Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larsson, Nils - Larsson, Olof, sekreterare, se Olof Larsson - Larsson, Oscar - Larsson, Richard - Larsson, Robert - Larsson, Sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Larsson
131
Larssorr
skilt böra även nämnas "Jordbrukets
uppgifter och krav under rådande
kristid" (1917; 250 000 ex.) samt en
stridsskrift (193S) mot Ludvig
Nordström för dennes "Lort-Sverige". Sin
egen levnad skildrar L. i "Mitt
livs-kall" (1, 1947). — L. var led. av
Malmöh. läns landsting 1910—11 ocli
som oberoende försvarsvän led. av
Andra K. under sommarriksdagen
1914. Han erhöll Illis quorum 1947.
— Gift 1902 med Maria Andersson.
S.L.
Larsson, Olof, sekreterare, sèOlof
Larsson.
Larsson, Oscar Edvin, skolman,
kommunalman, f. 10 nov. 1880 i
Göteborg. Föräldrar: arbetaren Lars L. ocli
Lotta Andersdotter. —- L. avlade
folk-skollärarex. 1900 och tjänstgjorde 1902
—19 som folkskollärare i Stockholm,
där lian blev socialdemokratisk led. av
stadsfullmäktige 1912. Han tillhörde
1919—20 Första K. Då de nva
borgarrådsbefattningarna tillsattes 1920,
blev L. borgarråd och chef för
under-visningsroteln (kulturroteln sedan
1940), i vilken egenskap han utfört
ett betydande uppbyggnadsarbete,
som sträckt sig även utanför området
för de egentliga
undervisningsfrågorna. Han avgick från
borgarrådsämbetet 1946. Led. av folkskoledirektionen
sedan 1913 och ordf. där sedan 1920 har
ban framför allt förnyat huvudstadens
folkskoleundervisning och tagit
initiativet till ett flertal skolbyggnader,
men även de kommunala
mellanskolorna och flickskolorna ha väsentligt
reformerats under L:s överinseende.
Bland övriga resultat av L:s
kommunalpolitik märkas tillkomsten av
Borgarskolans nybyggnad och
Stadsbiblioteket liksom stadens nya museum,
arkiv, yrkesskolor, idrottsplatser och
badanläggningar. — L. var ordf. i
Stockholms .folkskoledirektion 1920—
46, v. ordf. i styr. för Stockholms
högskola 1927—46 samt led. av Mus.
Oscar Larsson.
akad. 1932—45. Han är led. av
Direktionen över Stockholms
undervisningsverk sedan 1925, v. ordf. i
Stadionstyr. sedan 1935, ordf. i styr. för
Sunnerdalils praktiska ungdomsskolor
på landet sedan 1936, i styr. för K.
teatern sedan 1940, i styr. för Sv.
stadsförb. sedan 1942 och i styr. för
Gymnastiska eentralinst. sedan 1945.
År 1936 blev han fil. hedersdr vid
Stockholms högskola. — Gift 1908
med Emma Maria Magdalena
Sundstedt. E. A.
Larsson, Richard Lars,
frikyrkoman, f. 24 dec. 1899 i Malungs
skn, Kopparb. län. Föräldrar:
lantbrukaren Lars Matsson och Brita
Persson. — Uppvuxen i ett frikyrkligt
hein anslöt sig L. 1916 till Sv.
mis-sionsförb. och var 1920—23 pastor i
missionsförsiar i Västmanland samt
genomgick 1923—26 Sv.
missionsförbis missionsskola i Lidingö. Efter
att lia förestått förs:ar i Liljeholmen,
Stockholm, 1926—29 och i Gävle 1929
—30 tjänstgjorde han inom Sv.
mis-sionsförb:s ungdomsförb. som
rese-sekr. 1930—32, som studiesekr. 1932
—38 och som förste sekr. 193S—44.
Sedan 1944 är han sekr. för inre
missionen. Han är led. av Frikyrkliga
samarbetskommittén sedan 1941 och
av Ekumeniska nämnden sedan 1945.
Vid sidan av sitt arbete bedrev L.
studier; 192S avlade han studentex. i
Stockholm och 1933 fil. kand.-ex. i
Uppsala. L. har skrivit flera
småskrifter och studieplaner i Sv.
missionsförbis skriftserier. Han har
flitigt företrätt kristendomen i den
aktuella problemdebatten. I "Frikyrklig
förnyelse" (1939) och i
"Församlingens väsen och uppgift" (1944)
samt "Frikyrkoperspektiv" (1946)
har han argumenterat för frikyrkan
och konfronterat den med stats- och
folkkyrkan. Genomgående har L.
betonat kristendomens sociala sida, bl. a.
i "Kämpande kristendom" (1941). —
Gift 1930 med Judith Helena
Sundkvist. G. W.
Larsson, Carl Rol ert,
populärvetenskaplig författare,
tidskriftsutgivare, f. 23 okt, 1885 i Malmö.
Föräldrar: slaktaren Anders L. och Emma
Christina Pålsson. — L. avlade
mo-genhetsex. i Malmö 1905 och inskrevs
s. å. vid Lunds univ., där lian
studerade naturvetenskapliga ämnen, främst
systematisk botanik. Efter hand
övergick han, influerad av Bengt Lidforss
och sin frände Herman Nilsson-Ehle,
alltmer till ärftlighetslärans område,
där han liar gjort en betydande insats.
På lians initiativ stiftades 1910
Men-delska sällskapet i Lund, den första
sammanslutningen i världen för
främjande av vetenskaplig
ärftlighetsforskning ocli dess praktiska tillämpning.
För sällskapets tidskr. Hereditas,
genetiskt arkiv, har han varit red. från dess
början och hittills (1920—47) utgivit
33 volymer. L. har därjämte till
svenska översatt klassiska arbeten av J.
G. Mendel och W. L. Johannsen m. fi.
samt utgivit populärvetenskapliga
essäsamlingar på biologins och
ärftlighetslärans områden; bland dem
märkas "Läst och återgivet" (1915),
"Arv och prägel" (1917), "Den
torgförda vetenskapen" (1922) och
"Biologiska strövtåg" (1923). Som
skönlitterär förf. har han framträtt med
"Skisser från Söderslätt" (1915). —
Ogift. S. L.
Larsson, Axel Samuel (S a m)
Emanuel, ämbetsman, politiker, f. 30
sept. 1883 i Uppsala, † 24 dec. 1945 i
Stockholm. Föräldrar:
akademivaktmästaren Carl Axel L. och Vilhelmina
Katarina Grandin. — Efter
mogen-lietsex. 1904 studerade L.
statsvetenskap, främst statistik, ocli blev fil.
kand. 1910, allt i Uppsala, samt
inträdde därefter i verken. År 1915 blev
lian förste aktuarie i Järnvägsstyr.,
1918 extra byråchef och 1920 byråchef
i Kontrollstyr. L., som i många år
verkat inom nykterhetsrörelsen ocli
som till en början förordade
rusdrycksförbud, ändrade sin
uppfattning under de studier lian 1921 på
offentligt uppdrag företog i Finland,
och hans ståndpunkt mot förbud blev
av stor betydelse för utgången av
folkomröstningen 1922 i Sverige. Han
var 1933—34 tf. överdir. ocli chef för
Kontrollstyr. Från 1935 var lian
ge-neraldir. och chef för
Riksförsäkringsanstalten. Som ämbetsman handlade
L. med stor skicklighet en rad
socialpolitiska utredningar. L. var
landstingsman 1918—26 och från 1939
samt företrädde från 1933
Folkpartiet i Första K., där lian gjorde sig
känd som en skicklig talare och
slagfärdig debattör, under senare år
särskilt i aktuella tryckfrihetsfrågor. L.
Sam Larsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>