Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lindblom, Jacob - 2. Lindblom, Alexis - 1. Lindblom, Johannes - 2. Lindblom, Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindblad
630
Lindblad
Johannes Lindblom.
handboken byggde på tidigare
reformarbete, stadfästes av K. M:t 1810.
Påbjuden blev den däremot icke.
Pastoralutskottet i prästeståndet gav
dock ampla vitsord åt
katekesförslaget och berömde arbetets pedagogiska
uppläggning. I psalmbokskommittén,
som tillsattes 1811, var L. en drivande
ordf., under det att J. O. Wallin i sak
var den dominerande. En ny
evangeliebok ocli en ny bibelövers, hörde till de
projekt, som först längre fram skulle
realiseras. L:s pedagogiska nit tog sig
även uttryck i intresse för den högre
skolundervisningen. Verksamt bidrog
han till skolordningarna 1S07 och
1820. Det var också under L:s tid som
ärkebiskop, som prästutbildningen
förlades från gymnasierna till
prästseminarier vid univ. L. var en ganska
typisk repr. för den gustavianska
tidens kultur. Han var representativ,
urban ocli böjlig. Hans bildning var
större än hans lärdom. — L. blev
hedersled. av Vitt. akad. 1801 och led. av
Sv. akad. 1809 samt erhöll
Serafimerorden 1818. Hans självbiografi
utgavs 1925 av L. Stavenow i Uppsala
univ:s årsskr. L:s brev till J.
Teng-ström finnas i Skrifter utg. av Sv.
litt.-sällskapet i Finland, 157, 1921.
— Gift 1) 1780 med Gunilla
Margareta Fondin, † 1783; 2) 17S4 med
Sofia Ulrika Söderberg. — L:s båda
söner adlades 1S02 under
namnetLin-dersköld. — Litt.: E. Rodhe, "J. A. L.
ss. biskop i Linköping" (1905); G.
Åsbrinlc och K. B. Westman. "Svea
rikes ärkebiskopar" (1935); E.
Liedgren, "Neologien, romantiken,
uppvaknandet. 1809—1823" (i Hj.
Holmquist och H. Pleijel, "Sv. kyrkans
historia", 6:2, 1946). TT. G—dh.
2. Lindblom, A lexis Eduard,
botanist, filosof, f. 15 jan. 1807 i
Lyckeby, Lösens skn, Blek. län, † 15 april
1S53 i Ronneby. Föräldrar: förste
expeditionssekreteraren och härads-
hövdingen Johan Christer L. och
Märta Christina Martini. Kusins son
till L. 1. — L. blev student vid Lunds
univ. 1817 och magister där 1826 men
vann ej en tilltänkt docentur i
botanik. Han övergick därför 1830 till
studier i etik samt blev, likaledes i Lund,
1831 docent i praktisk filosofi och s. å.
adjunkt i teoretisk och praktisk
filosofi. Större delen av tiden 1833—45
förestod han professuren i än
teoretisk, än praktisk filosofi. Han utgav
"Lärobok i logiken" (1836) och
översatte läroböcker i praktisk filosofi till
svenska. För sjukdom fick han
tjänstledighet från adjunkturen 1846 ocli
avsked 1851. -— I själ och hjärta
förblev L. botanist, och främst ägnade
han sig åt floristik och växtgeografi.
ITan utgav arbeten om Blekinges flora,
reste i botaniskt syfte i olika delar av
Norge 1826, 1837 och 1839 samt
publicerade flera skrifter om floran och
vegetationen i detta land, bl. a. på
Dovre och i Romsdalen. Därjämte
skrev han en större monografi över
de skandinaviska arterna av släktet
Draba (Vet. akad:s handl. 1839) samt
fenologiska och historiskt botaniska
uppsatser. Hans viktigaste insats var
grundandet 1839 av Nordens första
botaniska tidskr., Botaniska notiser,
som han utgav till 1S46. L. tog livlig
del i studentlivet och var bl. a. den
förste sekr. i Akademiska fören. i
Lund 1831—40 och 1842—43. ITan var
även red. för den liberala tidn.
Skånska Correspondenten 1S42—43. År
1834 blev han led. av Fysiografiska
sällskapet i Lund. Efter honom gav
Elias Fries ett orkidésläkte namnet
Lindblomia. —- Ogift, -— Litt.:
biografi av O. Gertz i Botan. notiser
1939. S. L.
1. Lindblom, Christian
Johannes, teolog, författare, f. 7 juni 1882
i Oppeby skn, östergötl. län.
Föräldrar: kontraktsprosten Christian
Fredrik L. och Anna Emilia Sehmann. —
L. avlade mogenhetsex. i Linköping
1900 och blev i Uppsala fil. kand. 1902,
teol. kand. 1905, teol. lic. 1908, docent
i exegetik 1909 samt prästvigdes s. å.
för Linköpings stift. Han
promoverades 1912 till teol. dr vid Lunds univ.
och uppehöll under flera olika
perioder 1910—24 endera professuren i
exegetik vid Uppsala univ. samt hade
1911—15 och 1919—20 prästerlig
tjänst i Uppsala, Åren 1924—30 var
han prof. i exegetik vid Åbo akad.,
där han spelade en avgörande roll vid
organiserandet av den teologiska
fakulteten och dennas förbindelse med
sv. kyrkoliv i Finland. Han blev 1930
prof. i exegetisk teologi i Lund, 1944
univ:s prorektor och 1945 rektor.
Han blev emeritus 1947. — L:s
tidigare produktion omfattar huvud-
sakligen senjudendomen och Nya
testamentets exegetik, så t. ex. drsavh.
"Senjudiskt fromhetslif enligt
Salomos psaltare" (1909), "Das ewige
Le-ben. Eine Studie tiber die Entstehung
der religiösen Lebensidee im Neuen
Testament" (1914), "Jesu
missions-och dopbefallning" (1919) och de mer
populära arbetena "Jesu sedliga kraf"
(1912), "Guds rike. En biblisk studie"
(1919) och "Handbok till Nya
Testamentet" (1—3; 1917—23). Under
senare tid har L. huvudsakligen
behandlat Gamla testamentets exegetik,
speciellt profetismen: "Die literarische
Gattung der prophetisclien Literatur"
(1924) och "Hosea literarisch
unter-sucht" (1927). I "Profetismen i
Israel" (1934), ett av de mest
debatterade arbetena i L:s produktion, göres
en djärv och originell jämförelse med
den medeltida mystiken hos Birgitta
och med annan extatisk fromhet i äldre
ocli nyare tid. Av L:s mer betydande
arbeten pä senare år kan ytterligare
nämnas "Boken om Job och hans
lidande" (1940). En studieresa till
Orienten resulterade i reseskildringen
"Genom öknen till Sinai" (1930). —
L. var från 1913 engagerad i arbetet
för den nya bibelövers., särskilt
apo-kryferna, samt var 1916—17 led. av
Bibelkommissionen. — Gift 1911 med
Märta Carolina Norberg. P. A. D.
2. Lindblom, Andreas Adolf
Fredrik, konsthistoriker, museiman,
f. 8 febr. 1889 i Askeby skn, östergötl.
län. Bror till L. 1. — Efter
mogenhetsex. i Linköping 1907 blev L. fil.
kand. i Uppsala 1910, fil. lic. i
Stockholm 1914 och fil. dr där 1916. Sin
bana som museiman började han vid
Stat. hist. mus., där han blev
amanuens 1910. År 1916 blev lian
amanuens vid Nat. mus., 1916—24 var han
docent i konsthistoria vid Stockholms
högskola och 1921—34 lärare vid
Konsthögskolan; han var 1925—29
prof. i de bildande konsternas teori
Åndreas Lindblom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
