Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Lilliehöök, John - 7. Lilliehöök, Hugo - 8. Lilliehöök, Fredrik - 9. Lilliehöök, Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lilliehöök
592
Lilliehöök
Hugo Lilliehöök.
reg., 187S till överstelöjtnant och 1SS2
till överste och chef för reg. Vid
avgången ur aktiv tjänst 1897
befordrades L. till generalmajor i
generalite-tets reserv. — L. ägnade sig
mellan de militära mötena åt lantbruk.
I nära femtio år bodde han på sin
egendom Ivörtingsberg, Vretstorps skn
i Närke. Han var bl. a. led. av
öre-bro läns landsting och hade även
många andra civila
förtroendeuppdrag. Han utgav "Tvenne år bland
zouaverne" (1861), "Två reseskizzer"
(1867) och "Marskalk Bazaine fälld
eller frikänd" (1873). L. blev led. av
Krigsvet. akad. 1891. — Gift 1) 1864
med Gerda Virginia Wijk, † 1881;
2) 1891 med Elin Carolina Mathilda
Caspersson. F. M.
7. Lilliehöök, H u g o Hjalmar,
marinöverdirektör, f. 13 mars 1845 på
Odenstad i Gillberga skn, Värml. län,
† 12 okt. 1912 på Broxvik i Jonsbergs
skn, östergötl. län. Föräldrar:
majoren Fredrik Gustaf L. och
friherrinnan Augusta Fredrika Charlotta von
Nolcken. — L. genomgick 1862—65
Teknologiska inst:s fackskola för
maskinbyggnadskonst och mekanisk
teknologi och begav sig sedan utomlands
för att inhämta praktik. Han var
anställd 1865—66 vid
sjömaskinverk-staden hos Mausley Sons & Field i
London, och 1866—67 var han ritare
vid denna firmas skeppsbyggeriavd.
Därefter for han till Amerika och
tjänstgjorde 1S67—68 som
konstruktör hos Emery Press Co. i New York
och 1868—72 som bitr. superintendent
hos John Jewett & Sons därstädes.
Återkommen till Sverige var L. 1872
—74 konstruktör vid Motala verkstad
och 1874—76 maskiningenjör vid
Gävle—Dala järnväg. Han övergick
sedan till flottans konstruktionsbyrå
och Mariningenjörstaten, varest lian
tjänstgjorde som ingenjör 1877—89
(verkstadsföreståndare vid flottans
varv i Stockholm 1882—89) och som
dir. vid Mariningenjörstaten och chef
för ingenjördep. vid flottans varv i
Karlskrona 1889—96. L. var
överdirektörsassistent vid
Marinförvaltningen 1896—98, tf. chef och överdir.
för Mariningenjörstaten 1898—1905
och marinöverdir. och chef för
Mariningenjörkåren 1905—10. Han ledde
konstruktionen av de sex
pansarskeppen Dristigheten, Äran, Vasa,
Tapperheten, Manligheten och Oscar II, av
pansarkryssaren Fylgia och de under
hans chefstid byggda sv. jagarna och
torpedbåtarna. Efter sin avgång från
marinen blev han 1910 dir. vid Luth
& Roséns elektriska ab. samt
Ludvigsbergs verkstads ab. i Stockholm,
i vilken befattning han kvarstod till
månaden fore sin död. — L. tillhörde
Andra K. 1894—96. Han var ordf. i Sv.
uppfinnarefören. 1S89—90 och 1S97—
99 samt hade många uppdrag inom Sv.
teknologfören. Från 1901 till sin död
var han led. av styr. för Tekn.
högskolan. L. blev 1S89 led. och 1906
hedersled. av örlogsmannasällskapet samt
1893 led. av Krigsvet. akad. Bland
hans skrifter märkas "Inledande
föredrag till diskussion öfver
kammarherre Aug. Schwans
pansarbåitsför-slag" (Tekn. tidskr. 1906) och
"Minnesteckning öfver Fredrik Henrik af
Chapman" (Tekn. tidskr. 1909). —
Gift 1878 med Ingeborg Emilia
Augusta Enell. N. Lll.
8. Lilliehöök, Carl Johan
Fredrik Malcolm, skeppsbyggare, f. 14
april 1860 pä Lindhult i Stafsinge
skn, Hall. län, † 4 jan. 1930 i
Stockholm. Föräldrar: kaptenlöjtnanten
Carl Johan L. och Gustafva Charlotta
Fredrika Rosenblad. — L.
genomgick Tekn. elementarskolan i Örebro
och utexaminerades från Tekn.
högskolans fackavd. för
maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi 1886.
Han praktiserade vid Ramage &
Fer-gusons skeppsvarv i Leith i Skott-
Fredrik Lilliehöök,
land 1S86—87 och var därefter ett år
anställd vid The Maxim Nordenfelt
Guns & Ammunition Co. Ltd, London.
Hösten 1888 reste L. till Förenta
staterna, där han först ett halvår
samarbetade med
undervattensbåtkonstruktören John P. Holland i New
York och 18!S9—93 var anställd som
konstruktör vid örlogsvarvet i
Brooklyn. Efter återkomsten till Sverige
började L. konsulterande
ingenjörsverksamhet i Stockholm och blev även
extra lärare i ångfartygskonstruktion
vid Tekn. högskolan, en befattning,
som han upprätthöll 1893—98. Åren
1896—98 var han samtidigt assistent
i konstruktion av enkla maskindelar.
Han utnämndes 1898 till lektor i
skeppsbyggnadskonst och var 1911—
25 prof. i skeppsbyggnadslära vid
högskolan, där han dessutom 1912—26
var föreståndare för den nybildade
fackskolan för skeppsbyggeri. Åren
1896—1912 var han lärare i
fartygsritning vid Tekn. skolan i Stockholm
samt 1898—1910 i
skeppsbyggnadskonst och maskinlära vid
Sjökrigshögskolan. — L. patenterade 1903 ett
system att bygga fartyg med
långskeppsspant. Några år senare uppfann
engelsmannen J. W. Isherwood ett
annat långspantsystem, vilket ledde
till mångåriga patenttvister med L:s
repr:er i England och slutade med att
högsta instans i London 1920 avslog
Isherwoods yrkanden, varefter L.
erhöll ett betydande skadestånd för
intrånget på patentet. Vid Allm.
konst-och industriutställningen i Stockholm
1897 var L. sekr. i tekniska utskottet.
Han medarbetade i 2:a uppl. av
Uppfinningarnas bok, där han författade
de viktigaste avsnitten rörande
skepps-byggeriet. Bland hans övriga arbeten
märkas följande uppsatser i Tekn.
tidskr.: "Hvad bör göras för höjandet
af vårt skeppsbyggeri?" (1906), "Ett
nytt spantsystem för större
malm-och lastångare" (1907), "Förefinnes
behof af en enhetlig svensk teknisk
nomenklatur inom
skeppsbyggerifac-ket?" (1909), "Några synpunkter på
statsisbrytarens konstruktion" (1924).
—• L. ägde Lindhult och Torebo i
Stafsinge skn. — Gift 1890 med Elise
Hector. N. Lll.
9. Lilliehöök, Gösta, arméofficer,
f. 19 sept. 1871 i Ovansjö skn, Gävleb.
län. Föräldrar: majoren och
disponenten Gustaf Arvid L. och Gunilla
W<r.rn. Brorson till L. 7. ■— L. blev
underlöjtnant vid Hälsinge reg. 1891,
fick transport till Svea livgarde 1892
och genomgick Krigshögskolan 1894
—96. Han var aspirant vid
Generalstaben 1897—99, där han blev kapten
1904, major 1912, överstelöjtnant
1915 och överste 1917. S. å. blev L.
överste och chef för Jämtlands fält-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
