Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Laurell, Karl - 3. Laurell, Hugo - 1. Laurent, Edvard - 2. Laurent, Torbern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Laurell
487
Laurell
Karl Laurell.
sistn. år är lian knuten till
Stockholms elektricitetsverk, där han först
blev ingenjör, 1910 byråingenjör, 1920
förste ingenjör och 1931 överingenjör.
Åren 1909—31 var lian speciallärare
i elektroteknik vid Tekn. högskolan.
Han har bl. a. publicerat "Elektriska
ljuset" och "Elektriska ledningar ocli
distributionssystem" (i
Uppfinningarnas bok, 1927) samt uppsatser ang.
elektrisk gatubelysning och
högspänningsisolatorer. — L. liar gjort
betydande insatser på det
elektrotekniska området i vårt land. Bl. a.
utförde han planläggningen av
kraftöverföringen Untra—Stockholm och
tog verksam del i utförandet av den
stora Krångedelinjen. Dessa
anläggningar voro de första i vårt land, där
de höga spänningarna 100 000 resp.
200 000 voit kommo till användning.
— Gift 1914 med Märta Maria
Albertina Sundström. J. H. N.
3. Laurell, Hugo Fredrik, läkare,
radiolog, f. 21 nov. 1S84 i Uppsala.
Bror till L. 2. — L. avlade
mogenhetsex. 1903 och blev med. kand. 1907
samt med. lic. 1912, allt i Uppsala.
Efter ett flertal förordnanden blev
han 1913 amanuens vid Akademiska
sjukhusets i Uppsala med. avd., 1914
föreståndare ocli amanuens vid
sjukhusets röntgenavd. samt 1921
föreståndare där med
undervisningsskyldighet. Han blev docent i medicinsk
radiologi vid Uppsala univ. 1926 och
fick där en personlig professur i samma
ämne 1931. År 1927 blev han med.
he-dersdr vid univ. Åren 1920—45 var han
red. för tidskr. Upsala läkarefören:s
förhandlingar. — L. hör till
röntgenologins första och främsta märkesmän
i vårt land. Själv nästan helt
autodidakt inom ämnet har han från
grunden byggt upp undervisningen
däri vid Uppsala univ., till en början
(från 1919) genom enskilda kurser i
röntgendiagnostik, vilka två år sena-
re upptogos i studieplanen. Som
forskare uppslagsrik, originell och
skarpsinnig har han givit impulser med
räckvidd långt utöver den egentliga
radiologins gränser. Han liar sålunda
vunnit internationellt namn särskilt
för sina undersökningar över
bröst-hålans tryckförhållanden och
andningens och cirkulationsorganens dynamik.
Dessa undersökningar ha icke blott
ökat röntgendiagnostikens räckvidd,
utan de lia även medfört upptäckten
av en viktig och förut oförstådd
sjukdomsbild, den s. k. arteriella
ortostatiska anemin, en abnormt minskad
blodcirkulation i sittande och stående
kroppsställning medförande typiska
symtom. Denna sjukdomsbild har L.
beskrivit tills, med A. Bjure. Talrika
arbeten av L. avhandla bukhålans och
bukorganens röntgendiagnostik med
och utan införande av kontrastmedel,
llit höra framför allt arbeten om vol-
Hugo Laurell.
vulus, peritonit och andra akuta
buk-åkommor. Inalles har L. författat över
femtiotalet arbeten inom
röntgendiagnostik och -teknik. — L. blev 1940 led.
av Vet. akad. Han erhöll 1945 Upsala
läkarefören: s sekelmedalj i guld. —
Gift 1916 med Sigrid Eliza Cecilia
Olivecrona. P. H. T.
1. Laurent [låra’ng], Vilhelm E
d-v ar d, läkare, socialt verksam, f. 29
juli 1862 på Hällekis, Medelplana skn,
Skarab. län, † 23 jan. 1923 i
Stockholm. Föräldrar:
akademiträdgårdsmästaren Anton Ludvig L. och Anna
Persdotter. — L. avlade mogenhetsex.
1880 samt blev med. kand. 1885 och
med. lic. 1890, allt i Uppsala. Han var
praktiserande läkare i Djursholm och
Stockholm 1891—1900 samt därefter
till sin död enbart i Stockholm. I
medicinska ämnen publicerade han,
utöver tidskr.-uppsatser, det omfattande
arbetet "Das Virulenzproblem der
pathogenen Bakterien" (1910). — L.
anslöt sig som student till de radikala
kretsarna i Uppsala. Bl. a. deltog lian
i grundandet av fören. Studenter och
arbetare (verksam 1886—1911), vars
syfte var att verka för
klasskillnadernas utjämnande; L. blev i
fortsättningen dess drivande kraft. Ett
starkt socialt intresse präglade hela
hans senare verksamhet: som läkare,
skribent, föreläsare, organisatör och
kommunalman. Han var 1903—13 led.
av Stockholms stadsfullmäktige (från
1911 väld av De frisinnade), där han
ofta intog en radikal ståndpunkt och
närmade sig socialdemokraterna; 1907
—12 var han led. av fullmäktiges
livsmedelskommitté. — Gift 1893 med
Lilly Jenny Carolina Bergstrand (f.
1868, † 1944), som efter mogenhetsex.
1888 var assistent vid
Agrikulturkemiska undersökningsanstalten i
Stockholm 1S89—91 och lärarinna vid
Djursholms samskola 1891—93. Även
hon var verksam i en rad olika
organisationer på det sociala området;
1)1. a. var lion i många år ordf. i
Stockholms husmodersfören. C. L—s.
2. Laurent, Torbern, ingenjör,
ämbetsman, f. 19 aug. 1896 i
Djursholm. Son till L. 1. — L.
utexaminerades från Tekn. högskolans avd. för
elektroteknik 1921, varefter lian var
anställd vid Telegrafverkets
provningsanstalt till 1928 samt vid Telefonab.
L. M. Ericssons transmissionsavd.
1928—44. Han var därvid sysselsatt
med teknisk vetenskaplig forskning
inom långdistanstelefonin. År 1935
blev han teknologie dr vid Tekn.
högskolan, och 1944 utnämndes han till
prof. i telegrafi-telefoni därstädes. L.
har publicerat ett femtiotal
vetenskapliga avh. och uppsatser samt liar som
uppfinnare uttagit ett femtiotal
patent. Bland hans resultat, som fått
stor praktisk betydelse, må nämnas
frekvenstransformationerna (ett
matematiskt hjälpmedel inom
teletekniken), sv. systemet för t ön sign ale ring
Torbern Laurell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
