktisk
ledare av Sven Hedins
karavanexpedition från Paotao till Urumchi 1927
-—28. Andra forskare, som han
verksamt bistått, äro C. W. Campbell, J.
G. Andersson, Roy Chapman Andrews
och Henning Haslund. -—• Den
japanska ockupationen av östra Mongoliet
ocli Nordkina tvingade L. att 1939
definitivt överflytta till Förenta
staterna, där han är bosatt i Vista i
Kalifornien. Han besökte Sverige 1929 och
1939. Han har utgivit "Mongoliet och
mitt liv bland mongolerna" (1929, 4:e
uppl. 1930; även på engelska, tyska
och turkiska). — Gift 1897 med" den
amerikanska missionären Mary
Rodgers. G. M—11.

Larson, Carl Gustaf,
bruksman, f. 15 nov. 1841 i Valbo skn,
Gävleb. län, † 7 april 1912 på
Kyle-berg i Svanshals skn, östergötl. län.
Föräldrar: rättaren och arrendatorn
Leurs Olsson och Johanna Charlotta
Ramberg. — L. var av gammal
bondesläkt i Bergslagen med stark
anknytning till bruken. Redan 1857
anställdes han som timmermätare vid Högbo
bruk i Gästrikland för att 1S59—66
anlitas som bokhållare såväl där som
vid Gullgruva bruk i Hälsingland.
Sedan bruksdriften på Högbo 1866
nedlagts, kom han till Fredshammars
bruk i Dalarna. År 1868 blev han
bes-semerblåsare vid Backa bruk i
Dalarna, och 1872—1906 var han anställd
som verkmästare och föreståndare för
hammare och valsverk vid Sandviken.
Sina sista levnadsår tillbringade han
som godsägare på egendomen Kyle-

Carl Gustaf Larson.

berg i Östergötland, vilken han
inköpte 1903. — Som sextonåring biträdde
L. i Högbo vid det första lyckade
försöket i Sverige att framställa stål
enligt den för stålindustrin
revolutionerande bessemermetoden, som i vårt
land introducerades av nämnda bruks
ägare G. F. Göransson. L. blev så
väl insatt i den nya uppfinningen för
ståltillverkning, att han omkr. 1870
kunde uppföra bessemerverk vid
Bäc-ka, Svartnäs och Åbäckshyttan i
Dalarna, Det vittnar högt om L:s
kvalifikationer, att G. F. Göransson lät
sitt val falla på honom, då han sökte
en föreståndare för valsverk och
hammare vid sitt nyanlagda järnverk
Sandviken. Detta hade därmed
försäkrat sig om en kraft, som "mer än
många andra skulle komma att sätta
sin prägel på sin tids Sandviken".
Med de största fordringar både på sig
själv och andra gjorde "verkmästarn"
— den ende, som burit denna titel i
Sandviken — för verkets framtid
högst viktiga insatser, framför allt i
egenskap av uppfinnare. Efter studier
av tubtillverkning i England 1889
lyckades han nämligen framställa
sömlösa, valsade rör, vilkas
tillverkning i Sverige först upptogs av
Sandviken och för bruket blev av mycket
stor betydelse. På sina rörpatent
skaffade sig L. stora inkomster, vilket
för honom möjliggjorde förvärvet av
egendomen Kyleberg. För Sandviken
företog han även vidsträckta resor,
bl. a. till världsutställningen i
Philadelphia 1876, samt organiserade
brukets deltagande i utställningar såväl
i Sverige som utomlands. — Gift 1878
med Emilie Louise Pyk. C.-F. C.

Larson, Lars Einar,
operasångare (baryton), f. 11 sept. 1897 i Harbo
skn, Västmanl. län. Föräldrar:
smi-desmästaren Lars Fredrik L. och
Anna Charlotta Svärd. — Efter
genomgången folkskola i Harbo och
utbildning inom konditoribranschen j
Uppsala försörjde sig L. som konditor
ooh studerade samtidigt sång för J.
Forsell 1923—26. Han var elev i
Operaskolan 1925—26 och har
senare bedrivit studier i Berlin 1933
och i Milano 1935. L. framträdde
första gången offentligt i titelpartiet
i Glucks "Orfeus" på Mus. akad. 1925;
han debuterade på K. teatern som
Valentin i "Faust", Fanuel i "Nero" och
Wolfram i "Tannhäuser" 1926 samt
engagerades s. å. Under årens lopp
har han framträtt i ett stort antal
roller i sitt röstläge: kantabla
partier för en lyrisk baryton av tämligen
ljus klangfärg. Särskilt
framgångsrik har lian varit i Verdis verk; han
har sjungit René i "Maskeradbalen",
titelpartiet i "Rigoletto", Germont i
"Den vilseförda", Luna i "Trubadu-

Einar Larson.

ren", Carlos di Vargas i "ödets makt",
Posa i "Don Carlos’", Amonasro i
"Aida" och Jago i "Otello". Bland
hans övriga roller må nämnas Greven
i "Figaros bröllop", Alfonso XI i
"Leonora", Amfortas i "Parsifal",
Les-caut i "Manon", Athanael i "Thais",
titelpartierna i "Eugen Onegin" ocli
"Furst Igor", Silvio och Tonio i
"Pajazzo", Marcel i "Bohéme", Scarpia i
"Tosca", titelpartiet i Brands
"Maskinist Hopkins", Kapten Kristian i
"Kavaljererna på Ekeby" och Saul i
"Saul ocli David". Av utmärkt verkan
var L:s öppna ocli manliga
rollgestaltning i två sv. operor, nämligen i
titelpartierna i "Arnljot" och
"Engelbrekt", vilket senare han kreerade vid
operans urpremiär. — L. har ett
utmärkt scenutseende och mycken rutin.
Vokalt har han tyvärr tidtals,
framför allt på senare år, hemsökts av
indisposition, men alltjämt är stämman
under sina goda perioder mäktig den
lyriska expansion och fägring, som
under Forsellepoken gjorde honom
till en av stockholmsoperans främsta
ocli mest anlitade artister. — Ogift.

P. H. T.

Larson, Ernst, bruksman, se s.
471.

Larson, Erik Gustaf, ingenjör,
f. 8 juli 1887 i Vintrosa skn, Örebro
län. Föräldrar: lantbrukaren Lars L.
och Hulda Bernhardina Magnuson.
■—-Efter avgångsex. från Tekn.
elementarskolan i Örebro 1911 for L. till
England, där han 1911—13 var
anställd i en bilmotorfabrik i
Coventry. ITan återvände 1913 till Sverige
och genomgick Tekn. högskolan,
varifrån han utexaminerades 1917. Åren
1917^—20 var han anställd hos ab. Sv.
kullagerfabriken. L. utsågs 1920 till
verkstadschef och 1923 till tekn. chef
och v. verkst. dir. vid ab. Galco,
Stockholm. I samarbete med dåv.
försäljningschefen vid Sv. kullagerfabriken,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free