Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lidén, Johan Henrik - Lidén, Johan - Lidén, Oskar - Lidén, Ragnar - Lidfors, se även Lidforss - Lidfors, Elias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lidén
558
Lidfors
tiden sysslade lian framför allt med
samlings- och utgivningsarbete och
förvärvade sig namn som en av landets
främsta på detta område. Hans
märkligaste prestation är "Catalogus
dis-putationum, in academiis et
gymna-siis Sveciæ..." (1—5, 1778—SO), en
förteckning över sv.
disputations-avh:ar från äldsta tider till 1777,
ännu i dag ett oumbärligt hjälpmedel
för sv. lärdomshistorisk forskning. Då
1789 ärkebiskopen Erie Benzelius d.
v:s litterära kvarlåtenskap
(historiska avskrifter och
materialsamlingar, en stor korrespondens m. m.)
skänktes till stiftsbibi. i Linköping,
fick L. en kort tid disponera
samlingen; resultatet av hans arbete
under denna tid är "Repertorium
Benze-lianum" (1791), en beskrivning av
handskriftsvolymerna samt
brevregister. S. å. utgav L. brevväxlingen
mellan Benzelius och dennes bror, censor
librorum G. Benzelstierna. Bland L:s
övriga editioner märkes "Handlingar
om riksdagen 1682" (1788). — L.
förvärvade så småningom en stor och
värdefull boksamling, vilken lian 1779
skänkte till Ostgöta nation i Uppsala;
de följ. åren ökade han samlingen
ytterligare genom gåvor. År 1787
ändrades bestämmelserna: donationen (vid
detta tillfälle 5 606 bd) övergick till
Uppsala univ.-bibl., som sedan
överlät obehövliga ex. till bibi. i Lund,
Åbo ocli Linköping. I samband med
L:s donation skänkte hans styvmor,
Hedvig Sophia L., f. Exing, kapital
till avlöning av en amanuens vid
Uppsala univ.-bibl. samt till två stipendier
för Ostgöta nation. — L. förde under
sin sjukdom en stor korrespondens,
vilken, gallrad av honom själv,
förvaras i Uppsala univ.-bibl., där också
en del självbiografiska anteckningar
av L. finnas. En 1785 nedskriven
självbiografi, "Momenta vitæ Lideniæ", är
även tr. av L:s vän Gjörwell i Sv.
Archivum (M 2, 1793). — Ogift. —
Litt.: A. Nelson, "J. IL L:s levnad.
En konturteckning" (i Linköpings
bibl:s handlingar, ny serie, bd 2, 1934
—37) jämte där (s. 60) anförda
paren-tationer och minnesteckningar; som
bil. till Nelsons uppsats är publicerad
en beskrivning över L:s sjukdom av
hans läkare J. P. Westring. U. 1).
Lidén, Johan Wilhelm, historisk
samlare, f. 6 mars 1797 på Svenstorp
i Sunne skn, Värml. län, † 6 aug. 1862
i Stockholm. Föräldrar:
trädgårdsmästaren H[athias L. och Elisabeth
Wenster. — L. blev student i Uppsala
1819, med. kand. 1826, med. lic. 1827
och med. dr s. å. Han var
bergslagsläkare vid Stora Kopparberget 1828
—42 och läkare vid kurhuset i
Borgholm 1S42—60. — L. hade stora
historiska intressen och utgav 1S42 tills.
med C. G. Kröningssvärd del 1 av
"Diplomatarium dalekarlicum",
vilket trots brist på kritik och omsikt
mycket använts och mäktigt
stimulerat hembygdskänslan i Dalarna.
Under sin borgholmstid verkade L. för
bevarande av Borgholms slottsruin.
Sedan han 1860 flyttat till Stockholm,
fortsatte L. i Riksarkivet sina
medeltidsforskningar och påbörjade där de
samlingar, som lågo till grund för det
av N. A. Kullberg utgivna
regest-verket "Svenska riks-archivets
perga-mentsbref från och med år 1351" (1—
3, 1866—72). L:s samlingar,
omfattande bl. a. värdefulla bidrag till
medeltida topografi och kameralhistoria
samt rörande Stora Kopparberget,
inlöstes efter hans död av Riksarkivet.
— Ogift. B. H—d.
Lidén, Oskar Linus, skolman,
arkeolog, f. S dec. 1870 i Korpås,
Orn-unga skn, Älvsb. län. Föräldrar:
lantbrukaren August Ericson oeh Anna
Cajsa Johansson. — Efter
mogenhets-ex. 1892 och folkskollärarex. i
Göteborg 1894 inskrevs L. 1915 vid Lunds
univ., där han blev fil. kand. 1917, fil.
lic. 1 f>37 och fil. dr 193S. L. var
folkskollärare i Eskilstuna 1894—95, i
Norberg 1S96—1908 och rektor för
högre folkskolan i Jonstorp 1909—18,
folkskolinspektör i Upplands s.
distrikt 1919 oeh i s. Smålands v.
distrikt 1920—35. Åren 1907—19
företog han flera pedagogiska och
arkeologiska studieresor i bl. a. Danmark,
Norge, Island, Tyskland och Holland,
sistn. år som innehavare av det
Hvit-feldtska forskarstipendiet. — Vid
sidan av sin lärargärning har L. utfört
omfattande arkeologiska
undersökningar och utgrävningar av
stenåldersboplatser i Jonstorpstrakten vid
Kullen. Den mycket betydande
samling av stenåldersfynd, som han
hopbragt från dessa trakter och som
finns i Lunds univ:s hist. mus., utgör
materialet för hans drsavh.
"Sydsvensk stenålder, belyst av fynden på
strandboplatserna i Jonstorp" (1938;
följd av en andra del 1940). Bland
hans övriga arbeten märkas
"Häll-gröpningsstudier i anslutning till nya
sydsvenska fynd" (1938), ett
försök att lösa de s. k. älvkvarnarnas och
sliprännornas gåta, och "De
flintegga-de benspetsarnas nordiska kulturfas"
(1942). L. har även skrivit arbeten av
mer allm. kulturhistorisk art som
"Kring 200-årsminnet av Märta
Ljungberg, en småländsk märkeskvinna"
(1941), "I brytningstider, kulturbilder
från Norbergs bergslag" (1—2, 1943
—44) och "Småländskt" (1945). —
L. blev 1921 medl. av Det Kongelige
Nordiske Oldskriftselskab oeh är
sedan 1940 korresponderande led. av
Vitt. akad. — Gift 1S94 med Selma
Augusta Strömberg. H. An.
Lidén, Ragnar Anders, geolog, f.
24 jan. 1880 i Järna skn, Kopparb.
län. Föräldrar: skogsförvaltaren Per
Gustaf L. och Anna Maria Ljungberg.
— L. avlade mogenhetsex. i
Härnösand 1900 och blev i Uppsala fil. kand.
och fil. lic. 1920. Han utförde 1907—
13 arbeten för Sveriges geologiska
undersökning och blev 1913 geolog vid
Statens järnvägars (S. J:s) geotekn.
kommission samt 1922 geolog vid S. J.
Åren 1926—45 var han geolog och
byråingenjör vid Järnvägsstyr: s
ban-tekn. byrå. Därjämte har han drivit
konsulterande verksamhet och sedan
1907 utfört praktiskt geologiska
undersökningar. — L. var en av Gerard
De Geers första medhjälpare vid
dennes berömda geokronologiska
undersökningar. Han upptäckte
årsvarvig-het även hos de bildningar, som
Ånger-manälven avsatt, sedan landisen
försvunnit, och därigenom kunde han
anknyta De Geers geokronologi till
historisk tid. L., som senare
huvudsakligen ägnat sig åt praktisk geologi,
har verksamt bidragit till utformandet
av nu för geotekniska undersökningar
använda borrningsmetoder och är en
av våra mest anlitade geologer på
det geotekniska området. Bland hans
skrifter märkas "Geokronologiska
studier öfver det finiglaciala skedet i
Ångermanland" (1913) och "Den
sen-kvartära strandförskjutningens
förlopp och kronologi i Ångermanland"
(1938). — Gift 1909 med Frida
Carolina Åström. C. C.
Lidfors, se även Lidforss.
Lidfors, Elias, klassisk filolog, f.
19 april 1787 i Ådals-Lidens skn,
Ångermanland, † 22 maj 1825 i Lund.
Föräldrar: nämndemannen Joseph
Johansson och Sara Johansdotter. — L.
erhöll undervisning av fadern och
adjunkten i hemsocknen och blev 1808
student i Uppsala. På inrådan av I5. A.
Oskar Lidén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
