Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lidman, Sven - 2. Lidman, Sam - 3. Lidman, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lidman 563 Lidman
helt förstördes yid ministerhotellets
brand 1818. Ej heller utkom någon
utförlig beskrivning över resan, ehuru L.
i flera år arbetade därpå. Blott i
Götiska förb:s tidskr. Iduna 1817
publicerade han en kort uppsats "Om
Fornlemningar i Nubien". L. besökte även
Grekland ooh Rom och gjorde
avskrifter ur Vatikanarkivet. —■ Gift 1S20
med Ebba Margaretha Annerstedt. ■—
Litt.: J. I. Håhl, "Minnestal öfver ...
S. L. vid allmänt prestmöte i
Linköping" (1S53); S. Lidman (L. 3),
"Blodsarv" (1937). H. Wn.
2. Lidman, Peder Gustaf Sam,
arméofficer, skolman, f. 27 mars 1824
i Slaka skn, östergötl. län, † 22 sept.
1897 i Linköping. Son till L. 1. — L.
gick i skola i Linköping och Uppsala,
genomgick 1838—44 Krigsakad. å
Karlberg, blev sistn. år underlöjtnant
vid Första livgrenadjärreg., genomgick
Gymnastiska centralinst. 1845 och
avlade 1846 både student- och kameralex.
vid Uppsala univ. Ären 1847—50
genomgick han Högre artilleriläroverket,
blev 1849 löjtnant och ansågs ha en
lovande framtid, då han sommaren 1S50
sårades av en granatskärva och måste
amputera högra benet. Befordrad till
kapten i armén 1853 var han
adjutant hos överståthållaren i Stockholm
1S54—60 och brukades även för vissa
diplomatiska uppdrag. På lS60-talet
var han bosatt i Västerås och lärare
vid läroverket, först i språk, sedan i
gymnastik, samt överbefälhavare för
en frivillig skarpskyttefören. Sin
största insats gjorde han genom att —•
under stora personliga uppoffringar
—• omskapa det 1866 till
skarpskyttekåren skänkta Djäkneberget i
Västerås till en park. Särskilt bekanta ha de
omkr. åttahundra inskrifter blivit,
vilka L. lät inhugga där för att
hugfästa "varje ovanlig bragd, varje
ädel handling, varje storslagen tanke"
och vilka präglas av sin
upphovsmans patriotism, bisarra humor och
fantasi. — L., som 1870 blev
gymnastiklärare i Arboga, bytte under senare
år ofta vistelseort; den sista tiden
bodde han i fädernestaden Linköping.
— Ogift. — Litt.: L. W. Ahlm,
"Djäkneberget vid Vesterås" (1900); S.
Lidman (L. 3), "Blodsarv" (1937). H.Wn.
3. Lidman, Carl Hindrik Sven
Rudolphsson, författare,
väckelsepredikant, f. 30 juni 1882 i Karlskrona.
Föräldrar: tullkontrollören Nils Rudolph
L. och Olga Wolff. Brorson till L. 2.
— L. blev tidigt faderlös och framlevde
sin barndom i torftiga ekonomiska
omständigheter hos modern i Stockholm.
Som ende sonen utvecklades han till en
brådmogen yngling med ett instängt
men hetsigt känsloliv, närt av
intensiva studier i 1890-talets estetiska
litteratur, framför allt Heidenstam.
.Sven Lidman (3).
Efter ett läsår i Uppsala tog han
juri-disk-filosofisk preliminärex. 1901.
S. å. kom han till Karlsborg som
rekryt och blev 1903
reservunderlöjtnant. Militärlivet blev av
genomgripande betydelse för hans utveckling.
Kammaresteten kom där i kontakt
med ett utåtriktat, fysiskt
ansträngande liv, som samtidigt försiggick i
hårt traditionsbundna, av stränga
normer och ritualer reglerade former.
Allt detta appellerade till mycket
starka instinkter hos L. Han
återvände emellertid till Uppsala men
lämnade redan 1904 univ.-studierna
efter en misslyckad tentamen. S. å.
hade han debuterat som författare med
diktsamlingen "Pasiphaë". Nu följde
en snabb lyrisk produktion:
samlingarna "Primavera" (1905),
"Källorna" (1906), "Elden och altaret"
(1907), följda av versdramer,
samlade under titlarna "Imperia" (1907)
och "Härskare" (190S). L. frossar
där i antikt kostymerad sensualism,
vars våldsamma, ofta överlastade
språk var mycket ovanligt i den
erotiskt tama sv. litteraturen.
Nervreaktioner och ett hektiskt uppjagat
fantasiliv fingo där form under intryck
av det sv. 90-talets exotism och av
sekelslutets franska ocli engelska
"de-kadenter". Efter två års tystnad
återkom L. som prosaförfattare med
romanen "Stensborg" (1910).
Mellantiden liade varit fylld av utrikesresor
och av en andlig omorientering, i
vilken tidigare barndomsminnen
spelade en betydelsefull roll. Framför allt
må nämnas lärdomarna från
farbrodern, kaptenen Sam L. (L. 2).
"Stensborg" handlar om en fattig godsägare,
Johan Silfverstååhl, som gör en
extra-vagant utflykt i pengarnas och
äventyrens värld för att dömd och luttrad
återvända till fädernetorvan. Redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
