Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leopold, Carl Gustaf af - Leslie, Alexander - Leth, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leslie
536
Leth
Alexander leslie. Målning (detalj) av okänd
konstnär 1626.
na och beundrande vänner, aktad även
av sina forna motståndare. Till hans
krets hörde främst Marianne
Ehren-ström, som L. besjungit under namnet
"Eglé", och kommerserådet B. G.
Westberg men även flera mer
framträdande personer som Franzén,
Geijer och C. G. von Brinkman. L. ligger
begravd på Klara kyrkogård; Sv.
akad. reste en vård på graven. ■—- L.
gifte sig 1790 med Sara Petronella
Fehman från Danmark (1761—1829),
hovdam hos drottning Sofia
Magdalena; hennes mor var illegitim dotter
till Fredrik V av Danmark. L:s
äktenskap var barnlöst och ej odelat
lyckligt. Hustrun drabbades av en psykisk
sjukdom vid samma tid som han blev
blind. — L:s "Samlade skrifter"
utgavs i tre bd 1800—02 och i ny
utökad uppl. 1814—16 (1—3) och 1831
—33 (4—6). En ny fullständig uppl.,
även omfattande L:s brev, har
påbörjats av Sv. vitterhetssamfundet
1911. —- Litt.: Marianne Ehrenström,
"Notice biographique sur Monsieur de
L." (1830); B. von Beskow, "Minne
af . .. L." (Sv. akad:s handl. 35,1862);
G. Ljunggren, "Sv. vitterhetens
häfder" (1873); K. Fredlund, "Den
fördolda Guden" (i "Sv. studier
tillägnade Gustaf Cederschiöld", 1914); C.
A. Dymling, "L:s tidigare estetiska
ståndpunkt" (Edda, 1920); G.
Lindsten, "Från L:s brevväxling med
Thorild år 1785" (i "Ver sacrum", 1917);
A. Sjöding, "L., den gustavianske
smakdomaren" (1931); J. Viktor
Johansson, "Extra Posten 1792—1795"
(1—2, 1936). A. E. S.
Leslie, Alexander, earl of
Le-ven, fältherre, f. troligen 1582 på
fästningen Blair in Athol i Skottland, †
4 april 1661 på sitt slott Balginie i
Skottland. Son till kaptenen George
L. — L. gick tidigt i krigstjänst på
kontinenten och deltog 1606 som kap-
ten i det nederländsk-spanska kriget.
År 160S trädde han i sv. tjänst och
bevistade striderna i öster, varvid
han bl. a. medföljde Jacob De la
Gardie på dennes tåg till Moskva. L.
var 1622 överstelöjtnant vid
Ruth-wens småländska reg., blev 1623
överste för ett reg. från Södermanland,
Närke och Värmland och utnämndes
1627 vid! uppsättandet av
landskaps-reg:na till förste chef för
Närke-Värmlands reg., där han kvarstod till
1629. L., som 1626 blev kommendant
på skansen i Pillau, fick två år
senare befälet över den sv.
undsättnings-kåren till Stralsund och försvarade
tills, med Nils Brahe denna stad med
tapperhet mot Wallenstein. År 1630
rensade han Rügen från kejserliga
trupper och tryggade därmed den sv.
härens landstigning. Han övervakade
följ. år de skotska trupper, som under
James Hamiltons befäl överfördes till
Tyskland, och utnämndes till
generalmajor i de nedersachsiska och
westfaliska kretsarna samt till
kommendant i Stralsund. År 1632 stred han
—- ehuru med måttlig framgång —
mot Pappenheim i Nediersachsen och
deltog i slaget vid Lützen. L. förde
under de följ. åren huvudsakligen
befälet över en mellan Elbe och Weser
detacherad armékår, utnämndes 1636
till fältmarskalk och
generalkommendant över armén i Westfalen och
kallades strax före slaget vid Wittstock
i sept. s. å. med större delen av sina
trupper till den sv. huvudarmén. Den
tapperhet, med vilken han under
slaget ledde centern av de sv. trupperna,
gjorde det möjligt för Banér att hålla
ut och slutligen hemföra segern. L.,
som åtnjöt Banérs fulla förtroende,
deltog 1637 i dennes återtåg från
Torgau upp till Pommern. I aug. 1638
erhöll han avsked med pension från
sv. tjänst för att återvända till
Skottland. Där blev han överbefälhavare
(lörd general) för de trupper, som
covenantpartiet uppsatte emot Karl I,
bröt med dessa 1639 ner i England och
erövrade följ. år Newcastle. Efter
uppgörelsen med konungen 1641
gynnades han kraftigt av denne,
utnämndes i sept. s. å. till Privy councillor
och blev i nov. earl of Leven och
ståthållare på Edinburghs fästning. Följ.
år sändes han som befälhavare för en
skotsk styrka till Irland för att slå
ner en katolsk resning där. I aug. 1643
anförtroddes L. av parlamentet
befälet över de skotska hjälptrupperna
i den förnyade striden mot konungen,
ryckte följ. år in med dessa i England
och deltog i striden vid Marston Moor
i juli s. å. L. kvarstod under de följ.
åren som befälhavare för den skotska
armén, mottog i maj 1646 i Newark
den till skottarna flyktande konungen
och ledde förhandlingarna med
engelska parlamentet om dennes
utlämnande (febr. 1647). År 1648 anslöt sig L.
till earlen av Argyll’s parti och
motsatte sig infallet i England. Efter att
en tid ha trätt tillbaka från ledningen
av armén begärde han 1650 avsked på
grund av ålderdom, vilket avslogs. I
striderna med Cromwell var han från
1650 den formelle överbefälhavaren
för den skotska armén. L.
besegrades i sept. 1650 vid Dunbar,
tillfångatogs i aug. följ. år och satt en
tid fängslad i Towern. På grund av
drottning Kristinas intervention till
förmån för den gamle krigaren fick
han i maj 1654 återvända till
Skottland. De sista åren av sitt långa,
händelserika liv tillbragte han i
tillbakadragenhet på sitt skotska slott. — L.
var helt och hållet krigare och som
sådan tapper, beslutsam och taktiskt
skicklig. De många tjänsteåren i den
sv. armén gjorde honom starkt
förbunden med Sverige och svenskarna,
varom bl. a. hans brevväxling med
Axel Oxenstierna vittnar. L:s brev till
honom äro utg. i "Rikskansleren Axel
Oxenstiernas skrifter och
brefvexling" (2:9, 1898). — Gift med Agnes
Renton of Billy. ■— Litt.: W. Fraser,
"The Meivilles earls of Melville and
the Leslies earls of Leven" (1—3,
Edinburgh 1890); C. S. Terry, "The
life and campaigns of A. L." (London
1899). A. Åg.
Leth, Fredrik Johan,
arméofficer, f. 2 mars 1850 i Kristianstad, †
9 jan. 1919 i Stockholm. Föräldrar:
hovrättssekr. Axel Olof Georg L. ocli
Johanna Fredrique af Klereker. •—- L.
utnämndes till underlöjtnant vid
Wendes artillerireg. 1869 och tillhörde
reg., utom en kortare tid, ända till sin
generalsutnämning. Åren 1879—90
var han knuten till Artilleristaben,
först som sekr. och sedermera som
artilleristabsofficer. Han
transporterades 1891 till Generalstaben samt blev
Fredrik Leth.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
