- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
583

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liljegren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stadsfullmäktige. Ett livligt intresse
ägnade han åt skarpskytterörelsen;
han blev bataljonschef vid Stockholms
skarpskyttekår och led av fören:s
styr. — L. är av Strindberg skildrad i
”Nya riket”, kapitlet ”Illusionernas
dagar”. — Gift 1863 med grevinnan
Louise Ulrika Bonde af Björnö.
                        A. Åg.

Liljenroth, Frans Georg,
ingenjör, industriman, f. 8 juni 1881 i
Övraby skn, Kristianst. län. Föräldrar:
kyrkoherden Wilhelm L. och
Anne-Sofie Åkerman. — L. avlade
mogenhetsex. i Lund 1900 och
utexaminerades från Tekn. högskolan 1904. Han
var ingenjör och tekn. dir. i ASEA,
Västerås, 1905—15 och samtidigt
konsulterande ingenjör hos Norsk hydro
elektrisk kvælstof AS., Oslo,
1910—15 samt hade anställning hos Du Pont
Company i Wilmington, Delaware,
Förenta staterna, 1916—20. Åren
1920—26 drev han uppfinnarverksamhet i
Stockholm. Han inträdde 1926 i ab.
Investor, Stockholm, där han sedan
1928 är verkst. dir. och styr.-led. L.
har uttagit patent på en rad
uppfinningar inom de elektriska och kemiska
områdena, ss. div. anordningar vid
elektriska maskiner, koppling av
elektriska ljusbågar samt katalytisk
framställning av fosforsyra och väte
ur fosfor och vattenånga. Han är
styr.-led. i flera industriföretag. — Gift
1) 1906—30 med Judith Paulina
Stoltz
; 2) 1935 med Gurli (Gull)
Signe Elisabeth Törnell
.                        S. L.

Liljensparre, Nils Henrik
Aschan, till 1786 von Sivers,
ämbetsman, f. 22 juli 1738 i Norrköping,
† 5 jan. 1814 i Stockholm. Föräldrar:
kontraktsprosten Henrik Jakob Sivers
och Anna Maria Aschania. — L. blev
student i Uppsala 1754 och inskrevs
1762 som auskultant i Svea hovrätt,
där han blev extra notarie 1764. Följ.
år blev han notarie i Slottskansliet
och fick sekr:s fullmakt 1772. Vid
omorganisationen av polisväsendet i
huvudstaden 1776 blev L. den förste
innehavaren av det nyinrättade
polismäs-tarämbetet oeh därmed den ledande i
poliskammaren och för den hemliga
polisen. Hans förman,
överståthållaren friherre Carl Sparre, hade till att
börja med stort förtroende för honom
och försvarade hans och polisens
arbete inför Gustav III. I mitten av
1780-talet började emellertid L. hos
konungen intrigera mot Sparre i och
med att dennes ställning hos Gustav
III alltmera försvagades. L. erhöll
1784 lagmans titel oeh underhöll
åtminstone från 1786 brevväxling med
konungen. Han gjorde denne stora
tjänster under 1786 års riksdag,
belönades med adelskap s. å. och antog
namnet L. Under de följ. åren kunde

han tack vare det vittförgrenade
spionnät, som han upprättat, hålla
Gustav III underrättad om vilka
kretsar, som besökte de främmande
ministrarna; i insinuanta ordalag
omnämnde han därvid bl. a. Cail Sparre.
L:s stora tid sammanföll med 1788—
89 års riksdag, då han var en av
konungen ofta anlitad rådgivare. Till
skydd för konungamakten bildade L.
enligt egen utsago en trupp av
handfasta män — förmodligen de agerande
vid de demonstrationer mot
oppositionsmän och från ryska kriget
hemkomna officerare, som L. påstods ha
igångsatt. Redan före
underståthållarens död utbad sig L. av Gustav
III denna tjänst men fick avslag.
Hans ställning synes snarast ha
försämrats under konungens sista tid.
I samband med mordet på Gustav III
trädde L. åter i förgrunden, och
mycket tack vare hans skicklighet
klarlades sammansvärjningen i alla sina
förgreningar. Till att börja med åtnjöt
lian hertig Karls förtroende och
utnämndes till underståthållare (1792).
Han kom emellertid i en svår
mellanställning mellan hertigen, som ej
önskade, att spaningarna skulle bedrivas
med någon större intensitet, ocli
överståthållaren G. M. Armfelt. I denna
situation följde den opportunistiske L.
hertigens direktiv och kom i häftig
konflikt med Armfelt. Efter dennes
avlägsnande tjänstgjorde L. en
kortare tid som överståthållare men såg
sig sedan till sin grämelse
förbigången till förmån för C. W. Modée. Vid
årsskiftet 1792—93 föll han i onåd
hos hertigen på grund av fiendskap
från G. A. Reuterholms sida. Han
avlägsnades under en förevändning till
Pommern, där han kvarstannade till
1797. Efter sin återkomst sökte han
ivrigt komma i åtanke hos Gustav IV
Adolf. Han uppnådde dock ej mer än
att han 1799 insattes som kronans
fullmäktige i Generaltulldirektionen
och 1803 i Generaltullarrendesociete-

Henrik Liljensparre. Gouache tillskriven J. E.
Bolinder (Nationalmuseum).

ten. — L. liar själv en gång skrivit, att
de dominerande dragen i lians
karaktär voro hetsighet och energi. Som
förhörsledare var han fruktad, och
han var överhuvud en despotisk natur,
samtidigt som han var servil mot
sina överordnade. Oppositionsmännen
skildra honom naturligt nog i ytterst
mörka färger och anklaga honom även
för girighet och falhet. Inte ens hans
fiende R. F. Hochschild kan dock
frånkänna honom skarpsinne och
driftighet. —- Vid sin återkomst till
Sverige 1797 inlämnade L. till Gustav
IV Adolf en starkt tendentiös
berättelse om sin verksamhet som
polismästare; denna skrift finnes tryckt i
C. F. Ridderstads "Gömdt är icke
Glömdt" (1846). — Gift 1) 1766 med
Hedvig Christina Reu terswärd, † 1S01;
2) 1802 med Catharina Charlotta
Sjö-stéen. T. IL

Liljenström, Johan Gottfried
Valentin, apotekare, f. 5 febr. 1860’ i
Landskrona, † 9 mars 1921 i
Stockholm. Föräldrar: handlanden ocli
vice-konsuln Johan Petter L. och Aurora
Askelöf. ■—- L. blev apotekselev 1875
och avlade farmacie studiosiex. 1879
samt apotekarex. 1884. Efter olika
anställningar tjänstgjorde lian vid
apoteket i Ulricehamn 1890—1904 samt
innehade apoteket Hägern i Uppsala
1904—13 och apoteket S:t Erik i
Stockholm 1913—21. Han gjorde
studieresor till Tyskland,
Österrike-Ungern och Holland. L. publicerade
farmaceutisk kemiska arbeten och
kårsociala uppsatser i fackpressen; för
avh. "Studier öfver
alkaloidbestäm-ning i extrakter" (1894) erhöll han
Farmaceutiska inst: s Scheelepris. Han
invaldes i Sv. läkaresällskapet 1907
och var bl. a. stadsfullmäktig i
Ulricehamn, ordf. i Uppsala skyttegille ocli
led. av överstyr, för Sveriges
land-stormsfören:ars centralförb. — Gift
18SS med Elin Vilhelmina Wahlberg.

S. L.

Liljeqvist, se även Lilljekvist, s. 597.

Liljeqvist, Per Efraim, filosof,
f. 24 sept. 1865 i Örebro, † 20 aug.
1941 i Lund. Föräldrar: lantbrukaren
Per Henrik L. och Sofia Helida
Hallgren. — Efter mogenhetsex. i Örebro
1S84 inskrevs L. vid Uppsala univ.,
där han 1888 blev fil. kand., 1S92 fil.
lic. och 1S93 fil. dr på avh. "Om
Francis Bacons filosofi" (1. 1893,
drs-avh.; 2, 1894). Efter att en kortare
tid ha innehaft docentur i teoretisk
filosofi vid Uppsala univ. flyttade lian
till Göteborg, där han 1894—1906 var
docent i filosofi. Han utnämndes 1906
till prof. i praktisk filosofi vid Lunds
univ., från vilken befattning han
avgick 1930, då ban erhöll den
omfångsrika festskriften "Studier tillägnade
13. L." (1—2, med bibliografi över L:s

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 9 22:22:47 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/4/0637.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free