Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Liljefors, Matts - 4. Liljefors, Ingemar - 5. Liljefors, Lindorm - Liljegren, Bodvar - Liljegren, Elisabet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liljefors
579
Liljegren
hemskt tackjärn och kol som
råmaterial. Då kinesiska regeringen 1937
flyttades till Chungking, övertog den
stålverket, alltjämt med L. till ledare,
och det förblev under hela kriget
nästan det enda verk i det fria Kina, som
kunde producera stål lämpligt till
krigsmateriel, ss. gevärspipor,
kanoner, ammunition och bomber. Det
utsattes särskilt 1941 och 1942 för
talrika japanska flyganfall och led
därvid stora men aldrig förödande
skador. L. blev 1944 anställd som medl.
av den på amerikanskt initiativ
bildade kinesiska
krigsproduktionskommis-sionen (The War Production Board).
I denna egenskap och som expert på
ståltillverkning gjorde han kinesiska
regeringen stora tjänster. — L.
återvände till Sverige 1945 och var först
i Stockholm och sedan på Värmdön
sysselsatt med vetenskapligt
författarskap bl. a. rörande anrikningsteknik
för mineral samt med
försöksverksamhet rörande skakbord och
transportrännor. —• Gift 1946 med Nora
(Nona) Madeleine Strömwatt.— Litt.:
artikel i Sv. Dagbladet 30 sept. 1945
av C. Taube, i Idun 1947 nr 6. S.L.
4. Liljefors, Ingemar Kristian,
tonsättare, pianist, f. 13 dec. 1906 i
Göteborg. Son till L. 2. — L.
studerade komposition och pianospel i
München 1928—29 och vid
Musikkon-servatoriet i Stockholm, där han
avlade organistex. 1933, och han har
framträtt som pianist både i
Konsert-fören. och vid kammarmusikaliska
konserter. Han tog 1933 initiativet till
Fylkingen och är sedan dess en av de
ledande krafterna i denna
sammanslutning av unga sv. musiker, som
gjort till sin uppgift att vid sina
konserter propagera för unga inhemska
tonsättare och instrumentalister.
Sedan 1938 är han lärare i piano, sedan
1943 i musik- och gehörslära vid
Musikhögskolan. År 1947 blev han ordf.
i Fören. Sv. tonsättare. — L. är en
modernt orienterad tonsättare, och
hans musik anknyter ibland till sv.
folkton; i rytmik och harmoni är den
närmast befryndad med Stravinskij och
Bartök. Mest frapperar den rytmiska
vitaliteten i hans skapelser. Bästa
provet på hans stil ger Pianorapsodi op. 5
(efter företagen omarbetning snarare
en konsert) med en sprudlande kvick
final, byggd på folklig rytm. Vidare
har han skrivit en symfoni, en
piano-konsert, en pianotrio, sånger och
pianostycken. — Gift 1932 med
Margita Walin. W. S.
5. Liljefors, Lindorm Adolf
Bruno, målare, skulptör, f. 18 sept.
1909 på Wigwam, Ytter järna skn,
Stockholms län. Son till L. 1.
—-Efter läroverksstudier i Uppsala
studerade L. 1928—34 vid Konstakad.,
där ban som lärare hade A. Bergström
och W. Smith. Sistn. år företog han
en studieresa till Frankrike och
Italien. I ämnesvalet följer han sin far
tätt i spåren, och även synsättet är
naturligt nog nära besläktat. Han
målar "Jägare med hundar", "Kråkor
på isen", "Grävlingsfamilj", "Änder
vid vak", hästar i arbete,
skogsinteriörer etc., allt med övertygande
naturnärhet och teknisk kunnighet. Som
skulptör har han särskilt ägnat sig
åt framställningar av djur eller
människor i rörelse. Själv passionerad
jägare och hundvän har han skrivit
artiklar om djur och jakt i tidskr. Sv.
jakt. — Gift 1940 med Elsa Anneli.
Th. N.
Liljegren, Sten Bodvar,
språkman, f. 8 maj 1885 i Orrefors,
Hälle-berga skn, Kronob. län. Föräldrar:
stationsinspektoren Oscar Victor L.
och Agnes Dorinna FrancisJca Holm.
— L. avlade mogenhetsex. i Kalmar
1906 och blev i Lund fil. kand. 1910,
fil. mag. 1913, fil. lic. 1915, fil. dr
1’918 och utnämndes s. å. till docent i
engelska litteraturen. Han var 1920
och 1924 tf. prof. i Lund och innehade
första förslagsrummet för kallelse till
professur vid flera utländska univ.:
Basel 1924, Bern 1923, 1926, Breslau
1925 och Königsberg s. å. På inbjudan
föreläste L. 1926 vid Sorbonne. S. å.
kallades han till professor i engelsk
filologi vid Greifswalds univ. Han var
1930—31 gästprof. i modern engelsk
och jämförande litteratur vid
Columbia University i New York och
kallades sistn. år till personlig professur
vid Leipzigs univ. Sedan 1939 är han
prof. i engelska i Uppsala. Tills, med
L. Weibull grundade och utgav han
1924—30 den internationella, kritiska
tidskr. Litteris. Sedan 1929 är han v.
president i Commission internationale
d’histoire littéraire möderne i Paris.
Förutom talrika uppsatser och
recensioner inom engelsk litteratur- och
Bodvar Liljegren.
kulturhistoria har L. utgivit flera
större arbeten. I "Studies in Milton"
(1918, drsavh.) företar han en
omvärdering av Miltons personlighet och
därmed förknippade litterära problem.
Han utgav 1924 Harringtons utopi
"Oceana" med omfattande
lärdoms-historisk kommentar. I "The Fall
of the Monasteries and the Social
Changes in England Leading up to
the Great Revolution" (1924)
påvisas, hur Henrik VIII:s
kloster-godsreduktion, riktade medelklassen
och försvagade konungamakten och
därigenom bidrog till den stora
revolutionen 1649. L. upptäckte i British
Museum och utgav 1932 under titeln
"A French Draft Constitution of 1792
Modelled ön Harrington’s Oceana" ett
konstitutionsutkast för Frankrike av
en viss Théodore Lesueur, grundat på
Harringtons ’"Oceana". I "The
English Sources of Goethe’s Gretchen
Tragedy" (1937) påvisar L. det starka
engelska inflytandet på 1700-talets
tyska litteratur, särskilt
Gretchen-motivet i Goethes "Faust". Bland hans
övriga arbeten märkas "American and
European in the Works of Henry
James" (1920), "Harrington and the
Jews" (1932) och "The Revolt against
Romanticism in American
Literature .. ." (1945). — Gift 1918 med fil.
kand. Anna Edit Ingeborg Dahl. Å. G.
Liljegren, Elisabet, filantrop,
frälsningsofficer, f. 2 okt. 1867 i
Järna skn, Kopparb. län, † 23 mars
1914 i Rönninge, Stockholms län.
Föräldrar : hemmansägaren Olars Anders
Jonsson och Lassa Anna Nilsdotter.
— L., som ursprungligen hette Olars
Lisa Andersdotter, växte upp i ett
ganska burget gammaldags kyrkligt
bondehem. Hon blev vid ännu ej fyllda
sexton år lärarinna vid småskolan i
Ilbäckens by i hemsocknen. Våren
1884 greps hon av den sv.-amerikanske
predikanten Nils Jernbergs förkun-
Ingemar Liljefors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
