Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lidbeck, Anders - 3. Lidbeck, Carl Johan - Lidberg, se även Liedberg, Lijdberg - Lidberg, Gustaf - Lide, Sven - Lidén, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lidbeck
556
Lidén
Anders Lidbeck, Pastell (detalj) av okänd
konstnär (Universitetsbiblioteket, Lund).
i alla ämnen. S. å. blev han docent i
naturalhistoria och året därpå
bota-nices demonstrator. Han kom
emellertid inte att fortsätta inom
naturvetenskapen, utan 1795 uppdrogs åt honom
att föreläsa över vitterhet, och 1801
utnämndes han till den förste
professorn i estetik vid Lunds univ.
Univ.-bibliotekarie redan 1799 förenade han
i fortsättningen denna tjänst med
professuren. Som vetenskapsman var han
föga originell — han fortsatte i stort
sett traditionerna från 1700-talet —
och inte heller särdeles produktiv. Som
estetiker stödde han sig framför allt
på engelska och tyska filosofer, och han
var ej obekant med Kant och Schiller.
En större insats gjorde han som
bibliotekarie; bibi. utvidgades avsevärt,
och lånerörelsen effektiviserades. Mest
känd har L. blivit genom sin vänskap
med Tegnér, vars geni han tidigt
upptäckte. L. skaffade honom en tjänst
vid bibi. och understödde honom
sedan på allt sätt samt torde ha
medverkat till hans orientering åt den
modernare tyska estetiken. — Som
repr. för univ. deltog L. i riksdagen
1S28—29. — De viktigaste av L:s
skrifter utgå vos 1830 av P. Wieselgren
under titeln "Anmärkningar angående
ämnen ur psychologien, esthetiken och
svenska synonymiken". —- Gift 1807
med Brita Catharina Munck af
Rosenschölds (f. 178S, † 1864), som var en
framstående sångerska. T. M.
3. Lidbeck, Carl Johan,
bergsvetenskapsman, f. 5 mars 1774 i Lund,
† 28 juli 1817 i Nora, Bror till L. 2.
— L. blev student vid Lunds univ. och
avlade där juridisk ex. 1791 samt
bergsex. 1793. Han blev sistn. år
auskultant i Bergskollegium och 1794
ämnessven i masmästeriet på
Jernkontorets stat. Han studerade detta ämne
under J. C. Garneys ledning och var
från 1796 övermasmästare i Södra
distriktet (Nora och Linde m. fi.
bergslag) med station i Nora. Från 1814
var han även salpetersjuderistyresman
i Närke och Södermanland. — L. var
en framstående metallurg, en av de
skickligaste, som Sverige på hans tid
ägde. År 1803 anträdde han en
bergsvetenskaplig studieresa genom
Danmark, Tyskland (särskilt
Rhentrak-ten) och Nederländerna till Paris, där
han under ett år åhörde berömda
kemisters ocli mineralogers
föreläsningar. Han besökte därefter de franska
bergverken och hemkom 1805. Kort
därefter överlämnade han till
Jernkontoret som en första frukt av resan avh.
"Om brunstens inflytelse på
tackjernet, hvarigenom detta lättare
förvandlas till stål, samt om jern- och
stål-handteringen i det Oran-Nassauska
landet" (1806), som av
Brukssocieteten s. å. belönades med Jernkontorets
stora guldmedalj samt extra
lönehöjning. Förmodligen var det i samband
därmed, som han erhöll den titel av
direktör, som allmänt tillades honom.
Tills, med E. T. Svedenstierna utgav
L. 1806—12 (ej 1807—11) tidskr.
"Samlingar i bergsvettenskapën",
vilken bl. a. innehåller många värdefulla
uppsatser av L., främst det nämnda
prisbelönta arbetet; dessutom märkas
"Analyser af några sjö- och
myrmalmer" (1809), vilka analyser L. som
Berzelius’ lärjunge 1808 utfört på
dennes laboratorium i Stockholm, samt
"öfversigt af jernmalmerna i det
Södra öfvermasmästardistriktet, för
år 1811" (1812). På uppdrag av
Brukssocieteten omarbetade L. 1814 Garneys
berömda "Handledning uti svenska
masmästeriet"; denna nva uppl., som
ger en i det stora hela riktig
uppfattning av såväl järnmalmernas natur
som ock av förloppet vid deras
reduktion och tackjärnets färskning till
smidbart järn, utkom 1816 och
bibehöll sig ända till mitten av 1800-talet
som den praktiskt taget enda
läroboken i masmästeriet. L. togs i
anspråk även för kommittéuppdrag
rörande frisocknarnas tjänstbarheter
till Dylta svavelbruk (1814), ett
föreslaget praktiskt bergsinst, (1816) och
Lovers alunbruk (1817). Han blev led.
av Fvsiografiska sällskapet i Lund
1815."— Ogift. — Litt.: biografi i
Jernkontorets annaler 1822. N. Zn.
Lidberg, se även Liedberg, Lijdberg.
Lidberg, Carl Gustaf,
polistjänsteman, f. 22 sept. 1859 i
Stockholm, † 2 nov. 1931 i Sollenkroka,
Djurö skn, Stockholms län. Föräldrar:
rådmannen Carl Fredrik L. och
Charlotta Magnusson. -— L. avlade
mogen-hetsex. i Karlstad 18S0 och bedrev
1S82—-85 studier vid Uppsala univ.
Sistn. år vann han anställning vid
Stockholms stads poliskår, där han
1890 blev kommissarie vid
detektiv-avd. och 1904—24 var andre
stads-fiskal. Åren 1908—16 fungerade han
som chef för detektivavd. — Under
sin tjänstgöring som detektivchef fick
L. taga hand om åtskilliga stora och
uppseendeväckande kriminalaffärer,
varvid han under spaningsarbetets
gång visade stor skicklighet som
kri-niinalman. L. har berättat en del
minnen från denna tid i sin bok
"Detektivchefens berättelser" (1—2, 1918—
19). Som kriminalman ansågs L. vara
ovanligt human med en utpräglad
förmåga att vinna brottslingarnas
förtroende. — Gift 1S90 med
friherrinnan Sigrid Thelma Maria Oæemtierna
af Eka och Lindö. J. T.
Lide, Sven Alfred, språkman, f. 16
febr. 1891 i Norrtälje. Föräldrar:
arbetsförmannen Johan Alfred Larsson
och Anna Brita Eklund. — L. avlade
studentex. 1910, blev fil. kand. 1912,
fil. mag. 1914, fil. lic. 1918 och fil. dr
1922, allt i Uppsala. Han var 1Ö20—
21 lärare i svenska vid univ. i
Hamburg ocli 1921—27 vik. adjunkt vid
Högre allm. läroverket i Uppsala, där
han 1927 blev ord. adjunkt. L. är
sedan 1939 lektor där i tyska och
franska och samtidigt sedan 1940 rektor
vid Uppsala högre elementarläroverk
och gymnasium för flickor. L. var 1937
led. av kommittén rörande
begynnelsespråket i realskolan och har biträtt
vid 1940 års skolutredning. L. har
innehaft flera kommunala
förtroendeposter; bl. a. tillhör han (som repr.
för socialdemokratiska partiet) sedan
1927 stadsfullmäktige och är sedan
1943 dess ordf. Han har utgivit ett
flertal läroböcker i tyska och
omarbetat Hjorths grammatik samt skrivit
vetenskapliga och pedagogiska
artiklar i tidn. och tidskr. — Gift 1928 med
Ragnhild Arvid-a Larsson. Å. G.
Lidén, Arvid, ämbetsman, f. 16
nov. 1881 i Holmedals skn, Värml. län.
Föräldrar: lantbrukaren, riksdags-
Arvid Lidén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
