Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. (Lillie af Ökna), Knut Andersson - 2. (Lillie af Ökna), Knut Knutsson - Lillieblad, se även Liljeblad, s. 575 - Lillieblad, Gustaf - Lilliecrona, ätt - 1. Lilliecrona, Gustaf - 2. Liljecrona, Carl Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lillie af ökna
588
Lilliecrona
Gustaf Lillieblad. Målning (detalj) av K.
Thomas (Uppsala universitet).
1. (Lillie af ökna), Knut
Andersson, riksråd, diplomat, † fore
19 dee. 1546. Föräldrar: frälsemannen
Anders Larsson (Lillie) och Agneta
Jönsdotter (äldre Svinhufvudsläkt).
— L., som blev riksråd 1523 ocli
lagman i Södermanland s. å. samt fick
riddarslaget 1528, hörde till Gustav
Vasas högt betrodda män. Han var
med vid riksdagarna 1527 och 1529
samt var en av hövitsmännen i den
styrka, som 1532 sändes mot Kristian
II. Framför allt användes han som
diplomat. Han var ett av konungens
ombud i Lybeck 1522 samt sändebud
till Ryssland 1536 i ocli för den
traktat, som slöts 1537 (ratificerad av
Gustav 1539). År 1540 var L. dels
deputerad till mötet med danskarna,
dels ledare för den beskickning, som
avgick till Livland; i den senare blev
emellertid Georg Norman den egentligt
bestämmande. L. deltog också i K. von
Pyhys stora beskickning 1542 till
Frans I av Frankrike, vars resultat
blev den första sv.-franska traktaten.
—■ Gift med Märta Jöransdotter
(Stiernsköld). B. H—d.
2. (Lillie af ökna), Knut
K n u t s s o n, ämbetsman, diplomat,
† 6 jan. 1596. Son till L. 1. — L., som
blev riddare vid Erik XIV:s kröning
1561 och konungens hovmästare 1562,
satt i rådet från sistn. år under Eriks
regering. Han hade redan av Gustav
Vasa använts som diplomat, nämligen
vid förhandling med ryssarna i och för
Novgorodtraktaten 1557. Han
nyttjades i frieribeskickningarna till Hessen
1563 och till Lothringen 1565. Är 1576
blev han lagman i Närke. Johan III
använde eljest ej L., som beskylldes
för dryckenskap. Då hertig Karl var
utomlands 1577, var L. en av
ståthållarna över hans furstendöme. —
Gift 1) före aug. 1558 med Anna Bese-,
2) med Malin Larsdotter. B. H—d.
Lillieblad, se även Liljéblad, s. 575.
Lillieblad, Gustaf, före adlandet
Peringer, orientalist, f. 6 mars 1651 i
Strängnäs, † 5 jan. 1710 i Stockholm.
Föräldrar: lektorn Laurentz Fredrik
Peringer och Anna Andersdotter. Bror
till fornforskaren Johan Peringskiöld
(bd 6). — L. kom till Uppsala 1671,
där han studerade orientaliska språk
och disputerade 1675. Han studerade
därefter vid olika europeiska univ., bl.
a. hebreiska i Altdorf samt etiopiska
i Frankfurt under ledning av Ludolf,
den etiopiska språkforskningens
fader. L. utnämndes 1681 till prof. i
orientaliska språk vid Uppsala univ.
Är 1690 skickades han av Karl XI till
Litauen och Polen för att lära känna
de judiska karaiternas religiösa
förkunnelse och ceremonier. Efter
hemkomsten upphöjdes han i adligt stånd
1693 med namnet L. och utnämndes
1695 till k. sekr. och 1703 till k.
hovbibliotekarie. — L. ägnade sig
huvudsakligen åt rabbinsk litteratur.
Sålunda utgav han två
talmudhandskrif-ter "Avoda Sara" och "Tamid" (1680)
samt ett flertal övers, från hebreiska.
Hans märkligaste arbete utgör
"Epi-stola de Karaitis Lithauniæ" (1691).
Under sin forskningsresa anskaffade
L. ett icke ringa antal hebreiska och
arabiska handskrifter. I egenskap av
biblioteksman utgav L. "Catalogus
librorum quibus regiam bibliotheeam
adauxit Sparfvenfeldt" (1706). —Gift
1685 med Ingeborg Wijnbladh.
K.-E. S.
Lilliecrona, ätt, vars äldste kände
stamfar, Nikolaus Kenig, var
rådsherre i staden Jägerndorf i Schlesien
under 1500-talets andra hälft. Hans
son Casper Kenig (f. 1586, † 1646),
inkom 1603 till Sverige, blev
kammartjänare, sedan hovapotekare och 1622
hovköksmästare hos Gustav II Adolf,
tjänstgjorde under tyska kriget som
krigskommissarie och adlades 1637
under namnet L. En äldre son till
honom, ämbetsmannen Gustaf L. (L. 1),
uppflyttades 1686 i riddarklassen ocli
slöt själv sin ätt. Ättling i femte led
till en bror till L. 1 var
tidningsmannen Carl Wilhelm L. (L. 2), som skrev
släktnamnet Liljecrona.
1. Lilliecrona, Gustaf,
ämbetsman, f. 10 okt. 1623 på Kiholm i
Väs-tertälje skn, Stockholms län, † 24
april 1687 i Stockholm. Föräldrar:
krigskommissarien Casper Kenig,
adlad L., ocli Brita Johansdotter. — L.
inskrevs vid Uppsala univ. 1639. Ilan
blev hovjunkare vid drottning
Kristinas hov 1647 och medföljde som
kavaljer i hennes svit på resan till Italien
1655. Han bevittnade drottningens
intåg i Rom och avgav en skriftlig
redogörelse därför till Karl X Gustav.
År 1657 var L. kommissarie vid för-
Gustaf Lilliecrona. Målning (detalj) av okänd
konstnär (Lunds universitet).
handlingarna med kosaekhövdingen
Chmielnicki. Han var sv. sändebud i
Danmark 1662—75, blev landshövding
i Kronob. län 1676, i Uppsala län 1679
samt i Närke och Värml. län 1681.
L:s ministerrapporter från
Köpenhamn äro av intresse för tidens
historia, Karl XI hade stort förtroende till
L., och lian synes ha spelat en icke
obetydlig roll vid reduktionens ocli
enväldets genomförande. Vid slutet
av riksdagen 1682 uppdrog konungen
åt honom att fungera som
lantmarskalk under den ord. lantmarskalken
Fabian Wredes sjukdom. År 1686 blev
L. kansler vid Lunds univ.; han hade
dessförinnan 1685 utnämnts till k.
råd och president i Kammarkollegium,
Kommerskollegium och Statskontoret,
ehuru han sökte draga sig undan under
hänvisning till sin vacklande hälsa.
Karl XI ansåg L. vara "en trogen,
flitig och välviljande tjänare och man".
— Ogift. W. L.
2. Liljecrona, Carl Wilhelm,
tidningsman, f. 10 nov. 1794 på
Sö-derto gård i Lyby skn, Malmöh. län,
† 3 okt. 1856 i Oskarshamn.
Föräldrar: fänriken Carl Georg Lilliecrona
ocli Johanna Carolina Dahlman. — L.
studerade vid univ. i Lund och avlade
där juridisk ex. 1807 och kansliex.
1810. Ilan tjänstgjorde i
krigsexpeditionen i K. M:ts kansli 1811—15 och
var auditör vid Skånska
karabinjär-reg. 1815—20 (1815—17 även
liand-sekr. hos reg:s chef, fältmarskalken
J. Chr. Toll). År 1820 tog L., som
rönt starka intryck av de liberala
frihetsidéerna, avsked från sitt reg. och
reste till Förenta staterna, den
politiska radikalismens stora
föregångs-och experimentland. Han var 1822
—23 anställd som lärare vid
herrn-hutarnas skola i Bethlehem,
Pennsylvania. Efter några år återvände han
desillusionerad till Sverige. Sin poli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
