Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Liljevalch, Carl Fredrik - 3. Liljevalch, Olof - 4. Liljevalch, Edvard - 5. Liljevlach, Carl Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liljeström
586
Liljevalch
Edvard Liljevalch.
prestation i någon form. Det förefaller,
som om aktionen tack vare naturlig
anknytning till bygdens näringar —
skeppsbygge, sågverk, harts-,
kimrök-och terpentinberedning m. m. — kunde
hållas på en jämförelsevis
affärsmässig nivå; i synnerhet synes Luleå
skeppsvarv ha uppnått verklig
blomstring. — År 1844 erhöll L. av
regeringen i uppdrag att som
handelsagent avgå till Kina för att söka
träffa ett handelsavtal med detta
land, som efter det s. k. opiumkriget
tvungits att öppna vissa hamnar,
främst Kanton, för europeisk handel.
Han lyckades 1847 ingå ett för
Sverige fördelaktigt avtal. Efter
hemkomsten 1848 publicerade lian en
berättelse om sitt uppdrag under titeln
"Kinas handel, industri och
statsförfattning", vittnande om stora insikter.
— Under senare delen av sitt liv
ägnade sig L. med intensitet åt försök
med vitbetsodling i samband med
myr-dikning på Gotland; han satte också
in större delen av sitt kapital därpå.
Han blev led. av Lantbruksakad. 1833.
Sina sista år tillbringade han i
Stockholm. — Gift ISiM med Margareta
Catharina de la Rose. Cgn, B—z.
3. Liljewalch, Peter Olof, läkare,
f. 24 jan. 1807 i Lund, † 5 juni 1877
i Stockholm. Son till L. 1. -— Student
i Lund från 1821 blev L. där 1829 fil.
kand. och fil. dr, 1833 med. kand.,
1836 med. lic. samt 1837 med. dr och
docent i obstetrik. Efter div.
förordnanden var han 183S—52 bitr. läkare
vid barnbördshuset Pro Patria i
Stockholm, 1838—48 bataljonsläkare ocli
184S—72 reg.-läkare vid Svea
livgarde. Han blev 1844 hovmedikus hos
änkedrottning Desideria, 1847
livmedikus hos Oscar I, 1848 tjänstgörande
livmedikus hos denne, 1855
tjänstgörande livmedikus hos änkedrottning
Desideria och 1859 konungens förste
livmedikus. År 1S48 förordnades lian
till överfältläkare för Stockholms
garnison och var 1864—72 medicinalråd
i Sundhetskollegium. Han åtföljde
såväl Oscar I som Karl XV på flera av
deras resor ocli företog studieresor,
bl. a, 1S47 till koleraområdena kring
Moskva, varifrån han sände rapporter
och resebrev. L. blev led. av Krigsvet.
akad. 1849. — Ogift. P. H. T.
4. Liljevalch, Edvard Olof,
affärsman, f. 31 jan. 1833 i
Stockholm, † 20 aug. 1915 därstädes. Son
till L. 2. — L. utbildades för
handelsyrket, framför allt genom
långväga studieresor till Amerika, Kina,
Australien och Västafrika.
Hemkommen under Krimkrigets
högkonjunktur etablerade L. redan vid
tjugu-tre års ålder (1856) egen
grosshandelsfirma i Visby, vars affärsliv pä
grund av dit detacherade engelska
och franska flottstyrkor då upplevde
en kort men lysande storhetstid.
Sedermera överflyttad till
huvudstaden grundade L. under en ny
högkonjunktur bärgnings- och dykeriab.
Nep-tun (1870), som framstår som ett
resultat av L:s studier under ett
mångårigt reseliv och står fullt i nivå med
sv. skeppsbyggnadskonst. Med en
framsynthet, som kommit företaget
tillgodo långt efter det L. dragit sig
tillbaka, ledde L. Neptun 1S70—1901. —
L. togs också flitigt i anspråk i
Stockholms kommunala liv.
Stadsfullmäktig där 18S7—1906 tjänstgjorde lian
som suppleant, led. och slutligen ordf.
i gasverksstyr. från 1891, i
drätselnämndens första avd. från 1892 (ordf.
från 1896), i handels- och
sjöfartsnämnden från 1895 och i
beredningsutskottet från 1897. Han vitsordas
för oegennyttigt, uppoffrande arbete.
På äldre dagar framstod emellertid L.
som repr. för ett i reformvänliga
kretsar illa anskrivet, efterblivet och
misslyckat system. Det blev hans lott
att kläda skott för många otåliga
angrepp mot nedärvd ordning, innan
han vid sjuttiotre års ålder avgick
från sina kommunala värv (1906). —•
Gift 1858 med Emilie Wilhelmina
Grubb. Cgn.
5. Liljevalch, Carl Fredrik,
industriman, donator, f. 29 juli 1837
i Stockholm, † 24 april 1909 på
Saltskog vid Södertälje. Bror till L. 4.
-—-L. var till en början anställd bl. a.
på L. J. Hiertas kontor i Stockholm
och vistades sedan flera år i England
för affärsstudier. Efter återkomsten
till Sverige började han ägna sig åt
den norrländska sågverksindustrin.
Snart framträdde han också som
ombud för utländska, främst engelska,
finanskretsar, vilka lockats till
järnvägsprojekt och gruvförvärv i
Sverige. Han var bl. a. förtroendeman för
ett engelskt konsortium, som 1869
Carl Fredrik Liljevalch (5). Målning (detalj)
av A. Zorn 1900.
fick koncession på Frövi—Ludvika
järnväg och sedermera förvärvade
aktiemajoriteten i Oxelösund—Flen—
Västmanlands järnväg. År 1872
inköpte L. av familjen Heijkenskjöld
för detta konsortiums räkning de s. k.
Klotenverken, ett komplex av
järnbruk, beläget ej långt från Frövi—•
Ludvikabanan; i köpet ingingo
gruvor och gruvandelar på olika håll,
främst i Grängesberg. Bruksrörelsen
kom under ledning av det nybildade
Klotens ab., där L. utsågs till verkst.
dir. och styresman. År 1877 bildade
det engelska konsortiet ett bolag, The
Swedish Association Ltd, till vilket
aktierna i de sv. företagen överfördes;
bolagets ledare var först Chr.
Weque-lin, chef för bankirfirman Thomson,
Bonar & Co., samt efter hans död
bankiren Ernest Cassel. Konsortiet inköpte
också Bergviks sågverk i närheten av
Söderhamn; i det 1888 bildade
Bergvik och Ala nya ab. var L. till 1897
verkst. dir. — Omkr. 1880 skapades
genom den tekn. utvecklingen
förutsättningar för en lönande exploatering
av den starkt fosforhaltiga malm, som
fanns på The Swedish Association’s
områden i Grängesberg. Därigenom
möjliggjordes export av sådan malm
till Tyskland. Associationen inköpte
i detta sammanhang ytterligare ett
antal grängesbergsgruvor, för vilkas
drift 1883 ett nytt bolag,
Grängesbergs gruvab., bildades; L. blev även
där verkst. dir. Efter några års
motgångar började malmexporten inemot
1890 ge mycket god avkastning. År
1896 övertog Grängesbergs gruvab.
de av Klotens ab. ägda gruvorna i
Grängesberg. S. å. bildades
Trafik-ab. Grängesberg—Oxelösund, vilket
övertog aktiemajoriteterna i
Grängesbergs gruvab. och i de järnvägsbolag,
som skötte transporten av malmen till
utskeppningshamnen Oxelösund. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
