- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
504

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leesen, Jakob von - Le Febure, ätt - Le Febure, Jean - Leffler, släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Le Febure

504

Leffler

Jakob von Leesen. Litografi 1874.

sig L. ned i Norrköping som
verkmästare vid sin morbroder Didrik
Reders sockerbruk Gripen, till vilket
han blev ägare 1S36. Till en början i
kompanjonskap med brukskassören C.
G. Stål drev lian från 1843 rörelsen
ensam till 1865, då bruket såldes till
ett aktiebolag. L. inträdde därvid som
led. i styr. På sockerbruket gjorde lian
en mängd förbättringar; bl. a. lät han
1854 basera tillverkningen på
ångkraft. L. var även delägare i det s. k.
Gamla varvet på Skeppsholmen i
Norrköping. -—- L:s duglighet inom sitt
fack inbragte honom en stor
förmögenhet, varav lian donerade
betydande belopp till allmännyttiga
ändamål. Till en vattenledning i
Norrköping skänkte han 1865 300 000 rdr.
Sin stad ihågkom han även med
donationer avsedda för uppfostran av
vanartiga barn och hjälp åt obemedlade
obotligt sjuka. Till ett ålderdomshem
i ICvillinge socken, där lian förvärvat
egendomen Krusenhov, donerade han
100 000 rdr. — Gift 1831 med
Charlotta Ulrika Stenhammar. C.-F. C.

Le Febure, ätt, härstammande från
Frankrike. Äldste kände stamfadern
André L. överflyttade på grund av
religionsförföljelser till Sverige och
kom omkr. 1645 till Stockholm, där
ban blev hovskräddare hos greve
Magnus Gabriel De la Gardie. Hans son,
grosshandlaren i Stockholm Henri L.
(f. 1663, † 1714), blev far till
industriidkaren Jean L. (se nedan), som 1762
adlades med bibehållet namn. Dennes
son, brukspatronen, bergsrådet Jean
L. (f. 1736, † 1805), gift med
grevinnan Margareta Charlotta Lillienberg,
erhöll 1803 tillstånd att ss. innehavare
av Liljenäs fideikommiss skriva sig
L.-Lillienberg. Med honom utdog ätten
på svärdssidan.

Le Febure, Jean Henri, köpman,
bruksidkare, f. 15 jan. 1708 i
Stockholm, † 27 okt. 1767 därstädes. För-

äldrar: grosshandlaren Henri L. ocli
Maria■ Bedoire. — L. förlorade tidigt
sina föräldrar och ärvde efter dem en
betydande förmögenhet. År 1730 vann
L. burskap som grosshandlare i
Stockholm. Genom sitt giftermål lierade sig
L. ännu närmare med den övriga
skeppsbroadeln -—- lian blev bl. a.
svåger till Frans Jennings och
Herman Petersen. Hans förmögenhet
ökades genom ett betydande arv efter
svärföräldrarna 1753—54 men främst
genom hans egen framgångsrika
affärsverksamhet. L. var bl. a. starkt
intresserad i järnexporten. Han
förvärvade själv Gimo bruk i Uppland,
Västanfors i Västmanland ocli
Robertsfors masugn i Västerbotten samt
tillhörde den första styr. för det 1747
grundade Jernkontoret,
brukspatronernas och exportörernas
gemensamma intresseorganisation. L. blev 1748
även en av fullmäktige för
General-tullarrendesocieteten, ett viktigt
instrument för storköpmännens
protektionistiska strävanden. Sina
handelsintressen kunde L. även tillvarataga
som led. av olika ämbetsverk,
inrättade till handelns och handelsfartygens
skydd: Konvojkommissariatet,
Asse-kuransrätten och
Sjöförsäkringskontoret. I Ostindiska kompaniet var L.
ekonomiskt intresserad och verkade
en tid som en av dess dir. I
Stockholm anlade han ett sockerbruk samt
textil- ocli andra fabriker, i
Norrköping ett konstgjuteri för tillverkning
av fingerborgar. — Främst har L.
blivit beryktad som en av de ledande
i växelkontoren, vilka hade till
uppgift att bekämpa den
överhandtagande inflationen genom olika finansiella
operationer i Europas stora
finanscentra, Hamburg och Amsterdam. L.
ingick bland de associerade vid det
första växelkontorets grundande 1747
och var den verksammaste i
ledningen av dess och de följande
växelkontorens affärer (utom under tiden nov.
1756—juni 1758). Operationerna
leddes länge ganska skickligt om också
med växlande framgång.
Svårigheterna att hejda kursstegringen på
utländska växlar blevo slutligen
växelkontoren övermäktiga. De
avskaffades 1761. Även privatekonomiskt hade
T;, haft fördelar av att leda
växelärendena, likaså genom att ss. medl.
av hattpartiet representera
borgarståndet vid riksdagarna 1751—52,
1755—56 och 1760—62 samt genom
att- flera år vara fullmäktig vid
Riksens ständers kontor. Han adlades
1762. Vid riksdagen 1765—66 gingo
mössorna till räfst med
växelherrarna. L., G. Kierman, Claës Grill och H.
Petersen förklarades utan laga
rättegång skyldiga att som ersättning
betala 6 mill. dlr smt; därjämte döm-

Jean Le Febure. Pastell av G. Lundberg
(Jernkontoret).

des de till olika straff, L. till en
månads fängelse på vatten och bröd,
förlust av borgerlig näring och förbud att
vistas i Stockholm eller på ort, där
riksdag hölls. År 1766 överlät
emellertid kronan sina anspråk till ett
antal av bolagsmännens släktingar och
vänner för 4 mill. dlr smt, varjämte
L:s vatten- och brödstraff upphävdes.
Vid riksdagen 1769—70, då hattarna
åter kommo till makten, nedsattes
ersättningssumman till något över
1 600 000 dlr smt. — Under sin
välmaktstid förvärvade L. flera
stockholmsfastigheter och lantegendomar,
bl. a. Mörby gods i Uppland. Hans
hem vid Stora Nygatan var praktfullt
inrett och inrymde även ett
omfattande bibi. — Gift 1736 med sin kusin
Charlotta Bedoire. — Litt.: C.
Forsstrand, "Köpmanshus i gamla
Stockholm" (1917). G. U.

Leffler, vitt utgrenad släkt,
härstammande från Breslau, där flera
personer med namnet L. redan under
1300- och 1400-talen omnämnas som
borgare. Äldste med visshet kände
stamfadern Georgius L. bodde i
Breslau i början av 1600-talet. Hans son
Tobias L. (f. 1641, † 1702) flyttade
omkr. 1655 till Sverige och slog sig
ner som kopparslagare i Västerås.
Han blev farfars far till
skeppsmäklaren i Göteborg Johan Håkan L. (f.
1745, † 1813), från vilken alla nu
levande medl. av släkten härstamma.
Sex söner till honom blevo
stamfäder för släktens sex huvudgrenar.
Första grenens stamfar,
stadsmäklaren och skeppsklareraren i Göteborg
Anders L. (f. 1773, † 1855), blev farfar
till nationalekonomen Johan L. (L.
2). En brorson till denne är läkaren
Janne L. (L. 9). Andra grenen
härstammar från porträttmålaren i
Göteborg Nicolaus (Niclas) L. (f. 1775,
† 1S28), vars äldste son, bagarmästa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0552.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free