Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Lewenhaupt, Gustaf - 22. Lewenhaupt, Sten - 23. Lewenhaupt, Carl-Gustaf - Lewerentz, Sigurd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lewenhaupt
548
Lewenhaupt
ägare av Sätra, Bro skn, Uppsala, län,
samt därefter från 1909 av Aske
i Håtuna och Håbo-Tibble socknar,
samma län. — L., som mest blev känd
under namnet "Askegreven", var
mycket intresserad av jakt och
jaktvård. Åren 1907—12 var han sekr. i
Sv. jägarförb., vars tidskr. han
redigerade 1907—13. Åren 1918—21 och
1925—28 var lian ordf. i Uppsala läns
jaktvårdsfören., och han tillhörde från
1907 styr. för Konungens jaktklubb.
Ilan blev hovjägmästare 1911. L.
deltog i jakter i Afrika och Asien, bl. a.
i Siam 1911—12, dit lian åtföljde
hertigparet av Södermanland, samt i
Brittiska Östafrika som deltagare i prins
Wilhelms jaktexpedition 1913—14. —
Mest bekant blev L. kanske som
tillfällig politisk medarb. i Sv.
Dagbladet, där han i pepprade insändare
gjorde sig till talesman för en starkt
konservativ syn på samhällsfrågorna.
Han opponerade sig mot
byråkratismen och slogs för vad lian kallade
"sunt bondförstånd" kontra det
myckna samhällsförbättrandet. L. var en
temperamentsfull herre och skrädde
inte orden. I bokform utgav han på
äldre dagar sina memoarer:
"Askegreven berättar" (1935) och
"Askegreven berättar vidare" (1930) samt
"Askegrevens katekes för unga
jägare" (s. å.). — Gift 1900 med
Ingeborg Nordenfeldt. T. M.
22. Lewenhaupt, Sten Mauritz
Carl, greve, diplomat, arkivman, f. 27
febr. 1882 på Krämbol i östra
Vingåkers skn, Södermani. län. Föräldrar:
överstekammarjunkaren greve Claes
Axel August L. och grevinnan Louise
Caroline Charlotte Lewenhaupt.
Sonson till L. 14. — Efter mogenhetsex. i
Nyköping 1900 blev L. fil. kand. i
Uppsala 1907 och studerade vid
handelshögskolan i Köln 1907—08. År 1908
ingick han som attaché i Utrikesdep.,
blev andre arkivarie där 1909,
tjänstgjorde 1914 vid beskickningarna i
Helsingfors och Köpenhamn, blev extra
förste arkivarie 1917 och förste sekr.
191S; han var 1919—47 förste
arkivarie och 1919—46 chef för
chiff-reringskansliet. Ilan fick
legationsråds namn 1922. L. är även
föreståndare för dep:s bibi. sedan 1923 och liar
utgivit dess kalender 1910—20 ocli
sedan 1924 samt "Sveriges
överenskommelser med främmande makter" sedan
1919. Han har tillika utgivit "Recueil
des traités conventions et autre actes
diplomatiques de la Suède" (1—2,1926
—27) samt "Sveriges och Norges
traktater med främmande makter 1900—■
as/to 1905" (1934). År 1925
publicerade L. den utmärkta handboken
"Staternas främste under nyare tiden.
Namn och årtal" med förteckningar
över statschefer, ministerpresidenter,
Carl-Gustaf Lewenhaupt.
utrikesministrar, sv. statsråd och
högre ämbetsmän. Framstående
ordenshistoriker har L. jämte E. E.
Areen utgivit bl. a. den praktiska
handledningen "När och hur böra
ordnar bäras" (1929; 2:a uppl. 1943) och
praktverket "De nordiska ländernas
riddarordnar" (1—3, 1942). Om L:s
intressen vittnar även hans arbete
"Axel Lagrelius’ Kina-resa" (1928).
L. har också lämnat bidrag till
ency-klopedier och tidskr. — Gift 1) 1933
med Signe Wilhelmina Lindgren, †
1945; 2) 1946 med Martha Elvira
Cra-foord. B. H—d.
23. Lewenhaupt, Carl-Gustaf
Moritz Thure, greve, arméofficer,
affärsman, ryttare, f. 7 jan. 1884 i
Örebro, † 11 maj 1935 i Stockholm.
Föräldrar: ryttmästaren greve Carl
Johan L. ocli Julia Regina Thurinna
Uggla. Sonsons sonsons sonson till D. 5
och kusins son till L. 16. — L. blev
underlöjtnant vid Livreg:s dragoner
1904, genomgick Krigshögskolan 1909
—11, var aspirant vid Generalstaben
1912—14, utnämndes till
stabsadjutant och löjtnant vid Generalstaben
1916 och tiil stabsadjutant och
kapten därstädes s. å. Han tjänstgjorde
som ryttmästare och skvadronschef
Vid Li vreg: s dragoner 1922—24 samt
blev åter stabsadjutant och kapten vid
Generalstaben sistn. år. Efter
trupp-tjänst befordrades han till
överadjutant och major i Generalstaben 1926,
transporterades till major i Livreg:s
husarer och gick på övergångsstat
s. a. L. var elev vid franska
kavalleriskolan i Saumur 1907—08,
tjänstgjorde i belgiska armén 1913 för att
studera cykeltrupper och deras
samverkan med kavalleri och bedrev
studier vid franska generalstaben 1921.
— L. inträdde 1926 i Sv.
tändsticks-bolaget och åtföljde Ivar Kreuger på
flera av dennes resor. Han
förhandlade bl. a. i Bukarest för tändsticks-
bolagets räkning och bevakade
bolagets intressen i Rumänien samt blev
1931 chef för tändsticksmonopolet i
Ungern, i vilken befattning lian
kvarstod till sin död. — L. var en
skicklig och kraftfull ryttare och tog en
mängd pris i ridsportens olika
tävlingsgrenar. Han erövrade tredje pris
i individuell prishoppning vid
Olympiska spelen i Antwerpen 1920. Han
var sekr. i Jockeyklubben 1921—27,
styr.-led. av Sv. ridsportens
central-förb., medl. av dess arbetsutskott och
led. av Sveriges olympiska kommitté
1912, 1920 och 1924 samt
representerade Sverige vid flera olympiska
kongresser. — Gift 1911 med friherrinnan
Hedvig Christina Gyllenstierna af
Lundholm. F. M.
Lewerentr, Sigurd, arkitekt, f.
29 juli 1885 i Bjärtrå skn,
Ångermanland. Föräldrar: disponenten Gustaf
Adolf L. och Hedvig Matilda
Holmgren. — Efter utbildning vid
Chalmers tekniska läroanstalt 1905—08
vistades L. på studieresor i Tyskland
och Italien till 1910. År 1911 var lian
anställd vid C. Westmans
arkitektkontor, Stockholm. Fr. o. m. detta år har
han utövat praktisk
arkitektverksamhet i Stockholm och har från 1927
varit arkitekt i Byggnadsstyr. —
L. har dokumenterat sig som en djärv
och uppslagsrik arkitekt, som haft
vägande bidrag att ge till den senaste
arkitekturutvecklingen. Tills, med G.
Asplund fick lian efter en internat,
tävling 1915 i uppdrag att utforma
Skogskyrkogården på Stockholms s.
begravningsplats; bland L:s bidrag
till denna märkes
Uppståndelsekapellet (1926), i en fint avvägd
klassicistisk stil. Hans förslag till Malmö
stadsteater (1933) väckte genom sina
variabla soen arrangemang berättigad
uppmärksamhet; det bibehölls till
vissa delar i det slutliga projektet
1936, vilket utarbetades av L. tills,
med E. Lallerstedt och D. Helidén.
Sigurd Lewerentz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
