Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liljeqvist, Efraim - Liljestrand, Axel - 1. Liljestrand, Göran - 2. Liljestrand, Trygve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liljestrand
5S4
Liljestrand
Efraim Liljeqvist.
skrifter). Han blev 1919 hedersled,
av Rostoeks univ. oeh 1920 hedersled,
av Kantgesellschaft. — L:s filosofiska
huvudintresse var C. J. Boströms
idealistiska system, som under hans
studietid i Uppsala företräddes av bl. a.
prof. C. Y. Sahlin. Med naiv lojalitet
förblev L. denna filosofi trogen, även
om han betecknade sig som
"revisionistisk" boströmian. I skrifterna "Om
Boströms äldsta skrifter" (1897) och
"Boströms äldsta latinska
dissertationer försvenskade" (1915) har han
givit bidrag till boströmianismens
historia. Genom avh. "Meinongs
allmännavärdeteori" (1904) införde han
i vårt land den moderna
värdeteoretiska diskussionen. Tyskland, där L.
ofta framträdde och uppskattades som
en repr. för sv. vetenskap, betraktade
han som ett andra fosterland, och på
sin ålderdom blev han tragiskt nog en
av hitlerregimens ivrigaste anhängare
i vårt land. L. tog livlig del i Lunds
musikaliska liv; under många år var
han inspector musices, och han gjorde
Akademiska kapellet till sin
universalarvinge. L:s stora filosofiska bibi.
äges nu av Stockholms högskola. —
Gift 1908 med Crachta Ottilie
Auguste Gertrud Hartleben. A. W.
Liljestrand, Axel Herman,
missionär, f. 13 juni 1870 i Tjureda skn,
Kronob. län, † 7 okt. 1908 i Belingwe,
Rhodesia, Sydafrika. Föräldrar:
folkskolläraren Johan Peter L. och
Fredrika Svenson. — Uppvuxen i ett
fattigt hem, präglat av lagisk kristen
anda, var L. tidigt inriktad på att bli
missionär. Han avlade mogenhetsex.
i Växjö 1888, blev teol. kand. i
Uppsala 1S92 och tjänstgjorde som präst
i Hed, Västmanland, oeh Köping 1894.
S. å. blev han antagen som Sv.
kyrkans missionär i Sydafrika, dit han
ankom 1895 efter språkstudier i
London. Bosatt på missionsstationen
Appelsbosch i Natal bedrev L. fram-
gångsrikt arbete bland de däromkring
bosatta zuluerna, vilkas andliga och
materiella förhållanden han skildrat
i smärre missionsskrifter. Från 1899
stationerad på Oscarsberg i Natal, där
arbetet trots boerkriget kunde fortgå
ostört, ledde L. 1902 på uppdrag av
Sv. kyrkans missionsstyrelse en
missionsexpedition till Matabeleland
(Rhodesia). Efter en strapatsfylld färd
inrättade han sig med sin familj 1903 i
en egenhändigt uppförd primitiv
missionsstation i Vukwe, där han utförde
en pionjärgärning bland de lågtstående
karangerna. Det pressande klimatet
med åtföljande ständiga malariaanfall
tvang honom 1904 att resa hem.
Åtföljd av två unga medarb., vilka han
genom sin föredragsverksamhet i
hemlandet vunnit för Rhodesiamissionen,
begav han sig 1908 till Belingwe men
angreps kort efter ankomsten dit av
malaria och avled. — Gift 1897 med
Siri Elisabet Bergholtz. —- Litt.: A.
Ihrmark, "A. L." (1909); C.-A.
Hallström, "A. L." (1938). G. W.
1. Liljestrand, Göran, fysiolog,
farmakolog, f. 16 april 1886 i
Göteborg. Föräldrar:
försäkringsdirektören Petter Erik L. och Tekla (Titti)
Carlberg. — L. avlade
mogenhetsex. 1904, blev med. kand. 1909, med.
lic. 1915 och med. dr 1917, allt i
Stockholm. Vid Karol. inst. hade han
förordnanden i medicinsk kemi 1906
—07, i fysiologi periodvis 1910—13,
1917 och 1927 samt i farmakologi 1915
—IS. Han var docent där i fysiologi
1917—23 och i fysiologi och
farmakologi 1923—27 samt är prof. i
farma-kodynamik och farinakognosi sedan
1927. L. blev sekr. i den medicinska
nobelkommittén 1918 och är sedan
1938 medl. av denna. Han var medl.
av kommittéerna för omorganisation
av Gymnastiska centralinst. 1927 och
1931, tillhörde dettas direktion 1938—
42, blev medl. av styr. för Centralförb.
för nykterhetsundervisning 1933 (dess
ordf. 1939), specialitetsnämnden 1934,
näringsrådet 1936 och var v. ordf. i
styr. för Statens inst. för folkhälsan
1938—42 samt ordf. i Sv.
läkaresällskapet 1945—46. Han har arbetat hos
ledande utländska fysiologer ss. A.
Krogh i Köpenhamn, R. Magnus i
Utrecht, A. V. Hill i London och J.
Barcroft i Cambridge, föreläst på
inbjudan i Berlin 1925 och i Boston
1931 samt företagit talrika andra
studieresor och kongressbesök, delvis på
officiellt uppdrag, och är sedan 1935
medl. av kommittén för de internat,
fysiologkongresserna. Han är medl. av
talrika in- och utländska vetenskapliga
sällskap, bl. a. av Vet. akad. sedan
193S och av Fysiografiska sällskapet
sedan 1939, samt blev med. hedersdr
i Dorpat 1932. Han var 1929—45
Göran Liljestrand.
medl. av red.-kommittén för Nord.
medicinsk tidskr. och medutgivare av
Skandinavisches Arcliiv für
Physio-logie samt är utgivare av dess
fortsättning Acta physiologica
Scandina-vica sedan 1940. Han har även
redigerat elfte till fjortonde uppl. av E.
Poulssons "Lelirbuch der
Pharmako-logie" (1937, 1941,1944, 1945). L., som
hör till vårt lands ledande fysiologer
och särskilt utmärkt sig för sin
förmåga att stimulera yngre forskare,
har utgett ett 150-tal skrifter över
olika fysiologiska oeh farmakologiska
ämnen, bl. a. om andningen,
blodomloppets regulation, energiomsättningen
och nervsystemet; några av hans
arbeten ha belönats med Sv.
läkaresällskapets Alvarengapris (191S oeh 1925
tills, med N. Stenström, 1923 tills,
med M. Arborelius), dess Regnellska
pris (1946 tills, med U. von
Euler-Chelpin) och Uppsala univ:s
Björkén-ska pris (delat, 1930). Som
populärvetenskaplig förf. har han framträtt
med "Hur livslågan hålles tänd"
(1932); han är även känd som
föreläsare i populärvetenskapliga ämnen
och i nykterhetsfrågor. — Gift 1910
med Elsa Margareta Wretlind. P. H. T.
2. Liljestrand, Try g ve, jurist,
bokförläggare, f. 1 juli 1S87 i
Göteborg, † 13 nov. 1942 i Stockholm. Bror
till L. 1. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1905 och jur. kand.-ex. i
Uppsala 1910 gjorde L. en snabb
karriär; lian var assessor i Svea hovrätt
1918—19, blev tf. revisionssekr. 1921,
fiskal 1923 och var hovrättsråd 1925
—29. På offentligt uppdrag
studerade L. 1922—24 rättegångsväsendet i
Norge, Danmark och Tyskland. År
1929 blev han direktörsassistent hos
ab. P. A. Norstedt & söner, och efter
Conrad Carlesons avgång som verkst.
dir. för nämnda firma inträdde L. 1933
som chef där. År 1934 blev L. ordf.
i Sv. bokförläggarefören. oeh fullmäk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
