Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Lindberg, Per - 1. Lindberg, Gustaf - 2. Lindberg, Oskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindeberg
034
Lindeberg
och för Sv. dramatikers studio Hj.
Bergmans "Sagan" samt B. Malmbergs
"Excellensen". Vid Radiotjänst 1929
—31 utförde L. ett pionjärarbete av
stor betydelse för radioteaterns
fortsatta utveckling. Även inom filmen
framträdde L. som regissör, ehuru
med mindre framgång. — Liksom för
fadern var teater för L. icke en
underhållning utan en bildningskälla och
ett kall. Hans olycka var, att han inte
hade en fast scen att arbeta på. Å
andra sidan sammanhängde detta
ove-dersägligen med hans eget rastlösa
temperament och även med hans
obenägenhet att pruta av på sina
konstnärliga ideal. Hans verksamhet som
vägröjare blev emellertid
fruktbärande, även utanför Sveriges gränser. —
L. var en uppslagsrik teaterteoretiker,
och han togs i bruk för flera
utredningar; särskilt kämpade ban för
folkteatertanken, vilken han både som
teoretiker och utövande teaterman
ägnade mycken tid. Han var bl. a.
medl. i 1933 års teaterutredning. L.
var teater- och filmrecensent i Nya
Dagligt Allehanda 1937—38 och
filmkritiker i Dagens Nyheter 1938—39.
Dessutom framträdde han som
skriftställare dels med teaterartiklar, dels
med flera böcker. Särskilt böra
framhållas de båda biografierna "Gösta
Ekman" (1942) och "August
Lindberg" (om L. 1, 1943). Dessutom
utgav han "Tillkomsten av Strindbergs
Mäster Olof" (1915), "Dagar i
Kastilien" (1924), "Regiproblem" (1927),
"Kring ridån" (1932), "Baletten under
fyra sekler" (1943) och "Anders de
Wahl" (1944, slutförd av S. af
Geijerstam). — Gift 1919 med fil. kand.
Signe Blaustein, sedan 1926
illustrationsredaktör i Albert Bonniers
för-lagsab. Hon har författat en i K. bibi.
tillgänglig biografi över L. — Litt.:
"En bok om P. L." (1944). S. T.
1. Lindberg, Nils O u s t af, teolog,
präst, f 2 sept. 1S83 i Gagnefs skn,
Gustaf Lindberg.
Kopparb. län, † 5 juli 1938 därstädes.
Föräldrar: folkskolläraren Per L. och
Liss Kerstin Andersdotter. —- Efter
mogenhetsex. i Falun 1905 studerade
L. vid Uppsala univ. och blev teol.
kand. 1910, teol. lic. 1921 och teol. dr
1924. L. utnämndes 1923 till docent i
praktisk teologi vid Uppsala univ.,
uppehöll professuren i samma ämne
1927—28 och uppfördes sistn. år i
tredje förslagsrummet till professuren
i praktisk teologi med kyrkorätt vid
Lunds univ. Från 1924 var han
assistent vid praktisk-teologiska
övnings-inst. i Uppsala och ledare av de
kate-ketiska övningarna. L. prästvigdes
1910, var 1911—15 domkyrkoadjunkt
i Uppsala och 1932—34 stiftsadjunkt
i Västerås stift. L. hade 1910 avlagt
folkskollärarex. och verkade under
kortare perioder som lärare vid Norra
Hälsinglands folkhögskola och vid
Uppsala enskilda läroverk. L:s stora
kunnighet i liturgik och kateketik,
utökad genom upprepade studieresor till
England, Tyskland och Frankrike,
togs i anspråk i flera
utredningsuppgifter : han var sålunda sekr. i
evangelieboks- och koralbokskommittéerna
1920 och åt sakkunniga för revision
av kyrkohandboken 1925. Med
reseanslag från Ecklesiastikdep. studerade
han prästutbildningen i Tyskland
och Frankrike 1928. Vid sidan om
liturgiken och kateketiken utgjorde
kyrkomusiken ett av L. omhuldat
studieområde. Är 1911 avlade han
organist- och kyrkosångarex. i Västerås,
redan 1911—12 var han tf. lärare i
kyrkosång vid Uppsala univ., och 1920
innehade han Gunnar Wennerbergs
resestipendium och bedrev
kyrkomusikaliska studier i Berlin och Leipzig.
Bland hans skrifter märkas: "Die
schwedischen Missalien des
Mittel-alters" (1923), "Johannes Rudbeckius
som predikant" (1927), "Kyrkan och
prästernas utbildning" (1930),
"Nattvarden" (1936). "Kvrkans heliga år"
(1937). — Gift 1921 med Ingrid
Elisabet Rundeberg. D. T.
2. Lindberg, Oskar Fredrik,
tonsättare, organist, f. 23 febr. 1887 i
Gagnefs skn, Kopparb. län. Bror till
L. 1. — L. var 1903—11 elev vid
Musikkonservatoriet, där han
studerade komposition för Hallen och
Ell-berg och avlade organist-,
musiklä-rar-, kyrkosångar- och
pianostäm-marex. Han företog 1913, 1926 och
1928 resor till Tyskland och Österrike,
där han studerade bl. a. dirigering.
Han var organist vid
Trefaldighetskyrkan 1906—14 och innehar sedan
sistn. år motsvarande befattning vid
Engelbrektskyrkan samt var
musiklärare vid Palmgrenska samskolan
1910—20 och vid Högre
realläroverket å Norrmalm 1921—26, allt i Stock-
Oskar Lindberg.
holm. Sedan 1919 är han lärare i
harmoni vid Musikkonservatoriet (sedan
1941 Musikhögskolan), där han 1936
erhöll prof:s namn. Han är dirigent
för Stockholms akademiska
orkester-fören. sedan dess bildande 1922. Han
var led. av 1936 års koralkommitté
och 1941 års liturgisk-musikaliska
kommitté, är ordf. i Musikfören. och
styr.-led. i Dramatiska och
musikaliska artisternas pensionsfören. samt
i Sällskapet för kvartettsångens
befrämjande. •— L. har som tonsättare
huvudsakligen ägnat sig åt
orkestermusiken: en symfoni, flera tondikter
med motiv från Dalarna, tre
konsertuvertyrer, Festpolonäs, rapsodin "Per
spelman han spelte", operan
"Fredlös" (premiär på K. teatern 1943),
körverk med orkester (bl. a.
"Requiem", uppf. i Stockholms
Konsert-fören. hösten 1945), pianokvartett,
sånger med och utan orkester,
pianostycken, orgelsonat och andra
orgelverk. Hans musik är djupt
förankrad i nordisk ton, delvis befryndad
med Sibelius och impressionism men
med stark personlig accent. Han
älskar en färgstark och mustig
orkestersats, och i sina många tondikter
(framför allt i den mest bekanta
"Från de stora skogarna") hyllar han
sin hembygd, Gagnef, från vars
folkton med dess ålderdomliga melodiska
vändningar i visa och psalm och
danslåt han hämtat motiviskt stoff. L. är
framför allt uttrycksfull melodiker
och djärv harmoniker — hans opera
"Fredlös" visade, att han också kan
forma dramatiskt slagkraftig musik.
Ilan har även komponerat intagande
sånger för barn: samlingarna
"Lyckans land" och sångspelet "De
sjungande löven". —• L. blev led. av Mus.
akad. 1926, erhöll Litteris et artibus
1932 och blev fil. hedersdr vid
Stockholms högskola 1947. — Gift 1921
med Frida Wiklund. W. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
