Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lilliestråle, Joachim Wilhelm - 2. Lilliestråle, Joachim - Lillieström, se även Liljeström, s. 585 - Lillieström, Johan - Lilljebjörn, Knut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lilliestråle
596
Lilljebjörn
1. Liljestråle, Joachim
Wilhelm, före adlandet Broms,
ämbetsman, politiker, författare, f. 22
juni 1721 på Ekenäs biskopsgård
i Karlstads landsförs., † 31 jan. 1807
på Låstad i Strängnäs landsförs.
Föräldrar: professorn och
superintendenten Ingemund Olai Broms och
Magdalena Elisabet Wetzler. — L.
inskrev» som student vid Uppsala
univ. 1734, ocli efter grundliga studier
antogs han 1744 som auskultant vid
Svea hovrätt. Där passerade han
raskt de lägre graderna, blev sekr. i
Konvojkommissariatet 1750, fiskal
1752, v. advokatfiskal 1756 och
advo-katfiskal i Kammarkollegium följ. år.
L. anförtroddes 1760 uppdraget som
sekr. i riksens ständers
justitiedeputa-tion, erhöll lagmans titel 1762, blev
led. av Lagkommissionen s. å. och
utnämndes till justitiekansler 1772, från
vilken post lian erhöll avsked 1779. På
grund av faderns förtjänster adlades
L. jämte sina bröder 1756. — L., som
liade sitt politiska hemvist i
mösspartiet, var led. av flera av frihetstidens
politiska kommissioner. Det var L.,
som vid riksdagen 1765—66 uppsatte
det ryktbara betänkandet om lagarnas
verkställighet. Då L:s partivän
borgmästare Sebaldt 1772 avböjt den
honom erbjudna posten som
justitiekansler, föll valet i stället på L., och
därigenom undansköts för ögonblicket en
hotande konflikt mellaai adliga ocli
ofrälse intressen. Under de första åren
av Gustav III:s regering anslöt sig L.
lojalt till den nya regimen och
framstod utåt som ett av de viktigaste
verktygen vid den räfst med
ämbetsmännen, som nu igångsattes. Alltför
stora skiljaktigheter i politisk
grundsyn, lynne och temperament gjorde
dock fortsatt gott samarbete mellan
konungen och L. omöjligt.
Justitie-kanslerns gammalmodiga
åskådningar och moraliska pedanteri rönte ingen
uppskattning utan väckte stundom
löje vid det nya hovet, och hans ställ-’
ning blev med åren allt odrägligare.
Ilan förmåddes också att 1779 begära
sitt avsked. L:s politiska roll var dock
därmed ingalunda utspelad. Hans plats
blev nu i den häftiga oppositionens
led. Vid riksdagen 1786 försvarade
han i ett uppmärksammat anförande
tryckfriheten, och vid
genomdrivandet av förenings- ocli säkerhetsakten
1789 hörde L. till den grupp
oppositionsledare, om vilkas personer
konungen fann det nödvändigt att
försäkra sig. ■— L. framträdde även som
vitter förf. ocli gick som sådan lielt
i Dalins stil; den nya generation-, som
växte upp kring Gustav III, liade föga
förståelse för hans tunglästa,
moraliserande verk. Bland L:s skrifter
märkas "Fidei-Commiss till min son
Ingemund" (1772), en lärodikt med
ofta ganska triviala sederegler, och
"Försök till Nya Kyrkopsalmer"
(1798). Han publicerade dikter i Utile
Dulcis "Witterhetsnöjen" samt utgav
flera övers., bl. a. av Pope och
Mar-montel. L. blev led. av Vitt. akad.
1773 och av Vet. akad. följ. år. — Gift
1) 1758 med Hedvig Beata Hacker,
† 1784; 2) 1785 med friherrinnan
Vilhelmina Charlotta Fleetwood.
H. E—a.
2. Lilliestråle, Joachim
Wilhelm Richard, industriman, f. 1 okt.
1876 i Hovmantorps skn, Kronob. län.
Föräldrar: ryttmästaren Richard
Wilhelm L. och Wendela Rosalie KjelUon.
Sonsons sonson till L. 1. — Efter
studier vid Ombergs skogsskola och
skogsinst. samt ett par kortare
anställningar kom L. 1903 till Gideå &
Hu-hums ab. som skogsförvaltare. Vid
Långrörs ab. var han skogschef 1909
—11. Sistn. år knöts L. till
Wifsta-varfs ab. med sågverk m. m. i
Medelpad, först som skogschef till 1918,
sedan som disponent till 1921, då han
utsågs till verkst. dir. Genom L:s
vidsynthet, duglighet och stora
ledar-förmåga har Wifstavarfs ab. under
hans ledning ansenligt utvecklats, ocli
lians insatser ha gjort honom till
en av förgrundsfigurerna inom den
norrländska trävaruindustrin. L. har
anlitats på olika håll, bl. a. som
styr.-ordf. i Indalsälvens m. fi.
flottnings-fören:ar, ordf. i Västernorrlands ocli
Jämtlands läns handelskammare 1930
—42, styr.-led. i Sveriges industriförb.
och Sv. arbetsgivarefören. Han har
haft förtroendeposter inom
trävaruindustrin, bl. a. som styr.-led. i Sv.
cellulosafören. (ordf. 1941—45), Sv.
trävaruexportfören. och Sv.
sågverks-förb. Han är led. av Järnvägsrådet
sedan 1932. — Gift 1905 med Märtha
Helène Edström. J. E. B.
Lillieström, se även Liljeström, s.
585.
Joachim Lilliestråle.
Lillieström, Johan, före adlandet
Johannes Nicodemi Åhus, diplomat,
ämbetsman, f. 6 mars 1597 i Örebro,
† 5 mars 1657 i Pommern. Föräldrar:
rådmannen Nicodemus Aliusen och
Kerstin Jakobsdotter. ■— Från 1610
studerade L. i Uppsala, bl. a. vid
Johannes Rudbeckius’ berömda
privatkollegium, samt begav sig 1614 ut på
en flerårig studieresa till Wittenberg,
Helmstedt och Jena; han företog
senare ytterligare två studieresor, varav
den sista, 1624, ställdes till Leiden,
där liksom i Jena de statsrättsliga
vetenskaperna blomstrade. Ekonomisk
hjälp fick L. av Axel Oxenstierna,
som tidigt tog honom i sin tjänst och
1626 använde honom som sekr. och
närmaste medarb. under sin vistelse i
Preussen. Vintern 1631—32 följde L.
rikskanslern till det kungliga
högkvarteret i Frankfurt a, M. Han sändes
nu i flera diplomatiska beskickningar,
bl. a. tills, med Sten Bielke till
valriksdagen i Polen 1632; på grund av
Bielkes sjukdom fick L. i regel föra den
sv. delegationens talan. S. å. blev L.
generalkommissarie i Preussen och
1634 krigskommissarie vid sv. armén
i Schlesien. Följ. år var han en av de
sv. kommissarierna vid de viktiga
förhandlingarna med Polen i
Stuhmsdorf. År 1636 blev han statssekr. och
adlades. Från detta år var hans
verksamhet knuten till Pommern, där han
avancerade till regeringsråd 1648,
till v. president ocli dir. i pommerska
statskansliet 1649 samt till president
i pommerska regeringen och hovrätten
1655. Ett tidskrävande arbete ägnade
han där åt uppdragandet av det i
westfaliska freden skapade Sv.
Pommerns gräns mot Brandenburg. — Gift
1633 med Regina Elisabeth
Hage-meister. S. G.
Lilljebjörn, Knut Jacob,
jordbrukare, skriftställare, f. 4 april 1765 på
Odenstad, Gillberga skn, Värml. län,
† 19 maj 1838 i Karlstad. Föräldrar:
vice häradshövdingen Knut Jacob L.
och Anna Elisabeth Welin. — L.
vistades ett par terminer vid Uppsala univ.,
övergick till den militära banan 1785
men tog avsked redan 1788 med
fänriks titel för att ägna sig åt skötseln
av sin gård Odenstad, där han resten
av sitt liv förde en burgen godsägares
angenäma tillvaro. L. hade stora
bildningsintressen: bl. a. var han skicklig
violoncellist. Geijer, som var hans
svärson, kallade honom en gång "en
av de rikast begåvade naturer jag
någonsin lärt känna". Mot slutet av
sitt liv skrev han — inspirerad av
svärsonens "Minnen" —■ sina
"Hågkomster af fordna dagars tänkesätt,
seder och bruk i min födelseort", som
utgåvos av sonen Henrik L. först 1862
(ny uppl. 1911). L:s memoarer bestå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
