Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laxman, Erik - Leander, Folke, filosof, se s. 500 - Leander, Hans - Leander, Inez, målarinna, se s. 500 - Leander, Per, filosof, se s. 500 - Leander, Pontus, orientalist, se s. 500 - Leander, Sigfrid - Leander, Zarah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leander
499
Leander
(mellan Tobolsk oeh Omsk), Sibirien.
Föräldrar: handlanden Gustaf L. och
Helena Fabricius. — L. blev student
vid Åbo akad. 1757 och prästvigdes
troligen i S:t Petersburg. Han blev
omkr. 1760 prästadjunkt i ö. Finland
eller Ingermanland och 1762 lärare i
naturalhistoria vid en tysk skola i
S:t Petersburg samt var 1764—69
predikant för den luthersk-tyska förs.
vid Kolyvan-Voskresenskagruvorna i
Sibirien med huvudstation i Barnaul.
Återkommen till S:t Petersburg erhöll
han en professur i ekonomi oeh kemi
vid Vet. akad. där 1770, och 17S0 blev
han bergsråd i Nercinskij zavod, vid
Mongoliets gräns, samt fick titeln
hovråd. L. återkallades 1782, tydligen på
grund av bristfällig bokföring, till S: t
Petersburg och avsattes men
utnämndes 1784 till mineralogisk resande för
det kejserliga mineraliekabinettet; han
slog sig då ned i Irkutsk. — L. vann
stor berömmelse genom sina många
vidsträckta forskningsresor, särskilt i
Sibirien. Han besteg Altai, gjorde
1766—67 från Barnaul en färd på 300
mil till Irkutsk, Bajkal och Kinas
gräns samt besökte senare bl. a.
Moldau, Volgas källtrakter och området
mellan Onega och Vita havet.
Naturvetenskapligt intresserad och eggad av
brev från Linné gjorde han
omfattande anteckningar rörande
naturförhållandena i Sibirien, samlade växter,
frön, fåglar, insekter ("Bysslands
första entomolog"), mineral m. m. i
stor myckenhet, brewäxlade med
naturforskare i Europa och sände
samlingar till dem. L. gjorde även
meteorologiska iakttagelser och var
överhuvudtaget mångsidigt verksam. Bl. a.
anlade han vid Talzinsk en glashytta,
som försåg hela ö. Sibirien med glas;
hans metod med glaubersalt blev
epokgörande inom glasberedningen oeh
användes än i dag. Han publicerade en
rad smärre uppsatser men var främst
samlare och iakttagare. — L. plane-
Hans Leander.
råde en expedition till Japan, erhöll
ryska regeringens stöd, utnämndes till
kollegieråd men avled under färden
till kusten. — L. blev led. av sv. Vet,
akad. 1769. Efter honom är mineralet
laxmannit uppkallat. — Gift 1) 1764
med Kristina Margareta Runnenberg,
† 1766; 2) 1768 med Katarina Ruuth.
— Litt.: W. Lagus, "E. L." (1880);
F. Elfving, "E. L:s lefnad" (Finsk
tidskr., 11, 1881). S.L.
Leander, Folke, filosof, se s. 500.
Leander, Hans, tidningsman, f. 28
febr. 1S80 i Kville skn, Göteb. län,
† 9 juni 1941 i Stockholm.
Föräldrar: lantbrukaren Aron
Benjaminsson och Augusta Carolina Jonasdotter.
— Efter läroverksstudier i Göteborg
1893—99 var L. anställd på red. för
Göteborgs Aftonblad 1900—01, Vårt
Land 1901—02 ocli på Göteborgs
Handels- och Sjöfarts-Tidn:s
stockholms-avd. 1902—04. Han blev sistn. år
med-arb. i Sv. telegrambyrån och grundade
1905 Sv. notisbyrån (numera
Tidningarnas telegrambyrås
stockholms-red.), vars chef han var till 1915, då
lian blev chef för Sv. telegrambyråns
inrikesavd. Sistn. år grundade han
Presscentralen, som 1918 utvidgades
till det omfattande nyhetsföretaget
Nordiska presscentralen, ett
konkurrensföretag till Sv. telegrambyrån,
som under första världskriget ansågs
vara alltför tyskorienterad. Sedan de
båda nyhetsbyråerna efter krigets slut
sammanslagits (från 1921 under
namnet Tidningarnas telegrambyrå), var L.
ekonomidir. i Vårt Land ocli Folk 1919
—22 och därefter 1924 förlagschef
hos Åhlén & Åkerlunds förlag. Sedan
verkade han som fri korrespondent
till provins- och grannlandstidn:ar
och var dessutom presschef för
Stockholmsutställningen 1930;
motsvarande befattning hade han haft även 1909.
— Från början var L. journalist, men
omständigheterna gjorde, att han kom
att mera ägna sig åt den
förvaltnings-mässiga och företagsekonomiska sidan
av tidningsarbetet. Han utförde ett
betydande arbete inom tidningsmännens
fackorganisationer. Han var
medstif-tare av Sv. journalistfören. 1902 och
tillhörde Publicistklubbens styr. 1904
—08 och 1921—28. Vid internat,
presskongressen i Bordeaux 1907 och
nordiska pressmötet i Helsingfors
1922 var han Publicistklubbens
delegerade. — Gift 1904 med Emmy
Maria Hammar. H. ö.
Leander, Inez, målarinna, se s.
500.
Leander, Per, filosof, se s. 500.
Leander, Pont u s, orientalist, se
s. 500.
Leander, Sigfrid, arméofficer,
museiman, folkbildningsman, f. 25
febr. 1S93 i Stockholm. Föräldrar:
Sigfrid Leander.
riksdagsmannen och
fängelsedirektören Ulrik h. och Mathilda Johansson.
— L. avlade mogenhetsex. i
Karlskrona 1912 och inskrevs vid Lunds
univ. s. å., men hans studier avbrötos
under första världskriget av
militärtjänst, varvid han avlade offieersex.
1917 och blev löjtnant 1919 vid
Karlskrona grenadjärreg. (senare vid
Kronobergs reg.); 1932 blev han kapten
på övergångsstat. S. å. avlade L.
fil. kand.-ex. vid Lunds univ. Följ.
år utsågs han till intendent vid
Blekinge musei- och hembygdsförb.
samt till föreståndare för Blekinge
mus. Åren 1936—44 var han
landsantikvarie i Blek. län; 1933—43
redigerade han Blekingeboken. Han var
1934—43 ordf. och föreståndare för
Blek. läns föreläsningsförb., och
sedan 1935 är han sekr. i
Föreläsningsförbundens riksorganisation. Sedan
1943 är L. chef för Försvarsstabens
bildningsdetalj, från 1945 med titeln
studierektor. — L. är en suggestiv ocli
synnerligen uppskattad
populärföreläsare, framför allt om konst oeh
kulturhistoria. Som organisatör av den
militära bildningsverksamheten har
ban visat uppslagsrikedom och
obundenhet av traditionellt militära
föreställningar. Han liar skrivit ett
flertal tidskr.-artiklar samt romanen "Den
ljusa stigen" (1923). — Gift 1) 1918
med Galla Ragnhild Mårtensson, †
1931; 2) 1935 med Gunborg Cassel.
M. K—g.
Leander, Zarah Stina,
skådespelerska, f. 15 mars 1907 i Karlstad.
Föräldrar: köpmannen Anders
Hedberg och Mathilda Wikström. — L.
genomgick åttaklassig flickskola i
Karlstad och studerade 1924—25 sång
och musik i Paris och Riga. Som
skådespelerska debuterade hon på
Karlstadsutställningens teater 1927.
År 1929 slog hon igenom som
revyskådespelerska hos Ernst Rolf. Hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
