Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner / 555 (1942-1948) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lichtenstein, Adolf - Licton, Robert - Lidback, Paul - Lidbeck, se även Liedbeck - Liedbeck, släkt - 1. Lidbeck, Eric Gustaf - 2. Lidbeck, Anders

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Robert Lichton. Målning (detalj) av D. K. Ehrenstrahl 1690 (Gripsholm).

vid Karol. sjukhuset planlagts. —
Gift 1915 med Dagmar Elisabeth
Mün-nich. — Litt.: G. Holmgren, "Till
A. L. 1 november 1944" (Nord.
medicin 1944). P. H. T.

Lichton, Robert, greve,
armé-officer, f. 7 juli 1631 i Humlesund,
Borgå skn, Finland:, † 8 jan. 1692 på
Rörstrand i Stockholm. Föräldrar:
överstelöjtnanten Johan L., som
tillhörde en gammal skotsk ätt och kom
till Sverige i början av 1600-talet, och
Catharina Guthrie. — L. blev 1646
musketerare vid den sv. armén i
Tyskland och deltog i Karl X Gustavs
fälttåg, varvid han snabbt
avancerade. Han introducerades 1660 på
Riddarhuset, utnämndes 1665 till
överstelöjtnant vid Wolmar Wrangels reg. och
erhöll 1675 överstes karaktär. Sistn.
år upphöjdes han i friherrlig stånd.
Som överste 1676 för nya och 1677
—79 för gamla adelsfanan utmärkte
han sig för stor tapperhet i det
skånska kriget och blev en av Karl XI:s
närmaste män. Befordrad till
generalmajor av kavalleriet 1679 blev han
två år senare guvernör över Estland
med uppgift att där verkställa
reduktionen. År 1685 utnämndes han till
generallöjtnant och guvernör över
Kronob. och Jönköp. län, och 1687
kallades han till riksråd och president i
Åbo hovrätt samt upphöjdes till greve.
-— L. var en oförvägen krigare och en
stor slagskämpe och råkade flera
gånger illa ut till följd av sitt
våldsamma lynne. Sålunda måste han för
ett begånget drap 1654 för en tid bege
sig utomlands, och 1667 ådömdes han
arrest för våldsamt uppträdande på
Järntorget i Stockholm. — Gift 1662
med Beata Rosenstierna.

A. Åg.

Lidback, Paul Gustaf Andreios,
godsägare, boktryckare, skriftställare,
f. 21 mars 1778 i Karlstad, † 29 juli
1857 på Bråsäter i Högsäters skn,
Dalsland. Föräldrar: handlanden
Anders L. och Lisa Caijsa Forsell. — L.
blev student i Uppsala 1791 och efter
avlagda examina lätnsbokhållare i
Karlstad. Han var en förmögen man,
innehavare av fideikommisset Stora
Vàxnäs utanför Karlstad samt ägare
av Tye hemman på Hammarön i
Vänern. L. utförde på Hammarön
betydande odlingsarbeten och deltog livligt
i kommunala angelägenheter. År 1824
måste han göra konkurs, vilket
medförde, att han fråndömdes
fideikommisset. — L. var ett stort original.
Han upprättade 1830 ett boktryckeri
på Hammarön och utgav därifrån
"Socrates och Solon. Hammarö
tidskrift" 1830—31. Den innehöll
politiska och statsvetenskapliga artiklar
men även uppsatser om öns historia
och kritik av sociala missförhållanden.
År 1840 utgav han en litterär tidn.,
Middagsbladet, av vilken dock endast
fyra nr utkommo. En ABCD-bok
utkom IS32, innehållande de första
grunderna i olika vetenskaper. Dessutom
publicerade L. 1849 "Mitt hjärtas
runor eller P. G. A. L—s
hemstunds-dikter", som är en gemensam titel på
tre samlingar "Satirer och ironier".
—• L. övergav så småningom hem ocli
familj och slog sig ned i
Gunneruds-torp i östra Ämterviks skn, Värmland,
där han i stor fattigdom framlevde
sina sista år. Han sysslade denna tid
med en bibelövers., som han tills, med
andra manuskript vid sin död lämnade
att förvaras i Östra Ämterviks kyrka
och inte fick offentliggöras förrän
1900. — L. är förebilden för "farbror
Eberhard" i Selma Lagerlöfs "Gösta
Berlings saga"; denne skildras dock
som ateist, medan L. var en from
mystiker. — Gift 1) 1801 med Anna
Julia Vallstedt, † 1823; 2) 1829 med
Anna Ulrika Schönbom.

T. M.

Lidbeck, se även Liedbeck.

Lidbeck, släkt, vars äldste kände
stamfar, ryttaren Jacob Lübeck från
Lybeck, 1640 blev fällberedare i Skara.
Släktnamnet ändrades till L. av hans
son, fällberedaren i Lidköping Johan
L. (f. 1652, † 1725). Hans sonson var
botanisten Eric Gustaf L. (L. 1), far
till estetikern och filosofen Anders L.
(L. 2) och bergsvetenskapsmannen
Carl Johan L. (L. 3).

Eric Gustaf Lidbeck. Målning (detalj) av M. D. Roth 1787 (Lunds universitet).

1. Lidbeck, Eric Gustaf,
botanist, f. 21 juni 1724 på Bräcke i
Edsleskogs skn, Dalsland, † 9 febr. 1803 i
Lund. Föräldrar: kronofogden Håkan
L. och Catharina Hahl. — L. blev 1741
student vid Uppsala univ., där han
snart uppmärksammades av sin lärare
Linné. Han följde denne som sekr. på
hans västgötaresa 1746 och blev i
Uppsala docent i ekonomi och
naturalhistoria 1748 samt magister 1749. På
förslag av Linné, som alltid visade L.
den största välvilja, blev han 1750
med. adjunkt vid Lunds univ., och
därjämte förestod han från 1752 den
botaniska trädgården där. Sistn. år
företog han en studieresa till Danmark,
Tyskland och Holland. L. utnämndes
1756 till innehavare av en nyinrättad
professur i naturalhistoria vid Lunds
univ. samt till plantagedirektör i
Skåne; från 1786 var han även prof.
i ekonomi, och 1795 erhöll han
tjänstledighet. — Som plantagedirektör
ledde L. planterandet av sandhavre
och skog på flygsandsfälten, och hans
verksamhet därvidlag har haft
betydelse för vår skogshushållning. Han
införde potatisodlingen i Skåne, anlade
för silkesodling en stor plantering
mullbärsträd vid Lund och odlade
läke- och färgämnesväxter. De
förnämliga och enastående
planteringarna i Lund, främst i Lundagård, av
hästkastanj, alm och lind m. m., vilka
av Peter Wieselgren kallats "en
högstammig, en lefvande ära", ha länge
tillskrivits L. Som bl. a. E. Tegnér
d. y. påpekat, uppgjorde Carl
Hårleman förslaget till planteringarna. Det
stadfästes 1748, varefter L. var den,
som i egenskap av plantagedirektör
ledde anläggningarnas utförande. L:s
flesta skrifter behandla praktiskt
botaniska ämnen, ss. "Tal om skånska
plantagerna" (1755; 2:a uppl. 1768)
och "Tal om planteringar" (1766).
År 1755 blev han led. av Vet. akad.
Efter honom har compositsläktet
Lidbeckia fått sitt namn. — Gift 1760
med Clara Grape.
S. L.

2. Lidbeck, Anders, estetiker,
filosof, f. 26 juli 1772 i Lund, † 11 maj
1829 i Stockholm. Son till L. 1. — L.
avverkade i Lund sina univ.-examina
med sådan snabbhet och glans, att han
redan 1790 vid aderton års ålder blev
promoverad till fil. magister med
första hedersrummet och högsta betyg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>