Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larson, Gustaf - Larson, Ivar, direktör, se s. 471 - Larson, Leon - Larson, Lorentz - Larson, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Larson
470
Larsson
Gustaf Larson.
Assar Gabrielsson (Volvos nuv. verkst.
dir.), började L. 1924 planera för sv.
biltillverkning. År 1926 påbörjade
ab. Volvo en sv. biltillverkning i stor
skala. L. utsågs därvid till tekn. chef
och v. verkst. dir. Under hans ledning
liar serietillverkning upptagits ocli de
metoder införts, som i de stora
industriländerna givit bilindustrin dess
kapacitet. L. liar i studiesyfte många
gånger besökt de flesta större
industriländerna, särskilt Förenta
staterna. L:s tekniska kunnighet ocli
erfarenhet ha kraftigt bidragit till
Volvos hastiga utveckling till ett sv.
storindustriföretag. — L. blev 1923
styr.-led. i ab. Galco, 1926 i ab. Volvo
samt 1941 i ab. Original-Odhner, Sv.
flygmotorab., Ulvsunda verkstäder ab.
och Köpings mekaniska verkstads ab.
— L:s erfarenhet har även tagits i
anspråk för andra ändamål. Han är
ordf. i Sv. teknologfören:s
automobil-oeh motortekniska kommitté sedan
1934, var ordf. i Tekniska
samfundets avd. för mekanisk teknologi ocli
skeppsbyggnadskonst 1936—37, v.
ordf. i Tekniska samfundet 1941—42
samt sakkunnig vid tillsättande av
professur i mekanisk teknologi och
förbränningsmotorer vid Tekn.
högskolan 1934, 1940 och 1943. Han blev led.
av Ing. vet. akad. 1941. — Gift 1918
med Elin Octavia Fröberg. J. E. B.
Larson, Ivar, direktör, se s.
471.
Larson, Bror Leo (Léon)
Ambrosius, författare, f. 3 aug. 1883 i
Älvkarleby skn, Uppsala län. † 21 mars
1922 i Spånga skn, Stockholms län.
Föräldrar: filhuggaren Karl August
Larsson och Emma Gustafva Isaksson.
— L., vars föräldrahem var mycket
fattigt, kom som liten med familjen
till Malmö. Tidigt faderlös måste han
redan vid elva års ålder själv
förtjäna sitt uppehälle först vid en
spinnerifabrik, därefter som smed. För
en mindre förseelse vistades han en
tid vid uppfostringsanstalt. I början
av 1900-talet kom han till Stockholm,
där han först kom i kontakt med
ungsocialisterna och Hinke Bergegren
men senare slöt sig till kretsen
omkring Frams red. Per Albin
Hansson. En tid var han också lierad med
rent kriminella element, ehuru lian
själv ej begick någon brottslig
handling. Efter en kort vistelse i Förenta
staterna återvände L. till Sverige, där
han emellertid ej längre kunde göra sig
gällande som förf. Angripen av
lungtuberkulos sedan barndomen avled
han till sist i denna sjukdom. — L.
är pionjär inom sv. arbetardiktning
och den förste, som nått ett litterärt
plan. Diktsamlingar som "Ur djupet"
(1906) och "Hatets sånger" (1908)
äro formellt knaggliga
indignationsdikter, burna av ett furiöst patos och
ett glödande liat mot det bestående
Léon Larson.
samhället. Man urskiljer dock hos L.
en utveckling från den kollektiva
revolutionsdikten mot en mera
personlig lyrisk stil. Förutom ett skådespel
"Revolt" (1908) och ett par
prosa-skildringar utgav han "Samhällets
fiende" (1909), en uppgörelse med
lians tidigare anarkistiska inställning
och med ungsocialisterna, vars ledare,
Hinke Bergegren, stått modell till en
av bokens mest osympatiska figurer.
Genom sin brytning med forna
meningsfränder blev L. emellertid
isolerad, vilket torde ha bidragit till att
lians lyrik — hans väsentligaste
insats — mycket snart oförtjänt kom
att glömmas. — Gift 1917 med Ingrid
Linnea Hedberg. — Litt.: H.
Ahlenius, "Arbetaren i svensk diktning"
(1934). B—z.
Larson, Charles Lorentz,
skolman, f. 5 nov. 1894 i Anglesea i New
Jersey, Förenta staterna. Föräldrar:
skepparen Johan L. och Emma Olofs-
son. — L. avlade folkskollärarex. i
Göteborg 1915 och studentex. 1921 i
Stockholm, där han också blev fil.
kand. 1928, varjämte lian studerat vid
Londons univ. Som Stockholms stads
stipendiat reste han 1929 till Förenta
staterna för att studera amerikanskt
skolväsen, vars reformatoriska
strävanden han skildrade i boken "Nya
skolor i U. S. A." (1931). — L. är
folkskollärare i Stockholm sedan 1916 och
överlärare sedan 1936. Han var tf.
bibl.-konsulent vid Skolöverstyr. 1937
och bibl.-konsulent vid Stockholms
folkskolor 1939—45. Ilan var ordf. i
1940—42 års folkskolbibl.-kommitté
och 1943—44 års kommitté för
undersökning om skolungdomens läsning,
är sakkunnig i statens läroboksnämnd
och i 1940—48 års skolutredning samt
har tillhört olika red.-kommittéer
m. m. för ungdomslitteratur; han är
sedan 1946 folkbibliotekssakkunnig.
— L. har särskilt ivrat för
skolbibliotekens utveckling. Han har bl. a.
utgivit "Elementär bokkunskap" (1939),
"Ungdom läser" (1947) samt
bibliografier. — Ogift. T. M.
Larson, Nils, i Tullus,
lantbrukare, politiker, f. 7 okt. 1822 i Tullus,
Näskotts skn, Jämtland, † 3 juli 1896
därstädes. Föräldrar: hemmansägaren
och riksdagsmannen Lars Olofsson och
Elisabet Nilsdotter. — Sedan L. 1832
-—36 genomgått Frösö trivialskola
(apologistklassen), ägnade han sig åt
jordbruk på fädernegården i Tullus,
som han 1845 övertog. Han erhöll
tidigt förtroendeuppdrag i
hemkommunen och valdes till led. av det
uråldriga jämtländska landstinget; det efter
1S62 års reform tillkomna nya
landstinget tillhörde han 1863—67, 1871—
76 och 1893—95 (ordf. 1866—67). Han
var led. av bondeståndet vid alla
ståndsriksdagar från 1850 samt av
Andra K. 1867—78 och majriksdagen
1887. Ären 1855—66, 1S69—70 och
1879—SI var han statsrevisor. Vid
Nils Larson. Litografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
