Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lindblad, Otto - 2. Lindblad, Johan Michael - Lindblom, Alexis, botanist, filosof, se s. 630 - Lindblom, Andreas, konsthistoriker, museiman, se s. 630 - Lindblom, Carl Gustaf - Lindblom, Edith - Lindblom, Erik David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindblad
627
Lindblad
36 solosånger, 14 trior och 3 duetter.
Dessa sånger, främst kvartetterna, äro
synnerligen typiska för den
musikaliska stil, som under 1800-talet
härskade i sv. kvartettsång, speciellt
studentsången. Det är en i melodiken
insmickrande och lättillgänglig, i
har-moniken romantiskt och något
sentimentalt färgad musik till texter
(delvis författade av L. själv), som i
svärmiska eller högstämda tonfall
behandla nordisk natur, erotik och
frihet och fosterland. L:s utbildning
som tonsättare var synnerligen knapp
— han var egentligen autodidakt —
men hans tonsättningar visa ändå god
smak och god form. Hans ingivelse
var rik, och han skrev ofta sina sånger
under inflytande av stark och plötslig
inspiration, t. ex. den berömda "Sätt
maskinen i gång..." (Ångbåtssång),
som han komponerade vid avresan
från ett studentmöte och som
omedelbart sjöngs av hans tränade
sångare. L:s sånger ha genom denna hans
improvisatoriska begåvning ofta
förlänats en friskhet och omedelbarhet,
som räddat dem frän glömska.
Speciellt gäller detta kvartetterna
"Vintern rasat ut", "Ur Ossians dunkla
sagovärld", "Dalkarlasång" och "Ur
svenska hjärtans djup" samt trion
"Aftonen" och solosångerna
"Lifdra-banten och kung Erik" och "Sjung".
— Gift 1855 med Emma Andersson.
— Litt.: T. Nerman, "O. L." (1930;
byggd på L:s självbiografi). E. H. T.
2. Lindblad, Jolian Michael,
präst, skriftställare, f. 16 maj 1817 i
Karlstorps skn, Jönköp. län, † 13 dec.
1893 i Hörby, Malmöh. län. Bror till
L. 1. — L. blev 1837 student vid
Uppsala univ., där han 1840 avlade
teoretisk och praktisk teol. ex. samt
prästvigdes. Till följd av svag ekonomi måste
han avböja ett erbjudande om docentur
i teologi. Han t jänstgjorde någon tid i
Växjö stift, bl. a. i Gränna, kom 1847
som pastorsadjunkt till Adolf Fredriks
förs. i Stockholm, där han var med
om att upprätta Ersta
diakonissanstalt, och kallades 184S av patronus
till övedsklosters pastorat i Skåne,
där han avancerade till
kontraktsprost i Färs härad 1872. L. höll tills,
med Peter Wieselgren flera
nykterhetsmöten i s. Sverige. Som
kyrkoherde i öved lyckades han förmå sin
patronus, friherre Hans Bamel, att
avskaffa hoveriet på godset och i
stället utarrendera jorden till bönderna.
Han arbetade även för en bättre
skolundervisning, deltog i det kommunala
livet och invaldes i landstinget. —■
L. utgav bl. a. "Christlig bönbok
för huslig andakt" (l:a uppl. 1849;
ll:e uppl. 18S8),
"Passionsbetraktelser" (1851), "Evangelisk kalender"
(14 årg. 1854—67), "Söndagen" (4
årg. 1855—56, 1S66—67), "Kärlekens
Lif" (1S60), "Minnen från Schweiz"
(1S61), "Vårblommor från Rhen och
Paris" (1S67) samt flera läroböcker,
ströskr., dikter, uppsatser och övers.
—- Gift 1850 med Gustava Petronella
Nyberg. G. C.
Lindblom, Alexis, botanist,
filosof, se s. 630.
Lindblom, Andreas,
konsthistoriker, museiman, se s. 630.
Lindblom, Gari Gustaf
Samuel, ingenjör, industriman, f. 2 juni
1873 i Habo skn, Skarab. län, †
17 juli 1947 i Stockholm.
Föräldrar: komministern Carl Augmt L.
och Teofila Charlotta Landahl. —■ L.
avlade mogenhetsex. i Skara 1892 och
utexaminerades från Chalmers tekn.
läroanstalt 1S95. Efter kortare
anställningar var han 1896—99
ingenjör vid ab. de Lavals ångturbin.
Genom detta företag kom lian 1899 till
Ryssland, där han var sv.
handels-stipendiat 1900—02 och samtidigt 1899
—1902 chef för Technisches Bureau
W. Levenson i Jekaterinoslav. Han var
1902—OS tekn. repr. i Ryssland för
sv. och tyska företag (ab. de Lavals
ångturbin, Krupp m. fi.) och 190S—12
prokurist hos de Lavals
generalagentur i S:t Petersburg. Under denna
tid tog han en viktig del i den
industriella expansionen i Ryssland: lian
projekterade och utförde kraft- och
pumpanläggningar samt rustnings-,
bergverks-, nafta- och
textilindustrianläggningar i såväl europeiska som
asiatiska Ryssland. Han byggde 1902
■—05 stora bevattningsanläggningar
för bomullsodlingarna vid Kurafloden
i Sydkaukasien, vilka väckte
uppmärksamhet i fackkretsar. Åren 1912
■—18 var L. verkst. dir. i ab. Lux,
Stockholm, och samtidigt 1913—IS
verkst. dir. i Sv. export ab. och ab.
Handel och industri. Dessa företag
lanserade från 1912 bl. a. en snart
världsberömd dammsugare. Åren 1918
—21 var han v. verkst. dir. i ab. Sv.
maskinverken, Stockholm, varefter
han 1921—23 vistades i Tyskland för
ordnande av vissa industriella
exportförhållanden. På uppdrag av flera sv.
industrier, bl. a. ab. de Lavals
ångturbin, Sv. ackumulator ab. Jungner
och ab. Karlstads mekaniska
verkstad, vistades han 1923—29 i
Ryssland för att återknyta
affärsförbindelserna och skapa nya, sedan
återuppbyggnadsarbetet där börjat komma
i gång efter revolutionen. Från 1929
var han konsulterande ingenjör vid Sv.
ackumulator ab. Jungner, Stockholm.
Åren 1919—23 och 1936^6 var han
ordf. i styr. för ab. Skövde
gasbetong-fabrik och 1937—46 i ab. Rockwool,
båda i Skövde. Han var v. ordf. i Sv.
uppfinnarefören. 1932—46 (sistn. år
Carl Gustaf Lindblom,
erhöll han dess hedersplakett) samt
ordf. i styr. för Sv.
uppfinnarekontoret 1934—37. — Gift 1910 med
Kerstin Julia Elisabet Lüning.
J. E. B., T. D.
Lindblom, Edith Maria,
tjänsteman, f. 30 mars 18S7 i Stockholm.
Föräldrar: bokbindaren Carl L. och
Carolina Forsberg. — Efter
folkskolestudier genomgick L. 1901—02
Stockholms borgarskolas högre avd. för
handelsundervisning, och senare har lion
bedrivit enskilda språkstudier. Åren
1903—28 var hon anställd i
grosshandelsfirman I. Eisner & söner ab.,
Stockholm, och 1928—47 var hon
förhandlare i Sv.
Personal-Pensionskassan därstädes. Hon företog 1939
en studieresa till Förenta staterna.
— L:s stora kunnighet och intresse
för särskilt de anställdas
organisationsfrågor och därmed
sammanhängande spörsmål ha på skilda liåll tagits
i anspråk. Sålunda var hon bl. a. v.
ordf. i Handelstjänstemannaförb. 1923
—40 och sekr. där 1928—37; 1937—40
var hon led. i De anställdas
centralorganisations (Daco) sekretariat.
Hon var led. av kommittén ang. privat
-anställda 1931—35, tillhörde
Stockholms stadsfullmäktige (Folkpartiet)
1935—38 samt var led. av Stockholms
stads tjänstenämnd 1936—45. Sedan
1924 är hon led. i särskilda nämnden
för handel i Stockholms stads
lärlings-och yrkesskolor, sedan 1942
kyrkofull-mäktig i Kungsholms förs. och sedan
1944 led. av skolrådet där; hon tillhör
1945 års kommitté för
handelsutbildningen. Sin största insats har L.
emellertid gjort inom Kvinnliga
kontorist-fören., i vars styr. hon inträdde 1918
och vars ordf. hon var 1922—47. Hon
har publicerat artiklar i pensions- och
organisationsfrågor i dagspress och
facktidskr. — Ogift. R. L—y.
Lindblom, Erik David,
industriman, f. 23 maj 1S97 i Luleå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>