Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lenæus, Johannes - 2. Lenæus, Knut - Lenander, se även Lennander, s. 529 - Lenander, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lenæus
527
Lenander
vid detta tillfälle ej till stånd. År 163S
utnämndes L. till förste teol. prof. och
domprost i Uppsala. — I över fyrtio år
(till 1647) verkade L. som lärare vid
univ. Han ägde en grundlig lärdom och
var därtill en verkligt originell
teologisk tänkare. Hans främsta teologiska
arbete, "De Veritate et Excellentia
Christiane Religionis, Brevis
informatio" (1638), omtrycktes flera
gånger i utlandet och utgavs så sent som
1735 i sv. övers. Som föreläsare var L.
mycket uppskattad, och
tillströmningen till hans föreläsningar var enorm.
Hans lärobok i aristotelisk filosofi,
"Logica Peripatetica" (1633), ansågs
som ett pedagogiskt mästerverk ocli
användes länge i skolorna. Gentemot
ramismen hävdade L. tills, med
Johannes Rudbeckius den nyaristoteliska
filosofins användbarhet inom den
teologiska vetenskapen och sökte bygga
upp ett fulländat logiskt försvar för
den ortodoxt kristna tron. Under L:s
omedelbara ledning studerade Axel
Oxenstiernas söner liksom den unge
pfalzgreven Karl Gustav. Under
striden om den kyrkliga överstyrelsen tog
L. vid Rudbeckius’ sida bestämt
avstånd från planerna på en statlig
inblandning i kyrkostyrelsen. Det var
han, som i hovsamma men bestämda
ordalag formulerade prästeståndets
svar av den 22 mars 1624 på det
kungliga förslaget om consistorium
generale. — År 1647 utnämndes L. till
ärkebiskop, vilket han var till sin död.
S. å. avskildes landskapen n. om
Hälsingland ocli Dalarna från ärkestiftet,
som sålunda blev avsevärt reducerat.
— I politiskt avseende var L. starkt
antiaristokratisk. På riksdagen 1650
ledde han i sin egenskap av
prästeståndets självskrivne talman de ofrälse
ståndens strid för kronogodsens
reduktion. Han var i en viss onåd hos
Kristina, ej minst på grund av sin
frispråkiga avh. om statsstyrelsen, "De
jure Regio" (1633—47), där han
förordade den mosaiska "konstitutionella
teokratien" som den bästa
statsformen och samtidigt med skärpa
betonade kyrkans oberoende av borgerlig
myndighet. L. deltog verksamt i
förarbetena till 1686 års kyrkolag.
Mellan L. och hans forne lärjunge Karl X
Gustav rådde ett mycket gott
förhållande. Hans barn adlades 1658 med
namnet Clo. — Gift 1612 med
Catharina Kenicia, dotter till ärkebiskop
Petrus Kenicius. O. H.
2. Lenæus, Knut Nilsson, präst,
folklivsskildrare, f. 25 okt, 1688 i
Lena skn, Uppsala län, † 22 jan. 1776
i Delsbo skn, Hälsingland. Föräldrar:
kyrkoherden Nils Knutsson L. och
Sara Noræa. L:s farfars mor var
syster till L. 1. — L. inskrevs 1704 vid
Uppsala univ., där han protegerades av
Johannes Lenæus.
Målning av okänd konstnär (Uppsala domkapitel).
faderns vän, prof. Olof Celsius,
promoverades till magister 1716 och blev
följ. år rektor i Klara skola i
Stockholm samt prästvigd. Han blev
kyrkoherde i Estuna i Roslagen 1725, i
Delsbo 1733 samt kontraktsprost i
Hälsinglands n. kontrakt 1734. L.
bevistade riksdagarna 1731, 1738—39,
1740—41, 1742—43 och 1751—52 och
var medl. av den Riksens ständers
kommission, som 1743 dömde C. E.
Lewenhaupt och H. M. von Buddenbrock.
— L. var en duglig och ansedd man
men hade svårt att dra jämnt med
sina överordnade i stiftet. Enligt S.
ödmann, vilken som ung student
tjänstgjorde i Delsbo, var lian även
"en verkeligen lärd man, efter den
tidens sätt" med djupa och
mångsidiga intressen. Han översatte och
utgav läroböcker i historia ocli
geografi av tysken J. Hübner och
författade en "Kortt Beskrifning öfver
Thet Heliga Landet..." (1740) i
anslutning till J. Peringskiölds karta
däröver i Karl XII:s bibel. Mest
bekant liar L. blivit som förf. av
"Dels-boa illustrata eller Delsbo socken i
Norra Helsingland... ljusliga
be-skrefwen ..." (1764). Arbetet är ett
gott exempel på 1700-talets starka
topografiska intresse och ett värdefullt
kulturhistoriskt dokument, som
noggrant redogör för seder ocli bruk i
Delsbo i mitten av 1700-talet. Dock
tynges framställningen av ett redan
vid utgivandet föråldrat
lärdomsprål, som jämte en naiv
självuppskattning hos förf. blev en tacksam
angreppspunkt för en besk ocli kvick
recension av J. H. Lidén i "Svenske
Mercurius" (sept, 1764). — Gift 1717
med Anna Robsahm. — Litt.: H.
Wijk-mark, "Samuel ödmanns skrifter och
brev" (1—2, 1925). H. Wn.
Lenander, se även Lennander, s. 529.
Lenander, Nils Erik,
industriman, f. 16 april 1883 i Västervik.
Föräldrar: köpmannen Carl Emil L. och
Amalia Victoria Nordfeldt. — Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
