Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Leffler, Anne Charlotte - 6. Leffler, Artur - 7. Leffler, Janne - 8. Leffler, Edvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leffler
507
Leffler
spetsarna av huvudstadens kulturella
liv och blev en ledare för "det unga
Sverige". Hon utgav nu bl. a.
problemdramat "Hur man gör godt"
(1885),där hon angriper sociala
missförhållanden, ocli romanen "En
sommarsaga" (1886), som skärper
emancipationsproblemet inom erotiken. En
avgörande vändpunkt nådde L.
under en Italienresa 1888, företagen i
nervöst uppriven sinnesstämning. Hon
förälskade sig i en neapolitansk
vetenskapsman, hertig av Cajanello, som
var tio år yngre än hon själv. Hennes
känslor besvarades, hon skildes från
sin man, gifte om sig 1S90 och blev
1892 mor. Hennes sista år präglas av
kärlekslycka och nyvunnen livstro. I
"Ur lifvet" (3, 18S9) skildrade hon
med varm sympati undanskymda
existenser, medan berättelsen
"Kvinnlighet och erotik" (1890, en fortsättning
av en tidigare novell) i romantiserad
form återgav hennes
kärleksupplevelse. Också de sista skådespelen, bl. a.
komedin "Familjelycka" (1S92), vittna
om en varmare och mera
känslobetonad livssyn. På hösten 1892 drabbades
hon av blindtarmsinflammation ocli
avled hastigt. — L:s litterära
utveckling återspeglar ganska klart hennes
personliga erfarenheter. Hon förblev
länge den kultiverade, konventionella
medelklassdamen, som med sin ideella
läggning ocli uppriktiga sociala
medkänsla hade en tydlig förkärlek för
kompromisslösningar och aldrig lielt
förmådde engagera sig i de ofta
upprörande konflikter hon skildrade.
Därav hennes smak för en moderat,
objektiv, trots sin oräddliet ganska färglös
och kylig realism. Sitt bästa gav hon
i problemfria, kulturhistoriskt
värdefulla genrebilder från societets- och
småstadsliv ("Gusten får pastoratet",
"Moster Malvina", "En bal i
societeten"), där figurerna främst
karakteriseras av lediga dialoger. Det andra
äktenskapet innebar en frigörelse av
hennes natur som personlighet ocli
kvinna; av L:s sista arbeten kan man
inte sluta om hennes författarskap
skulle kommit att präglas av samma
förnvelse. — L:s "Efterlämnade
skrif-ter""utkom i två bd 1893. — Gift 1)
1S72—89 med v. häradshövding Gustaf
Edgren; 2) 1890 med professorn i
matematik vid Neapels univ. Pasquale
del Pezzo. hertig av Cajanello. — Litt.:
Ellen Key, "A. Ch. L." (1893); "A. Ch.
L. En självbiografi grundad på
dagböcker och brev" (1922, utg. av J.
Ger-nandt-Claine och I. Essén); G. Linder,
"A. Ch. L." (Ord och Bild 1923).
H. L—r.
6. Leffler, Artur Lorenz Olof
Abraham, ingenjör, f. 20 mars 1854 i
Norra Fågelås skn, Skarab. län, † 11
juli 1938 i Stockholm. Bror till L. 3,
L. 4 och L. 5. — Efter skolgång i
Stockholm studerade L. 1871—74 vid
Teknologiska inst., där han avlade
av-gångsex. som mekanist. Han var
anställd som arbetare, ritare ocli
konstruktör vid Hällefors styckebruk,
Södermanland, ocli andra mekaniska
verkstäder i Sverige 1875—79. Åren
1S79—SO praktiserade han vid
Pennsylvania Railroads
lokomotivverkstäder i Altoona, Pennsylvania, Förenta
staterna; 18S0—83 var han ritare vid
Bass Foundry & Machine Works,
Fort Wayne, Indiana. Åren 1883—
86 var han verkmästare vid
Hällefors styckebruk och 1887—96
inspektör för slöjdundervisningen vid
Göteborgs folkskolor. Han var
kommissarie vid industriutställningen i
Göteborg 1S91, sekr. i sv. kommittén för
världsutställningen i Chicago 1893
och Sveriges kommissarie därstädes.
Åren 1S90—97 var lian överingenjör
och styr.-led. i Malmö—Trelleborgs
järnvägs ab. I Alby, Medelpad, var
han 1898—1901 verkst. dir. i tre olika
företag: Alby vattenfalls ab., Alby
elektrokemiska ab. och Alby
calcium-earbid ab. Dessutom var ban verkst.
dir. i ab. Héroults elektriska stål 1902
—OS samt i Umeå vattenfalls ab., ab.
Laforsen och Sv. vattenfalls ab. 1900
•—IS. Från 1897 var L. bosatt i
Djursholm. — L. gjorde sina mest
betydande insatser inom karbidindustrin. Han
var en idérik och mångsidigt bildad
ingenjör, som stred oförfärat för sina
åsikter. — Gift 1886 med sin syssling
Emma Christina Leffler. J. II. N.
7. Leffler, Johan [Janne)
Albert, metallurg, f. 13 febr. 1870 i
Göteborg, † 19 maj 1929 på nattåget
Karlstad—Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren och godsägaren Charles
Albert L. och Hilda Augusta Lithman.
— Efter mogenhetsex. i Göteborg 18S9
utexaminerades L. från Tekn.
högskolan 1893. Följ. år anställdes han
vid Långshyttan i Dalarna, och 1900
Artur Leffler.
Janne Leffler.
utsågs ban till platschef därstädes
och till överingenjör vid
Klosterverken. Åren 1905—17 var lian i
Jernkontorets tjänst ocli var därunder
bl. a. chef för dess försöksverk i
Trollhättan 1909—12, där lian utförde ett
betydelsefullt arbete vid
utexperimenterandet av den elektriska masugnen.
År 1917 utsågs lian till teknisk
disponent vid Gimo-Österby bruks ab. och
platschef vid österby bruk i Uppland.
Följ. år kallades han som framstående
tackjärnsexpert och
masugnskon-struktör till prof. i järnets metallurgi
vid Tekn. högskolan, vilken befattning
han innehade till sin död. Från 1908
tillhörde han red. för Jernkontorets
annaler, och 1908—14 var han av
Ci-vildep. utsedd sakkunnig för
utredning ang. kiseljärns och andra
kisel-legeringars farlighet. Han anlitades
flitigt av Jernkontoret och Sv.
tekno-logfören. för kommittéuppdrag. L.
publicerade ett stort antal uppsatser
i bl. a. Jernkontorets annaler och
Tekn. tidskr., t. ex. "Om
masugnsgasens användning vid svenska
mar-tinverk" (1914), "Om nutida svensk
masugnsbyggnad" (1915), "Råolja
som metallurgiskt bränsle" (1920)
och "Svenskt järn och stål" (1923).
Han ansågs vara en av våra förnämsta
fackmän på det metallurgiska
området. År 1921 blev han led. av Ing.
vet. akad. — Gift 1897 med Svea
Hildegard Augusta Nauclér. J. E. B.
8. Leffler, Justus Edvin,
industriman, f. 23 aug. 1875 i Göteborg.
Bror till L. 7. — Efter avslutade
skolstudier i Karlstad erhöll L. 1893
affärsanställning i Göteborg. För
språkstudier vistades lian 1907 i
Tyskland och England. År 1910 erhöll
han anställning vid Kinnaströms
väf-veri ab.; 1912 blev han bolagets verkst.
dir. Sedan s. å. är han v. ordf. i styr.
för företaget och sedan 1920 i Bydahls
manufaktur ab. L. är ordf. i Sv. tex-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
