Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larsson, Gottfrid - Larsson, Greger, historieskrivare, se Borastus, bd 1 s. 410 - Larsson, Gustaf - Larsson, Gustaf - Larsson, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Larsson
475
Larsson
att ha genomgått Tekn. skolan i
Norrköping var L. elev vid Tekn.
skolan i Stockholm 1895—99. Han
studerade därefter i Paris vid
Aea-démie Colarossi och École des
Beaux-Arts 1900—02 samt i Munchen 1905—
06 och i Italien 1906—07. Som
Konstakad: s stipendiat företog han
1908—-12 studieresor i Frankrike, England,
Belgien och Holland. Han var bosatt
i Stockholm från 1912 och led. av
styr. för Konstnärsklubben sedan
1916. -— I L:s tidigare arbeten
blandas intrycken av fransk symbolism
och impressionism, t. ex. i den
elektriska kandelabern "Mörkret flyr
ljuset" och porträttbysten av greve F. U.
Wrangel. En viss strävan efter en
stramare stil och en mera
omedelbar realism kan spåras i bilder av
italienska typer från början av
1900-talet, t. ex. "Toskanska"
(marmor), "Gammal florentinare"
(marmor, Linköpings mus.), och även
i porträttbysten av modern (1902;
andra versionen i marmor, 1913). Den
konstnär, som främst givit L.
impulser, var belgaren C. Meunier med
sina monumentala arbetartyper.
Påverkan från denne finnes i L:s
förslag till industrimonument, gruppen
"Valsverksarbetare" liksom i den
bronsstaty "Arbetaren", som restes
i Vasaparken i Stockholm 1917
(replik vid Leufsta bruk 1919). Den
sociala tonvikten i dessa och andra verk
fick så småningom vika för en allt
strängare uppbyggnad i monumentalt
dekorativ stil, ofta med nästan
reliefmässig karaktär, ss. i
"Kärvbinder-ska" och "Vid brunnen". Bland
konstnärens övriga arbeten må nämnas
"Symfonie", dekorativa grupper i sten
för Norrköpings rådhus (1911—12),
en fontän i Järnvägsparken i
Linköping (1922) samt en rad porträtt.
L. deltog i ett flertal utställningar
i in- ocli utlandet, bl. a. i S:t
Petersburg 1908, Munchen 1909 och San
Gottfrid Larsson.
Francisco 1915. På sitt lantställe vid
Stockvik i närheten av Trosa
inrättade ban ett litet personligt museum,
där flertalet av hans verk finnas i
skisser, modeller eller repliker. -—■ L.
innehade tills, med E. Berggren en
konstskola i Stockholm 1920—32. —
Gift 1911 med Karen-Sofie ~Wadler.
Th. N.
Larsson, Or e g er,
historieskrivare, se Borastus, bd 1 s. 410.
Larsson, Gustaf, slöjdpedagog,
f. 10 dec. 1861 i Flistads skn, Skarab.
län, † 23 juli 1919 i Boston, Förenta
staterna. Föräldrar: hemmansägaren
Lars Svensson och Inga Maria
Jönsdotter. ■—- Efter avslutad skolgång
genomgick L. den sista årskursen för
utbildande av slöjdlärare vid Nääs
slöjdseminarium 1882, innan
undervisningen i slöjd vid folkskolorna helt
överlämnades till folkskollärarna.
Han var några år verksam som slöjd-
Gustaf Larsson (1801—1919).
lärare vid Nääs. År 1888 kallades
han till Boston för att där
undervisa vid det då nyligen startade
seminariet för utbildande av lärare och
lärarinnor i sv. pedagogisk slöjd
efter Nässystemet. Några år senare
blev L. dir. för seminariet, som
alltmer vann i betydelse och omfattning;
det utbildade lärare såväl teoretiskt
som praktiskt i trä- och metallslöjd,
papparbete och bokbinderi m. m.
Genom de lärare, som utgått från
seminariet, har sv. slöjd vunnit stor
utbredning i Förenta staterna. L. var en
flitig förf., och under trettio år var
han tillika red. för den tidskr., som
utgavs av seminariet. Han deltog även
ofta i pedagogkongresser, var en
uppskattad föreläsare och medverkade
vid seminariets deltagande i
världsutställningarna i Paris 1900 och San
Francisco 1915. -— År 1906
organiserade L. på offentligt uppdrag
införandet av den sv. pedagogiska slöjden i
Gustaf Larsson (1830—1915).
Mysore och senare även i andra stater
i Indien samt på Kuba. Under hela sitt
liv stod L. i livlig förbindelse med de
genom hans medverkan tillkomna
institutioner, som i olika delar av
världen spredo kännedomen om sv.
pedagogisk slöjd. — Gift två gånger.
R. L—y.
Larsson, Gustaf, tandläkare, f.
1 nov. 1830 i Ledbergs skn, östergötl.
län, † 15 juli 1915 i Stockholm.
Föräldrar: torparen Lars Persson och
Maja C aj sa Olofsdotter. — L. kom
1845 i lära lios en badarmästare och
gravör i Linköping, avlade 1853
ba-darmästarex., etablerade sig 1854
som badare och gravör i Stockholm
samt studerade 1855 vid Konstakad.
Han förfärdigade bl. a. många vackra
sigill och stämplar. Efter studier i
Stockholm, Lybeck och Altona avlade
L. 1S61 tandläkarex. och öppnade s. å.
tandläkarpraktik i Stockholm. Han
tillhörde stiftarna av Skandinaviska
tandläkarefören. 1866 och var ordf.
i Sv. tandläkaresällskapet 1875—76
och 1885—86. Åren 1891—95
tjänstgjorde han som censor vid
tandläkarex. L. var en föregångsman på
munhygienens område, bl. a. genom att
han översatte W. Süersens arbete
"An-leitung zur Pflege der Zähne und des
Mundes" (1865—67; "Anvisning till
tändernas och munnens skötsel", 1867).
Därjämte utgav han "Tändernas
bevarande genom plombering" (1885). Han
var en bemärkt samlare av mynt ocli
miniatyrmålningar. — Gift 1855 med
Amalia Charlotta Högvall. S. L.
Larsson, Hans, filosof, f. 18 febr.
1862 i östra Klagstorp, Malmöh. län,
† 16 febr. 1944 i Lund. Föräldrar:
lantbrukaren Lars Persson och Kersti
Nilsdotter. — L. avlade mogenhetsex.
ISS1 och blev fil. kand. 1S88 samt fil.
lic., fil. dr och docent i teoretisk filosofi
1893, allt i Lund. Åren 18S4—90 var
han lärare vid Kronobergs läns folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
